Paul Pettersson

Im Asylrecht werden gleiche Tatsachenfragen von den Gerichten häufig unterschiedlich beantwortet. Die Uneinheitlichkeit betrifft ‚kollektive Gefährdungslagen‘ wie die Gefährdung syrischer Wehrdienstentzieher oder alleinstehender Männer in Afghanistan. Paul Pettersson verdeutlicht anhand eines Korpus von Gerichtsentscheidungen zum Irak die große Bedeutung kollektiver Gefährdungslagen für die asylrechtliche Gefahrenprognose und leitet zu einer systematischen Prüfung an. Anschließend stellt er mit Methoden der juristischen Netzwerkanalyse den Kommunikationsprozess der Gerichte über Länderleitentscheidungen dar. Die neue Tatsachenkompetenz des BVerwG wird aus Sicht des Autors die grundlegenden Probleme nicht lösen. Stattdessen sollte die diskursive Aushandlung der Tatsachenfragen zwischen den Gerichten und dem BAMF gestärkt werden.

Have you thought of how it feels to be an AI brain in the world of humans? This book allows such a brain to tell us how it takes on its mission of helping humans to develop a more efficient, sustainable, diverse and inclusive society. This book explains the principles and applications of artificial intelligence for a broad audience. Artificial intelligence, as part of computer science, is often inspired by human intelligence. At the same time, there is still reluctance in the applications and usability of artificial intelligence among citizens. Industries are deploying AI in their products and processes but the level of maturity is varying. The book is written as a first person narrative, from an AI perspective, having the AI brain tell the story.

Denna antologi utges som nummer 6 i en serie av böcker utgivna inom forskningsprojektet Norra Skånes Medeltid (Report series, Arkeologiska institutionen, Lund). Projektet startade 1986 och har bland annat behandlat järnproduktionens introduktion, omfattning och teknologi i det kolonisationsområde som norra Skåne utgjorde från 1100-talet, under hela medeltiden och hårdraget ända fram till det sena 1800-talets dekolonisation. Den första delen av boken utgår från fältarkeologiska resultat från Riksantikvarieämbetets Geoarkeologiska Laboratorium i Uppsala (UV GAL). Texten tar upp arbeten med olika arkeologiskt undersökta järnproduktionsplatser i norra Skåne – den laborativa traditionen. Den andra delen av antologin är sprungen ur Lunds Universitets arkeologiska institutions horisont med en redovisning av problemen vid ett antal järnproduktionsförsök, rekonstruerade utifrån arkeologiska fynd, lera och limonitmalmer med lokal anknytning till norra Skåne - den experimentella traditionen. Som en avslutning presenteras två artiklar kring de sista yttringarna av skånskt bergsbruk, en vallonsmedja i Färingtofta socken från 1600-tal och en järngruva i Loshult från omkring 1800 – den källbundna historieforskningstraditionen.