Peder Thalén

Denna antologi har kandidatprogrammet Människa-kulturreligionsprogrammet (MKR) vid den religionsvetenskapliga ämnesavdelningen vid Högskolan i Gävle som gemensam nämnare och övergripande tema. Programmet har en unik sammansättning kurser som bara finns i Gävle och har i en undersökning pekats ut som det mest populära kandidatprogrammet i religionsvetenskap i landet. Programmet ger en förståelse för olika religioner, livssyner och kulturella bakgrunder, och ger därmed studenten en särskild kompetens att arbeta med komplexa kulturmötesfrågor. Det ger därutöver studenten en speciell förståelse för de existentiella frågor som individen ställs inför i livets olika skeden. Programmet svarar mot regionala såväl som nationella utbildningsbehov och tar sig an många och viktiga samtida och framtida samhällsutmaningar. Social, kulturell och existentiell hållbarhet är fenomen som kommer att framstå som allt viktigare ju mer mångfaldigt och komplext samhället blir och utgör centrala teman inom MKR-programmet. Antologin är tänkt att användas som undervisningsmaterial för studenter som går programmet. Förhoppningen är emellertid att boken även ska intressera en större läsekrets, däribland representanter för möjliga framtida arbetsplatser för våra studenter, men även andra. Bokens kapitel är skrivna av lärare och tidigare studenter knutna till Ämnesavdelningen för religionsvetenskap. Templet på bokens omslag ligger i anslutning till Frasassigrottorna nära staden Genga i regionen Marche i östra Italien. Det uppfördes 1828 på initiativ av påve Leo XII och kallas Valadiertemplet efter arkitekten Giuseppe Valadier, känd för sina byggnader i neoklassisk stil. Templet rymmer en staty av madonnan och barnet. En av benämningarna för Jungfru Maria är refugium peccatorum och därför är templet även känt som ”syndarnas tillflykt” och har varit en plats dit pilgrimer sökt sig för fo¨rlåtelse. Boken ingår som nr.11 i skriftserien Religionsvetenskapliga studier från Gävle som ges ut av Gävle University Press.

Vi lever i en motsägelsefull tid. Den språkliga och kulturella mångfalden ökar lokalt men minskar globalt. Språk dör ut i snabb takt och en miljon arter riskeras att utrotas inom några årtionden. Kamoufleras denna faktiska utarmning bakom en reorik om växande mångfald? Orkar vi möta det annorlunda utan att vilja förändra det? Och vilket är sambandet mellan kulturell likformighet och en minskande biologisk artrikedom? I detta nummer av Tidens tecken utforskar författarna spänningen mellan heterogenitet och homogenitet i en mångtydig och snabb föränderlig värld.

Etik är ett kunskapsområde som främjar elevers kritiska tänkande, men också ett ramverk för fostran av eleverna till demokratiska medborgare. Etik är dock komplicerat och som lärare kan man hamna i situationer där elever uttrycker åsikter som klart strider mot skolans värdegrund. Boken vill ge lärare möjligheter att bättre förstå och hantera sin egen roll i detta spänningsfält. Boken lyfter fram vikten av intellektuell fostran som ett redskap för att motverka polarisering och kunskapsrelativism. Aktuell forskning inom det växande fältet ”kontroversiella frågor” ges stort utrymme i boken. Till exempel diskuteras antisemitism, hedersrelaterat våld och undervisning om kön och sexualitet, och författarna resonerar kring hur man som lärare i praktiken handskas med sådana, emotionellt laddade ämnen. Mellan kunskap och fostran vänder sig till blivande och redan verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen, men tar också upp frågor om etik som alla lärare - oavsett ämne - kommer i kontakt med i skolvardagen. Den är också tänkt att fungera som kurslitteratur inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) i lärarutbildningen.

Tanken att ateismen som ideologi inte skulle ha någon framtid är främmande för många. Vid en närmare granskning finns det ändå mycket som talar för att den typ av upplysningsfärgad religionskritik som ateismen vilar på har förlorat både sin intellektuella giltighet och kulturella relevans. Fortfarande finns det dock en bristande medvetenhet i vårt samhälleom ateismens tillbakagång. Det saknas ocksåen diskussion om vilka möjligheter och risker som denna förändring i kulturklimatet kan tänkas innebära. Författaren förmår på ett åskådligt sätt förklara såväl de historiska samband som de filosofiska utvecklingslinjer som underminerat äldre tiders religionskritik. Boken ställer många utmanande frågor: Har ateismen blivit ett hinder för kulturell förnyelse? Är de senmoderna former av ateism som lever kvar i nutiden en av grogrunderna för den nihilism och vilsenhet som präglar samhället? Bromsar ateistiskt tänkande framväxten av mer konstruktiva formerav religionskritik? Peder Thalén, som är teologie doktor och universitetslektor i religionsvetenskap, har tidigare skrivit om svensk religionskritik och deltagit i ett flertal större tidningsdebatter om religionens roll i samhället. Han är även flitigt anlitad som föreläsare i kyrkliga fortbildningar.