Pehr-Johan Norbäck

Att nå nettonollutsläpp i näringslivet kräver mer än politiska styrmedel och stora industriella satsningar; det förutsätter också innovation och förnyelse. Genom att introducera nya teknologier, affärsmodeller och organisationsformer kan entreprenörer spela en viktig roll i att driva omställningen framåt. Frågan är vilka förutsättningar som krävs för att entreprenörer ska kunna bidra effektivt till ett mer hållbart samhälle och hur dessa kan förbättras. I denna rapport redogör nationalekonomerna Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson för entreprenörskapets roll i en klimatsmart strukturomvandling. Genom att kombinera aktuell forskning, institutionella förutsättningar och ett teoretiskt ramverk identifierar de hur entreprenörskap kan bidra till klimatomställningen, vilka hinder som behöver övervinnas och vilka möjligheter som kan tas till vara för att innovationer och nya företag ska främja ett utsläppsfritt näringsliv. Pehr-Johan Norbäck är docent i nationalekonomi, och Lars Persson är professor i nationalekonomi. Båda är verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

I en tid präglad av ofred och geopolitiska spänningar står EU inför stora utmaningar. Unionen har dock visat sig motståndskraftig. När många för några år sedan befarade att flera medlemsstater skulle följa i Storbritanniens fotspår och lämna unionen står i stället en ny utvidgning av EU högt upp på dagordningen år 2024. I ljuset av denna utveckling ställs EU inför ett antal vägval som på olika sätt berör unionens djup och storlek. I denna bok ställs ett flertal centrala frågor på sin spets: Hur skönjs konturerna av ett större EU, och vilka premisser kommer att gälla för inträdet av nya medlemmar? Vilka lärdomar kan dras av Storbritanniens utträde ur EU och hur har brexit påverkat den politiska dynamiken i unionen? Innebär europeisk solidaritet ett krav på ett kollektivt försvar av EU? Hur hanteras förnyade flyktingströmmar till EU i skuggan av en hotfull omvärld? Vad ska innehållet i EU medborgarskapet vara och hur bör solidariteten mellan arbetstagare utformas? Hur utvecklas EU:s framtida arbetsmarknadsdynamik i ljuset av artificiell intelligens?

Sedan finanskrisen har produktivitetsutvecklingen klingat av betydligt i de flesta OECD-länder, så även i Sverige. 2024 års Konjunkturråd undersöker vilka faktorer som påverkar produktivitetsutvecklingen i näringslivet. Med detaljerade svenska data om företag och anställda under perioden 20002021 studerar de hur produktiviteten varierar mellan olika branscher och över tid och vad som kännetecknar företag med en god utveckling. De diskuterar också policyåtgärder för en ökad produktivitet. SNS Konjunkturråd 2024 består av Lars Persson (ordförande), professor i nationalekonomi verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, Karin Edmark, docent i nationalekonomi och lektor vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi verksam vid IFN, och Erik Prawitz, fil.dr i nationalekonomi och lektor vid Linnéuniversitetet.