Paul Tenngart

This open access book uses Swedish literature and the Swedish publishing field as recurring examples todescribe and analyse the role of the literary semi-peripheral position in world literature from various perspectives and on meso, micro and macro levels, using both quantitative and qualitative methods. This includes the role of translation in the semi-periphery and the conditions under which literature travels to and from that position. The focus is not on Sweden, as such, but rather on the semi-peripheral transitional space as exemplified by the Swedish case. Consisting of three co-written chapters, this study sheds light on what might be called the semi-peripheral condition or the semi-periphery as an area of transition. As part of the Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures series, it makes continuous use of the concepts of 'cosmopolitan' and 'vernacular' – or rather, the processual terms, cosmopolitanization and vernacularization – which provide an overall structure to the analysis of literature and literary phenomena. In this way, the authors show that the semi-periphery is an ideal point of departure to further the understanding of world literature, because it is a place where the cosmopolitan (the literary universal) and the vernacular (the rootedness in a particular culture or place) interact in ways that have not yet been thoroughly explored. The eBook editions of this book are available open access under a CC BY-NC-ND 3.0 licence on bloomsburycollections.com.

This open access book uses Swedish literature and the Swedish publishing field as recurring examples todescribe and analyse the role of the literary semi-peripheral position in world literature from various perspectives and on meso, micro and macro levels, using both quantitative and qualitative methods. This includes the role of translation in the semi-periphery and the conditions under which literature travels to and from that position. The focus is not on Sweden, as such, but rather on the semi-peripheral transitional space as exemplified by the Swedish case. Consisting of three co-written chapters, this study sheds light on what might be called the semi-peripheral condition or the semi-periphery as an area of transition. As part of the Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures series, it makes continuous use of the concepts of 'cosmopolitan' and 'vernacular' – or rather, the processual terms, cosmopolitanization and vernacularization – which provide an overall structure to the analysis of literature and literary phenomena. In this way, the authors show that the semi-periphery is an ideal point of departure to further the understanding of world literature, because it is a place where the cosmopolitan (the literary universal) and the vernacular (the rootedness in a particular culture or place) interact in ways that have not yet been thoroughly explored. The eBook editions of this book are available open access under a CC BY-NC-ND 3.0 licence on bloomsburycollections.com.

Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelpriset i litteratur tilldelas ”den som inomlitteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning”. Alltsedan 1901, då det första priset gick till Sully Prudhomme, har Svenska Akademien tolkat Nobels kosmopolitiska och idealistiska intentioner efter bästa förmåga, samtidigt som omvärlden påverkat och reagerat på priset. Litteraturforskaren Paul Tenngart tar med läsaren på en generös bildningsresa genom prisets vindlande historia. Han tecknar en levande bild av pristagare och epoker, via triumfer och katastrofer, fram till våra dagar då priset alltjämt bekräftar en utbredd tro på att litteratur kan bedömas bortom nationella och kulturella enskildheter.

An exploration of the history, ambitions, and impact of the Nobel Prize in literature as it gained a central position in 20th-century global literary culture. Few scholars would deny that the Nobel Prize is the most prestigious literary award in the world. But what mechanisms made it possible for 18 Swedish intellectuals to become the world’s most influential literary critics? Paul Tenngart argues that the Nobel Prize in literature has become a special kind of international canonization: exerted from a non-central, semi-peripheral position, the award sometimes confirms and reinforces hierarchical relations between literary languages and cultures, and sometimes disturbs established patterns of dominance and dependence. Drawing from a wide range of contemporary theories and methods, this multifaceted history of the Nobel Prize questions how the Swedish Academy has managed to keep the prize's global status through all the violent international crises of the last 120 years; how the selection of laureates shaped the idea of 'universal' literary values and defined literary quality across languages and cultures; and what impact the prize has had on the distribution and significance of particular works, literatures and languages. The Nobel Prize and the Formation of Contemporary World Literature explores the history and impact of the Nobel Prize in literature from the first award in 1901 through recent controversies involving Bob Dylan and #MeToo, arguing that the prize is a unique performative act that has been – and still is – central in our continual and collective construction of world literature.

An exploration of the history, ambitions, and impact of the Nobel Prize in literature as it gained a central position in 20th-century global literary culture. Few scholars would deny that the Nobel Prize is the most prestigious literary award in the world. But what mechanisms made it possible for 18 Swedish intellectuals to become the world’s most influential literary critics? Paul Tenngart argues that the Nobel Prize in literature has become a special kind of international canonization: exerted from a non-central, semi-peripheral position, the award sometimes confirms and reinforces hierarchical relations between literary languages and cultures, and sometimes disturbs established patterns of dominance and dependence. Drawing from a wide range of contemporary theories and methods, this multifaceted history of the Nobel Prize questions how the Swedish Academy has managed to keep the prize's global status through all the violent international crises of the last 120 years; how the selection of laureates shaped the idea of 'universal' literary values and defined literary quality across languages and cultures; and what impact the prize has had on the distribution and significance of particular works, literatures and languages. The Nobel Prize and the Formation of Contemporary World Literature explores the history and impact of the Nobel Prize in literature from the first award in 1901 through recent controversies involving Bob Dylan and #MeToo, arguing that the prize is a unique performative act that has been – and still is – central in our continual and collective construction of world literature.

Les fleurs du mal av Charles Baudelaire utkom första gången 1857. Här föreligger den utökade utgåvan från 1861 om 126 dikter i svensk översättning med fransk parallelltext. Därtill ingår de sex dikter som censurerades i den första utgåvan. Det ondas blommor är ett av den moderna litteraturens viktigaste verk och banade väg för en ny syn på litteratur, både på dess autonomi och ämnes­val. Dess inflytande kan knappast över­skattas. Baudelaireforskaren Paul Tenngart har skrivit förordet. Översättaren Nils B. Thelin är lingvist med en bakgrund inom slaviska språk och franska. Hans forskning som har kretsat kring språkets och den poetiska textens semantik och kognitiva grundvalar har utmynnat i modeller av bland annat tidsbegreppet och språkliga tidskategorier.

”Rafflande och innehållsrik biografi över Birgitta Stenberg och hennes avtryck i svensk litteratur.” Dagens Nyheter”--- Tenngart --- skriver med ljus entusiasm och ett språk som ligger mellan sakprosa och skönlitteratur, med andra ord så långt från akademiskt torr prosa man kan komma”Sydsvenskan”Paul Tenngart berättar (Birgitta Stenbergs) historia, både den privata och om hennes böcker, på ett ärligt och levande sätt, som Birgitta i sin himmel säkert uppskattar.” ExpressenHon fick sitt existentiella uppvaknande som 18-åring på baren La Reine Blanche i Paris. Sex år senare, 1956, debuterade hon som romanförfattare med Mikael och Poeten och kort därefter fick hon sitt genombrott med Chans, den banbrytande skildringen av den unga raggartjejen Maris drömmar. Birgitta Stenbergs berättelser är direkta produkter av författarens nyfikenhet på världen och lust att erfara. Hon reste som ung runt i Sydeuropa, lärde sig språk, experimenterade med droger, blev katolik, hängde på gaybarer och skrev. Det resulterade i ett mångsidigt, färgstarkt och mycket betydelsefullt författarskap. I Världen väntar mig utforskar litteraturvetaren Paul Tenngart en författare som alltsedan femtiotalet har visat oss svenskar vägen mot nya livsformer. Med sin öppenhet och ärlighet stack hon ut i folkhemssverige och blev en folkkär författare och debattör. Birgitta Stenberg, som förutom författare var översättare, biodlare, journalist, mekaniker, fiskare och cannabisodlare, har berört läsare i flera generationer, och hennes böcker fortsätter att både fascinera och utmana. Med verk som Kärlek i Europa, Apelsinmannen och Alla vilda har hon visat vad världen har att erbjuda – och vad man riskerar när man kastar sig ut i den.”--- spännande och samtidigt bortom sensationslystnad. Jag gläds åt bokens välkomponerade stil, och intressanta öppningar mot vår tids samtal om gränsen mellan liv och litteratur.” Göteborgs-Posten”--- en medryckande skildring av ett författarskap drivet av ’outsinlig energi och permanent viljestyrka’, där tvetydigheterna i (Birgitta Stenbergs) livslust framhävs snarare än förtigs.” Svenska Dagbladet”Litteraturvetaren Paul Tenngart väver i Världen väntar mig på ett insiktsfullt, kunnigt och respektfullt sätt ihop (Birgitta Stenbergs) liv med hennes verk.” M-Magasin

1930-talets svenska arbetarlitteratur har med fog betraktats som ett av Sveriges allra viktigaste bidrag till världslitteraturen. Ingen annanstans har en enda generation av självlärda författare med ursprung i en lägre samhällsklass fått ett så starkt och så långvarigt gemensamt genomslag. Men hur är det utanför Sveriges gränser? Har denna litteratur ett liv där? Exporterad realism. Svensk arbetarlitteratur på engelska visar hur den så kallade guldåldern i den svenska arbetarlitteraturen existerar i den engelskspråkiga världen och presenterar en ny modell för hur litterär trafik över språk- och kulturgränser kan studeras. Undersökningens slutsatser ger även en ny bild av de villkor som styr litterära översättningar från mindre till större språk. Därmed belyses också premisserna för den språköverskridande kommunikationen mellan kulturer. Paul Tenngart är docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och har tidigare bland annat publicerat Romantik i välfärdsstaten (2010), Den komplexe Baudelaire (2012), Livsvittnet Majken Johansson (2016) och Litteraturteori (2019).

Vilka litteraturvetenskapliga teorier har varit tongivande under de senaste hundra åren? Och hur kan de användas för att analysera en skönlitterär text? I den här boken får läsaren en överskådlig och lättillgänglig genomgång av de stora litteraturteorierna, från det tidiga 1900-talets ryska formalism, via nykritik, strukturalism, dekonstruktion, läsarorienterade teorier, marxism, kulturkritik, feminism, queerteori, postkolonialism och ekokritik, ända fram till den senaste tidens världslitteraturforskning. Läsaren får dessutom god inblick i hur de olika teorierna fungerar i praktiken när de i tur och ordning tillämpas i nio analyser av Majken Johanssons dikt ”Novellette”. Här samsas teori och praktik. Boken är lika mycket en användbar introduktion till litteraturteori som den är en hjälp för den som behöver ett fungerande verktyg för att analysera en specifik text. I tredje upplagan har texten genomgått en grundläggande uppdatering. Bland annat finns ett nyskrivet kapitel om teorier om världslitteratur, en inriktning som har fått en alltmer dominerande position inom den internationella litteraturveten¬skapen. Paul Tenngart är docent i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Majken Johansson (1930–1993) var under flera ­decennier en av Sveriges mest hyllade diktare. Hennes oväntade omvändelse 1958 och uppmärksammade verksamhet inom Frälsningsarmén gjorde henne också till en medial personlighet – hon blev på samma gång Arméns poetiska ansikte utåt och samtidslyrikens trosförkunnare. Samtidigt brottades ­Johansson med ett gravt alkoholmissbruk och stora psykiska problem, och de många opublicerade dikter som hon lämnade efter sig vid sin död ger en fördjupad bild av hennes komplicerade relation till poesi, kristen tro och sjukdom. I Otroheten har merparten av dessa dikter samlats, framförallt de som skrevs under perioden 1972–1989, då Johansson av religiösa skäl avstod från att ge ut någon diktbok. I Paul Tenngarts förord och diktkommentarer tecknas en fyllig biografisk bakgrund till texternas svåra balansakt mellan djup ångest, oövervinnerligt alkoholbegär, trots och förtröstan.

Hon var gravt alkoholiserad och homosexuell i en tid då samkönad kärlek ännu betraktades som en sjukdom. Men hon var också den svenska Frälsningsarméns mest kända ansikte och framträdde ofta i tv-soffor och veckotidningar, redo att brista ut i ett jublande ”Halleluja!” Hon hette Majken Johansson och var dessutom en av Sveriges mest uppmärksammade, hyllade och lästa poeter. Livsvittnet Majken Johansson beskriver inte bara ett centralt författarskap i den svenska 1900-talslitteraturen, utan ger också en bild av ett liv i folkhemmets Sverige präglat av både social misär och personlig styrka. Att vara människa var för Majken Johansson (1930–1993) detsamma som att vara ett vittne. Denna bok tar ett helhetsgrepp om de skriftliga spår som Johansson lämnade efter sig – en ganska speciell människas skriftliga avtryck i världen.