Paula von Wachenfeldt

Beteckningen Det svenska begäret avser att visa att fenomenet lyx vinner på att betraktas som ett dynamiskt element i sitt historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang. 1600-, 1700- resp. 1800-talen har haft olika välbeställda grupperingar som skilt ut sig genom olika typer av lyx: slottsbyggen, lyxig klädsel och heminredning; stora egendomar och nybyggnation. I boken utforskas lyxens svenska historia från nya infallsvinklar med utgångspunkt i aktuell forskning av historiker, konst- och modevetare. Här skrivs om manlig resp. kvinnlig lyx i förordningar och modeartiklar; hur svensk aristokrati beställde lyxartiklar som kalescher och karosser; hur spetsar – den vita lyxen – demonstrerade välstånd; hur indigoblått markerade god ekonomi; hur borgerliga värderingar och ideal tar sig uttryck i lyxens tjänst. Hur lyx och begär demonstrerades i svensk film på 1910–1940-talen; hur medelvägens lyx i form av franska hantverkstraditioner passade in i det svenska folkhemmet etc. Paula von Wachenfeldt, docent, modevetare, litteraturvetare universitetslektor vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet, redaktör och författare i boken. Klas Nyberg, modevetare och professor i nationalekonomi vid Södertörns Högskola. Professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och professor vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet. redaktör och författare i boken.

Kläder påverkar hela våra liv. Vi klär oss, iakttar andra, konsumerar, kommunicerar, fantiserar. En del av klädernas kraft handlar om arv – alltså den historia och kultur som hänger ihop med mode, kläder och textil, som förmedlas genom traditioner och samhällsnormer. I antologin "Modearv" ger elva av landets främsta forskare och skribenter inom bland annat textilhistoria och modevetenskap exempel på hur historiska perspektiv på kläder och mode kan hjälpa oss att bättre förstå både dåtidens och dagens samhälle. Hur har synsätt förändrats över tid? Och hur förhåller vi oss till spåren av det förflutna idag? I personligt hållna essäer stiftar vi bekantskap med exempelvis puffärmsklädda knektar, nakenbadare, skinheads, män i shorts, väverskor och en sjal från Alva Myrdal. De enskilda exemplen öppnar i sin tur för diskussioner om stora ämnen såsom genus- och klassfrågor, konsumtionskultur, hantverkets roll och industrisamhällets utveckling. Frågeställningar kring kläder och textil har fått en allt högre synlighet i samhällsdebatten och samtidskulturen, vilket Mode­arv ger en lägesbild av. På så vis bidrar boken till förvissningen om att historiska perspektiv på kläder spelar roll och kan handla om så mycket mer än bara nostalgi och retroromantik. JOHANNES DAUN är fil dr i historia och arbetar som 1:e antikvarie på Textil­museet i Borås. Hans forskning rör industri-, social- och urbanhistoria samt kulturarvsfrågor. Hans senaste bok, "När man sydde kläder på fabrik", handlar om konfektionsindustrins historia. Övriga medverkande är Susanna Alakoski, Henric Bagerius, Karin M. Ekström, Tonie Lewenhaupt, Pia Lundqvist, Emma Severinsson, Marie Ulväng, Paula von Wachenfeldt, Philip Warkander och Hanna Wittrock. Bokens illustrationer är gjorda av Olivia Ekelund.