Pär Holmberg

EU:s energipolitik har som målsättning att integrera Europas elmarknader i syfte att skapa en effektiv, trygg och hållbar energiförsörjning. Men prisutvecklingen på el och ökad osäkerhet kring elförsörjningen har emellanåt lett till internationella spänningar. Det finns därför en rad hinder för att en fullt ut gemensam europeisk elmarknad ska komma på plats. Författarna belyser frågor som: Hur integrerad bör elmarknaden vara? Hur väl fungerade marknadsintegrationen under energikrisen? Hur kan man förbättra regelverket för att uppnå en effektiv integration av elmarknaden? I rapporten beskrivs några marknadsreformer som skulle förbättra integrationen av elmarknaden på både kort och lång sikt genom att korrigera snedvridande incitament. Pär Holmberg och Thomas Tangerås är båda docenter i nationalekonomi och verksamma inom forskningsprogrammet Hållbar energiomställning vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Framtidens energisystem«

Sverige är ett av de länder i världen som använder mest el per invånare. Att ha en välfungerande elförsörjning är därför av yttersta vikt för landets ekonomiska välstånd och konkurrenskraft. Att därtill genomföra en energiomställning på ett hållbart sätt är en stor utmaning med osäkra konsekvenser. Att Sverige är en liten, öppen ekonomi innebär dessutom att faktorer utomlands har en stor inverkan på utvecklingen. Allt detta sammantaget väcker flera frågor om Sveriges elförsörjning: Hur stor blir den framtida efterfrågan på el? Hur mycket kostar ny elproduktion? I vilken utsträckning kan energiomställningen ske på marknadsmässiga villkor? Vilka hinder finns för en hållbar energiomställning? Och vilken roll bör staten ha i energiomställningen? Det är frågor som står i fokus i 2025 års Konjunkturrådsrapport. SNS Konjunkturråd 2025 består av Thomas Tangerås (ordförande). professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och seniorforskare vid IFN, och Chloé Le Coq, professor i nationalekonomi vid University of Paris Panthéon-Assas och research fellow vid SITE vid Handelshögskolan i Stockholm.

Klimat- och energiomställningen ställer energisystemet och elmarknaden inför en rad utmaningar. Vilka är utmaningarna? Och går det att utforma en teknikneutral elmarknad som hanterar dem? För att elmarknaden ska fungera väl krävs ett ökat samspel mellan olika delar av kraftsystemet och tydligare prissignaler för aktörerna. I rapporten redogörs för hur elmarknaden och nättariffer kan utformas mer teknikneutralt, och därmed bidra till att omställningen inte blir onödigt kostsam. Pär Holmberg och Thomas Tangerås är båda docenter i nationalekonomi och verksamma inom forskningsprogrammet Hållbar energiomställning vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Framtidens energisystem«.

De senaste åren har problem med överföringsbegränsningar i elnätet blivit alltmer påtagliga i Sverige. Detta har gjort det svårt för företag att expandera sin verksamhet och lett till ökade regionala skillnader i elpriset. Forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås, båda docenter i nationalekonomi, har undersökt olika marknadsreformer som inom några år skulle minska problemet med elbrist i storstäderna. Det handlar bland annat om att utnyttja de befintliga resurserna i systemet på ett mer effektivt sätt och förbättra de ekonomiska incitamenten för marknadsaktörerna.

Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen. I denna bok diskuterar tretton ­ledande svenska forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap den balansakt som dessa två samtidiga mål kan innebära och utvärderar alternativa vägar framåt. Hur kan EU öka sin konkurrenskraft och ­­samtidigt minska de sociala klyftor och svårlösta politiska motsättningar som krisen har genererat? Tål EU-samarbetet att medlemsländerna konkurrerar med varandra istället för att stå samlade på den globala arenan? Och hur påverkas EU:s konkurrenskraft av den alltmer flexibla form som den europeiska integrationen tagit under eurokrisen, där flera medlemsstater står utanför centrala samarbetsområden, inklusive europakten?