Patrik Kastberg

Lagkommentaren till den nya kommunallagen är nu uppdaterad per den 1 januari 2026. Författaren kommenterar lagen paragraf för paragraf med hänvisningar till förarbeten och rättsfall som anges i direkt anslutning till den bestämmelse som avgörandet behandlar. Den kanske viktigaste förändringen av kommunallagen sedan den förra upplagan är att det i kommunallagen införts en skyldighet för kommuner och regioner att arbeta för att förebygga att vissa förtroendevalda utsätts för hot och våld. De nya bestämmelserna innebär att kommuner och regioner kommer att ha samma ansvar för att förebygga hot och våld riktat mot vissa förtroendevalda som de har för att förebygga hot och hat riktat mot sina egna arbetstagare enligt arbetsmiljölagen. De nya bestämmelserna återfinns i 4 kap. 18 a kommunallagen och trädde i kraft den 1 juli 2025. Samtidigt som dessa bestämmelser antogs så infördes också ett tillägg som innebär att den interna kontrollen i kommuner och regioner även ska förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Syftet med det nya tillägget, som återfinns i 6 kap. 6 § andra stycket kommunallagen, är att kommuner och regioner i större omfattning ska kunna förebygga, upptäcka och åtgärda fel och oegentligheter i verksamheten. I 8 och 11 kap. kommunallagen infördes den 1 januari 2024 en del bestämmelser syftandes till att främja en effektiv ekonomistyrning i landets olika regioner och kommuner. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att resultatutjämningsreserver ska ersättas med resultatreserver vilket enligt lagstiftaren ska ge större möjligheter för kommuner och regioner att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. De nya bestämmelserna ställer även krav på att budgeten innehåller en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och att revisionsberättelserna hålls tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Den 1 januari 2024 infördes även en begränsning i möjligheten att delegera till en automatisk beslutsfunktion. Den nya begränsningen innebär att delegation till en automatisk beslutsfunktion inte kan ske i ärenden om auktorisations- eller valfrihetssystem. Vidare så har det sedan förra upplagan av denna kommentar även införts bestämmelser som innebär att sådana program med mål och riktlinjer som fullmäktige måste anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av sådana juridiska personer som anges i 10 kap. 2–4 och 6 §§ kommunallagen. Syftet är att det ska råda likvärdiga villkor för privata aktörer och kommuner. De nya bestämmelserna återfinns i 5 kap. 3 § kommunallagen och trädde i kraft den 1 juli 2024. Denna upplaga har även uppdaterats utifrån relevant överrättspraxis som tillkommit innan december 2025. Det regelverk som avgör vilka tjänster som en kommun eller en region får utföra, hur det politiska bestämmandet sker, vilket ansvar och vilka uppgifter de förtroendevalda har, vilken rätt till inflytande vi som kommunmedlemmar har i kommuner och regioner, hur de kommunala medlen ska förvaltas, osv. är kommunallagen. Den praktiska betydelse som kommunallagen har i alla våras dagliga liv kan knappast överskattas. Boken riktar sig främst till jurister, advokater, förtroendevalda och tjänstemän med uppdrag i eller med kommuner och regioner men kan också vara till nytta för intresserade kommunmedlemmar i allmänhet. Patrik Kastberg jobbar som biträdande chefsjurist på Region Skåne och skriver även juridiska analyser för JP Infonet. Han ger regelmässigt råd i kommunalrättsliga frågeställningar och håller löpande föreläsningar om bl.a. kommunallagen, kommunala aktiebolag och andra kommunalrättsliga frågor. Patrik Kastberg är medlem i Sveriges Kommunaljuridiska Förening och har även gett ut boken Kommunala aktiebolag – en handbok.

En omfattande monografi om kommunala aktiebolag som är uppdaterad per den 1 januari 2026. Trots att de kommunala aktiebolagen utgör en viktig del både för det offentliga och för näringslivet i stort är det regelverk som reglerar dessa bolag endast mycket sparsamt behandlat i såväl tidigare litteratur som i rättspraxis. I boken behandlar författaren en rad olika rättsområden med bäring på de kommunala bolagen såsom t.ex. aktiebolagslagen, kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen, det konkurrens- och statsstödsrättsliga regelverket, lag om offentlig upphandling och transparenslagen. De praktiska svårigheterna förstärks i det att kommunala bolag kan sägas verka i gränslandet mellan den offentliga och den privata världen och därför tvingas navigera mellan de krav som ställs upp i kommunallagen respektive aktiebolagslagen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad och moderniserad med beaktande av den lagstiftning och den rättspraxis som tillkommit sedan den förra upplagan av denna bok kom ut 2023. Värt att nämnas är bl.a. att kapitlet om kommunala bolags möjlighet att direktupphandla har setts över och uppdaterats utifrån aktuell rättspraxis. Genom Högsta domstolens dom med mål nr T 8723-23 har vi fått ytterligare vägledning om i vilka fall personligt betalningsansvar för så kallade faktiska företrädare kan inträda. Vad denna dom betyder mer konkret redogörs för i kap. 7. Därutöver har ändringar gjorts i bl.a. kapitlet om statsstöd och kapitlet om allmänna handlingar. Dessa och de andra nyheter – inom såväl lagstiftning som praxis - som tillkommit sedan förra upplagan har beaktats och satts in i sitt sammanhang i denna fjärde upplaga. Exempel på frågeställningar som behandlas i boken är bl.a: * Vilken verksamhet får ett kommunalt aktiebolag bedriva? * Vilka formella krav måste ägaren se till att de kommunala aktiebolagen uppfyller? * Vilka möjligheter har ägaren att styra bolaget? * Vad bör ett aktieägaravtal som gäller ett kommunalt aktiebolag innehålla? * Vilka kommunala aktiebolag måste tillämpa lag om offentlig upphandling och vad gäller köp mellan dessa bolag och ägaren? * Statsstöd? * När kan koncernbidrag lämnas? * Kan kommunen behöva svara för det kommunala aktiebolagets skulder - ansvarsgenombrott? * På vilket sätt är offentlighetsprincipen tillämplig på de kommunala aktiebolagen? Patrik Kastberg jobbar som biträdande chefsjurist på Region Skåne där han har ett särskilt ansvar för aktiebolags- och kommunalrätt. Han ger regelmässigt råd till såväl ägare som styrelser och verkställande direktörer i kommunala aktiebolag och håller löpande föreläsningar inom för boken relevanta rättsområden. Patrik Kastberg har tidigare jobbat specialiserat med bolags- och upphandlingsrättsliga frågor på advokatbyråer i såväl Sverige som Tyskland och har även gett ut boken Kommunallagen – en kommentar.

Lagkommentaren till den nya kommunallagen är nu uppdaterad per den 1 januari 2023. Författaren kommenterar lagen paragraf för paragraf med hänvisningar till förarbeten och rättsfall som anges i direkt anslutning till den bestämmelse som avgörandet behandlar. Den kanske viktigaste förändringen av kommunallagen sedan den förra upplagan av denna kommentar är att det i kommunallagen införts en möjlighet att delegera beslutanderätt till en automatisk beslutsfunktion. En förutsättning för att beslutanderätten ska kunna delegeras till sådan beslutsfunktion är att förvaltningslagen är fullt ut tillämplig på ärendehandläggningen och att beslutsfattandet inte strider mot bestämmelser i annan lagstiftning. De nya bestämmelserna härom trädde i kraft den 1 juli 2022 och återfinns i 6 kap. kommunallagen. Den 1 juli 2022 infördes även nya jävsbestämmelser i kommunallagen. De nya bestämmelserna innebär att kommunallagens jävsbestämmelser för förtroendevalda i nämnder och anställda har anpassats till den lydelse motsvarande bestämmelser har i förvaltningslagen. Samma datum infördes även nya bestämmelser om fyllnadsval i kommunallagen. Vidare kan det också nämnas att ny lag (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner trädde i kraft i juli 2022. Syftet med den nya lagen är bl.a. att åstadkomma ett ändamålsenligt och mer lättillämpat regelverk. För att motverka att partier ska kunna tjäna platser genom att använda andra partiers gruppbeteckning och för att förenkla ordningen för genomförande av proportionella val ska valsedlar med samma gruppbeteckning och namnlista numera utgöra en valsedelsgrupp. Det kan också nämnas att lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen, trädde i kraft den 17 december 2021. Den nya lagen ger ett utökat skydd till de som rapporterar om missförhållanden och innebär också alla kommuner och regioner ska inrätta en visselblåsarfunktion. Denna upplaga har även uppdaterats utifrån relevant överrättspraxis som tillkommit sedan år 2021. Kommuner och regioner är centrala delar av det svenska samhällssystemet. I princip alla som bor i Sverige använder sig någon gång varje vecka av en tjänst som utförs – direkt eller indirekt – av en kommun eller en region. Den som inte går i skola, besöker det kommunala badhuset, träffar en läkare på regionens sjukhus kanske åker med kollektivtrafiken till jobbet. En annan kanske tar en dusch med det kommunala vattnet innan hen cyklar iväg på den kommunala cykelvägen för att se en fotbollsmatch på den lokala stadion som ägs av kommunen eller för att gå och se en operaföreställning på regionens operahus. Det regelverk som avgör vilka tjänster som en kommun eller en region får utföra, hur det politiska bestämmandet sker, vilket ansvar och vilka uppgifter de förtroendevalda har, vilken rätt till inflytande vi som kommunmedlemmar har i kommuner och regioner, hur de kommunala medlen ska förvaltas, osv. är kommunallagen. Den praktiska betydelse som kommunallagen har i alla våras dagliga liv kan knappast överskattas. Boken riktar sig främst till jurister, advokater, förtroendevalda och tjänstemän med uppdrag i eller med kommuner och regioner men kan också vara till nytta för intresserade kommunmedlemmar i allmänhet. Patrik Kastberg jobbar som biträdande chefsjurist på Region Skåne och skriver även juridiska analyser för JP Infonet. Han ger regelmässigt råd i kommunalrättsliga frågeställningar och håller löpande föreläsningar om bl.a. kommunallagen, kommunala aktiebolag och andra kommunalrättsliga frågor. Patrik Kastberg är medlem i Sveriges Kommunaljuridiska Förening och har även gett ut boken Kommunala aktiebolag – en handbok.

En omfattande monografi om kommunala aktiebolag som är uppdaterad per den 1 januari 2023. Trots att de kommunala aktiebolagen utgör en viktig del både för det offentliga och för näringslivet i stort är det regelverk som reglerar dessa bolag endast mycket sparsamt behandlat i såväl tidigare litteratur som i rättspraxis. I boken behandlar författaren en rad olika rättsområden med bäring på de kommunala bolagen såsom t.ex. aktiebolagslagen, kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen, det konkurrens- och statsstödsrättsliga regelverket, lag om offentlig upphandling och transparenslagen. De praktiska svårigheterna förstärks i det att kommunala bolag kan sägas verka i gränslandet mellan den offentliga och den privata världen och därför tvingas navigera mellan de krav som ställs upp i kommunallagen respektive aktiebolagslagen. Sedan andra upplagan av denna bok kom ut 2019 har vi haft en spännande utveckling inom bl.a. upphandlingsområdet. Värt att nämnas i det sammanhanget är att vi fått ett helt nytt kapitel om direktupphandlingar i LOU respektive LUF och att ny praxis gjort det tydligare när man kan använda sig av det s.k. Hamburgundantaget. Andra nyheter är att SKR kommit ut med nya vägledningar, bl.a. inom det viktiga området ägarstyrning av kommunala bolag. Det kan heller inte ha undgått särskilt många att begreppet landsting nu mönstrats ut ur lagstiftning helt och hållet och att vi istället använder oss av begreppet region. Vidare så har jävsbestämmelserna i kommunallagen uppdaterats och anpassats till motsvarande bestämmelser i förvaltningslagen, vi har fått en ny lag om proportionella val i kommuner och regioner och lägsta tillåtna aktiekapital ändrats till 25 000 kr. Dessa och de andra nyheter – inom såväl lagstiftning som praxis - som tillkommit sedan förra upplagan har beaktats och satts in i sitt sammanhang i denna tredje upplaga. Exempel på frågeställningar som behandlas i boken är bl.a: * Vilken verksamhet får ett kommunalt aktiebolag bedriva? * Vilka formella krav måste ägaren se till att de kommunala aktiebolagen uppfyller? * Vilka möjligheter har ägaren att styra bolaget? * Vad bör ett aktieägaravtal som gäller ett kommunalt aktiebolag innehålla? * Vilka kommunala aktiebolag måste tillämpa lag om offentlig upphandling och vad gäller köp mellan dessa bolag och ägaren? * Statsstöd? * När kan koncernbidrag lämnas? * Kan kommunen behöva svara för det kommunala aktiebolagets skulder - ansvarsgenombrott? * På vilket sätt är offentlighetsprincipen tillämplig på de kommunala aktiebolagen? Patrik Kastberg jobbar som biträdande chefsjurist på Region Skåne där han har ett särskilt ansvar för aktiebolags- och kommunalrätt. Han ger regelmässigt råd till såväl ägare som styrelser och verkställande direktörer i kommunala aktiebolag och håller löpande föreläsningar inom för boken relevanta rättsområden. Patrik Kastberg har tidigare jobbat specialiserat med bolags- och upphandlingsrättsliga frågor på advokatbyråer i såväl Sverige som Tyskland och har även gett ut boken Kommunallagen - en kommentar.

Under de senaste decennierna har det blivit allt vanligare att kommuner bildar, äger och driver aktiebolag. Bolagsformen anses bland annat vara mer kostnadseffektiv jämfört med traditionell förvaltning. Kommunala bolag väcker emellertid en rad frågor om snedvriden konkurrens på marknader, om tillsättningen av bolagsstyrelser och om försvårat ansvarsutkrävande. Mot bakgrund av de kommunala bolagens allt viktigare samhällsekonomiska roll - tillsammans omsätter de årligen långt över 200 miljarder kronor och sysselsätter omkring 55 000 personer - är det angeläget att granska deras verksamheter och ställa kritiska frågor om ägarstyrning, granskning och ansvarsutkrävande. Denna bok samlar författare från flera olika discipliner för att ge sina perspektiv på de kommunala bolagen, allt ifrån styrning och ledning till juridiska frågor och särdrag, men också till särskilda frågor, som t.ex. den om kommunala bolags sponsring av idrottslag.