Patrik Hall

Här är en grundbok om arbetslivet, en bok om arbete, organisation, personal och ledning. Den ger en gedigen baskunskap och samtidigt självständiga perspektiv att diskutera i seminarier och bland samhällsintresserade. I grunden finns frågan: Hur ser dagens tendenser i arbetsliv och ekonomi ut, och vad betyder de för arbetets kvalitet och mening, för hälsa, inflytande, och maktrelationer på arbetsmarknaden? Tjugosju forskare från en rad universitet och högskolor och från olika ämnen har samarbetat för att skapa en helhetsbild, som är både perspektivrik och sammanhängande. Teman som produktiv välfärd och solidarisk individualism lyfts fram, liksom demokrati och utvecklande arbeten. Arbete & välfärd ger en empiriskt och teoretiskt grundad bild av det svenska arbetslivet, med historiska och internationella utblickar. Managementstrategier presenteras, och framför allt vad de betyder i människors arbete och liv. Boken är förankrad i såväl arbetsorganisation och arbetsplatser, som i ekonomi och arbetsmarknad i stort. Den svenska modell, som sökt förena värdighet i arbetslivet med välfärd och konkurrenskraft, har ifrågasatts och transformerats. Vi frågar oss nu: Hur robust är denna ”svenska modell” under tryck av globalisering och digitalisering? Bokens föregångare Ledning för alla? var under årtionden kurslitteratur i universitetsutbildningar om personal, organisation och ledarskap i ämnen som sociologi, företagsekonomi, arbetsvetenskap, psykologi och pedagogik, liksom i personalutbildning, facklig utbildning och studiecirklar. Vi räknar med bred användning och hög hållbarhet även för denna helt nyskrivna bok.

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Tillit till människors omdöme är grundläggande i demokratin och avgörande för att organisationer och samhällen ska bli framgångsrika. Särskilt viktig är tilliten till de medborgare och professioner som möts i kärnuppdraget. Genom att utgå från behoven i medborgarmötet, i stället för att detaljstyra på långt avstånd, kan den offentliga sektorn förbättra kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö. Detta är grundtanken med den verksamhetsfilosofi som forskare kallar tillitsbaserad styrning och ledning. Ambitionen är att skapa handlingsutrymme och förutsättningar i medborgarmötet och de verktyg som används är anpassning av styrning, system och strukturer, men också kultur och ledarskap. I denna antologi ger tolv forskare från flera ämnesområden olika perspektiv på tillit och tillitsbaserad styrning och ledning och förklarar en del av den komplexitet och de avvägningar som ryms bakom dessa begrepp. Alla är överens om vikten av tilliten för goda offentliga institutioner, men också om hur svår vägen dit kan vara. Tillit och omdöme vänder sig till studenter och forskare på uni­versitet och högskolor, men är användbar för alla som intresserar sig för styrning i offentlig sektor.

This pioneering book compares public administration in two distinct countries to examine the development of a new form of bureaucratisation. Taking a mixed-method empirical approach, Karl Löfgren and Patrik Hall explore the differences and commonalities in this intriguing global phenomenon. The New Public Bureaucracy investigates the growing number of organisational professionals whose primary role is the management of internal functions, such as quality control, audits, performance review and organisational branding. The book examines and verifies this growth by drawing on public sector workforce data and case studies from New Zealand and Sweden concerning transport agencies, police forces and higher education sectors. Löfgren and Hall also identify patterns of growing attention to accountability through the expansion of managerialism, politicisation and professionalisation. They explain the development of a new type of bureaucratisation as the result of the tension between politics and public administration. This book is an essential resource for students and academics in management, human resources and public administration. The New Public Bureaucracy is also beneficial to government professionals working in management to resolve internal organisational issues.

En välfungerande byråkrati är mycket viktigt, men i Sverige finns tydliga tecken på att det sker en byråkratisering – att det är för mycket personal som styr, administrerar och kontrollerar verksamhet snarare än att operativt utföra verksamheten. Hur kommer det sig? I denna bok undersöks orsaker till att offentlig byråkrati i Sverige ökar. En grundläggande orsak är att status för avancerade administrativa positioner i offentliga organisationer har blivit högre än arbetet inom kärnverksamheten. Dessa administrativa positioner är heller inte utsatta för samma tvingande ekonomistyrning som den operativa verksamheten. Allt fler politiskt beslutade regler bidrar också till byråkratisering. Slutligen finns en drivkraft att skapa den ”moderna organisationen” vilket leder till interna oklarheter kring vad kärnuppdraget egentligen är och hur det ska utföras. En särskild personalkategori som studeras i boken är organisationsprofessionella – välutbildade administratörer med organisationen som profession. Dessa arbetar med vad Hall kallar ”organisatoriska ansvar” såväl utåt – mot politik och andra kravställare – som inåt, mot den egna organisationen. Förstärkningen av organisatoriska ansvar beror på en alltmer fragmenterad offentlig sektor. Boken avslutas med en diskussion om vad som kan göras för att minska byråkratiseringen. Patrik Hall är professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, Institutionen för globala politiska studier.

This innovative book argues that meetings are a crucial feature of modern organisations, demonstrating that, contrary to popular belief, meetings are what define, represent and maintain organisations. Through an in-depth analysis of ethnographic case studies, Patrik Hall, Malin Åkerström and Erika Andersson Cederholm illustrate the inner workings of meetings, exploring phenomena such as meeting chains, meeting escapes, the digitalisation of meetings, subtle meeting diplomacy, and seductive business events. This book emphasises how negotiations, collaborations and power dynamics are performed during meetings, making meetings the most fundamental working map of organisational hierarchies. Ultimately, Why Meetings Matter highlights the crucial importance of meetings in an increasingly collaborative professional working landscape. Offering a cutting-edge approach to a longstanding social phenomenon, this book will be of great interest to academics, students and researchers in the fields of sociology, political science and organisation studies. Including ethnographic studies with practical case-based applications, it will appeal in particular to office-based professionals as it provides new insights into a taken-for-granted workplace activity.

Varför alla dessa möten? Många människor klagar över sina möten samtidigt som arbetslivet består av allt fler möten. I mötesfloran hittar man allt från styrelsemöten till informellt mingel. Hur ser det förändrade möteslandskapet ut? Ämnet för Mötesboken kretsar kring denna och liknande frågor. Enligt författarna organiseras arbetslivet via möten och möteskedjor. Där ägnar sig deltagarna åt att definiera organisationens mål, diskutera medel för att uppnå dem och analysera omvärlden. Karriär, status och makt är starkt kopplade till möten, där bland annat mötesmänniskornas diplomatiska kompetens tas i bruk. Men möten upplevs inte alltid som särskilt viktiga. Inte sällan flyr människor till sina mobiler eller sitt klotter under mötet och vissa skolkar från dessa sammankomster. Som ett svar på en utbredd möteskritik har en mötes­industri vuxit fram; här presenteras löften om effektiva, meningsfulla och underhållande möten. Ett exempel i det samtida möteslandskapet är ”almedalisering”, evenemang av festivalkaraktär med tonvikt på informellt mingel. Avslutningsvis lanseras begreppet Homo congregatio som benämning på den nya mötesmänniskan. Författarna har mångårig erfarenhet av empirisk forskning om möten i olika slags organisationer. Patrik Hall är professor i statsvetenskap vid Malmö universitet. Vesa Leppänen är docent och Malin Åkerström professor i sociologi vid sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Som chef i offentlig verksamhet hanterar man komplexa, otydliga och potentiellt konfliktfyllda situationer och sammanhang. Det är ett annorlunda ledarskap som sällan beaktas i den moderna ledarskapslitteraturen. Den är ofta inriktad på privat sektor och tar det vinstdrivande företaget eller föreningslivet som utgångspunkt, inte sällan som enkla recept på snabba framgångar utifrån nordamerikanska förhållanden. Som chef inom eller ledare av offentlig verksamhet i Sverige verkar man under andra villkor. Här finns ett växelspel mellan politisk ledning och förvaltningsledning att ta hänsyn till. Av offentliga företrädare förväntas också transparens i förhållande till det övriga samhällslivet. Det offentliga ledarskapet är stundtals motsägelsefullt och utsatt för krav som ofta är svåra att förena. Ett annorlunda ledarskap är en bok om och för chefer i svensk offentlig verksamhet. Ambitionen är att underlätta för läsaren att tänka mer nyanserat kring ledarskap i offentlig sektor, oavsett om läsaren är student eller redan verksam chef.

Hur gör regeringen när den styr? På vilket sätt är myndigheterna beroende av politiken? Gör förvaltningen som politikerna vill eller är det annat som spelar in? I den här boken presenteras resultaten från en unik undersökning av fem myndigheter – Lunds universitet, Naturvårdsverket, NUTEK, Socialstyrelsen och Tullverket – under åren 1980–2005. Studien visar bland annat att regeringen har kopplat ett starkare grepp över myndigheterna under undersökningsperioden. Vissa delar av myndigheterna kan till och med ses som en del av ett "förstärkt regeringskansli". Genom att ta reda på mer om de långsiktiga orsakerna till organisatorisk förändring i offentlig sektor kan vi få en djupare förståelse för politikens långsiktiga förändrings- och styrningsförmåga. Hur viktig är politiken i relation till andra fenomen såsom byråkratiska maktsträvanden, institutionella normer och professionella kulturer? De här komplexa frågorna har inga exakta svar, men den här boken ger ett viktigt bidrag till att öka kunskapen om vad som styr vår förvaltning. Sagt om bokenDenna bok bygger på en undersökning av fem myndigheter vilken genomförts under åren 1980-2005. Syftet är att ta reda på hur stark den politiska styrningen är av den svenska förvaltningen. De myndigheter som undersökts är Naturvårdsverket, NUTEK, Lunds universitet, Socialstyrelsen och Tullverket. I boken presenteras myndigheternas historia och vad som styr verksamheten. Det bygger på både empiriskt material och intervjuer med ledande f. d. chefer för de olika myndigheterna. Resultatet är varierande. I vissa fall styrs myndighetens verksamhet mycket av politikerna, bland annat genom ekonomi, regeringsbeslut och utnämningar. I andra fall är myndigheten självstyrande i förhållande till politikerna. Det är en genomarbetad undersökning som borde intressera studenter likväl som andra som intresserar sig för svensk politik och förvaltning. [...]" Kent Lidman, lektör, BTJ-häftet nr 19, 2015. Om författarenPatrik Hall är docent i statsvetenskap vid Malmö högskola och har tidigare bland annat gett ut boken Managementbyråkrati på Liber.