Paul Agnidakis

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner. Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

Finns det kulturella resurser och kunskaper i periferin som inte syns från centrum? Denna antologi undersöker och utgår från periferins perspektiv med fokus på fem kommuner i Bergslagen: Avesta, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg och Sala. Boken visar hur landsbygdsbor kan utveckla lokal kultur och kunskap kopplat till deras plats och situation och vilka hinder det finns. Syftet är att utforska landsbygdens utsatthet som en resurs för självständighet och bredda synen på kulturella uttryck och kunskaper utifrån landsbygdens egna förutsättningar. Antologin bygger på forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen? och innehåller bidrag från forskare, bybor, lokal­utvecklare och tjänstemän.

Surahammar och Timrå är två mindre orter i mellersta respektive norra Sverige som förenas i ett framgångsrikt industriellt förflutet. Båda har även, i likhet med många andra orter som präglats av en industriell produktion, drabbats av den senare tidens förändrade villkor för industrin. För Surahammars och Timrås del innebär det att ett beroende av industrin succesivt kommit att ersättas med ett beroende av nyinflyttning från i första hand de intilliggande städernas befolkning. Invånare som har ett förflutet från tiden då industrin dominerade i samhället samsas numera om den lokala ytan med dem som har flyttat in under senare tid. Den här etnologiska studien handlar om hur människor skapar sig en plats i två mindre industrisamhällen som genomgår omvandling. Vilka betydelser tilldelar man platsen man bor och verkar på, och hur hävdar man sin lokala existens inför sig själv och gentemot andra? Paul Agnidakis är verksam på etnologiska avdelningen, Uppsala universitet. Rätten till platsen är hans doktorsavhandling.