Paul Linjamaa

Gnosticismens historia skildrar ett av västerlandets mest mångfacetterade och missförstådda idékomplex. I stället för en entydig gnosticism – något som aldrig funnits – ges en bild av de uttryck, konflikter och kreativa impulser som genom årtusenden format fenomenet. Kampen om vad som är den rätta tron och sökandet efter dold kunskap står i centrum. Paul Linjamaa tar avstamp i antiken – kristendomens formativa århundraden – när gränserna mellan filosofi, vetenskap och religion var mer flytande. Här föds de idéer som senare anklagas för att vara heretiska – irrläror – men som samtidigt ger upphov till nya sätt att förstå världen. Under medeltidens och renässansens brokiga historia figurerar gnosticismen både som misstänkliggjord idétradition och som lockande litterärt och mystiskt tema. På vägen möter vi tänkare, konstnärer och visionärer som medvetet rörde sig utanför det tillåtna – pionjärer som bidrog till att forma den europeiska kulturen. Från upplysningen fram till gnosticismens pånyttfödelse i modern tid beskrivs den som idé, som levd religion och som hemlig identitet. Genom att kartlägga gnosticismens historia ger Linjamaa nya perspektiv på den ständigt pågående kampen om renlärighet, identitet och mening.

Since their discovery in 1945, the Nag Hammadi Codices have generated questions and scholarly debate as to their date and function. Paul Linjamaa contributes to the discussion by offering insights into previously uncharted aspects pertinent to the materiality of the manuscripts. He explores the practical implementation of the texts in their ancient setting through analyses of codicological aspects, paratextual elements, and scribal features. Linjamaa's research supports the hypothesis that the Nag Hammadi texts had their origins in Pachomian monasticism. He shows how Pachomian monks used the texts for textual edification, spiritual development and pedagogical practices. He also demonstrates that the texts were used for perfecting scribal and editorial practice, and that they were used as protective artefacts containing sacred symbols in the continuous monastic warfare against evil spirits. Linjamaa's application of new material methods provides clues to the origins and use of ancient texts, and challenges preconceptions about ancient orthodoxy. This title is also available as Open Access on Cambridge Core.

I mötet med människor som avviker från normen sker något viktigt med oss. Det ärmycket tack vare »den Andre« de som inte är som vi som vi får reda på vilka vi egentligen är. I västerlandet har kristendomen varit norm i tusen år, och det var under kristendomenstidiga historia som många av vår kulturs traditionella fiendebilder föddes. De har spelat en viktig roll för framväxten av vårt moderna samhälle och vår identitet. Att ha motståndare är så viktigt att vi till och med hittat på sådana när de egentligen inte funnits där. Vår kulturhistoria är därför full av föreställda faror och mer eller mindre fiktiva hotbilder. Denna bok skildrar hur det gick till när föreställningarna om några sådana arketypiska fiender först tog form. Det handlar om heretiker, driftiga kvinnor och sexuellt avvikande individer, liksom om determinister, satanister och andra oliktänkare. Dessa forntida föreställningar har inte försvunnit, utan kommer till användning än i dag vid svartmålningar av åsiktsmotståndare. Därför kan det vara nyttigt att gå tillbaka till antiken och titta närmare på deras ursprung. Tesen som löper som en röd tråd genom boken är att vi kan lära oss mer om oss själva ochmotverka fördomar genom att granska hur våra uppfattningar om den Andre en gång uppstod. Paul Linjamaa (f. 1984) är religionshistoriker med fokus på antikens religiösa värld och dess receptionshistoria. Han är verksam vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

De flesta källor vi har bevarade från antiken är skrivna av och för män. Men i Maria Magdalenas evangelium som här för första gången publiceras i svensk översättning är hjälten en kvinna. I denna tidigkristna skrift från 100-talet uppenbarar sig Jesus för Maria Magdalena och erbjuder henne hemlig kunskap. Maria är särskilt utvald för sin andliga förmåga och får förklara för de andra lärjungarna vad Jesus budskap går ut på. De få sidor som överlevt av Maria Magdalenas evangelium är ingen lätt läsning. Texten tvingar oss att fundera på svåra frågor, som Guds natur, själens ursprung och tillvarons själva grundvalar. I denna volym följs därför den svenska översättningen av en analys av den historiska bakgrunden till de religiösa och filosofiska tankar som Maria och Jesus utbyter. Till sist behandlas den fråga som naturligen väcks vid läsningen: vilken roll hade egentligen kvinnan i den tidiga kristendomen? Paul Linjamaa är religionshistoriker, verksam vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. Han forskar i huvudsak om kristendomens tidiga historia och undervisar i religionshistoria på olika nivåer.