Per-Åke Rosvall

Vilka kunskaper behöver ungdomar skaffa sig under sin gymnasietid för att bli väl förberedda för vuxenlivet med allt vad det innebär? I vilken utsträckning ska gymnasieskolan lägga grunden för livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap? Hur mycket ska utbildningen anpassas till arbetslivets krav – och vad är det nya arbetslivets krav? Hur ska gymnasieskolan utformas för att möta behoven hos de elever som av olika skäl inte kan eller vill läsa på de nationella programmen? Det här är frågor som alltid har varit aktuella i debatten om gymnasieskolan, inte minst under de senaste åren då det har förts en politisk dragkamp om hur gymnasiet ska utformas. Det är också frågor som löper som en röd tråd genom den här boken. Kapitlen bygger på forskningsstudier som är genomförda i yrkesförberedande program och det individuella programmet före reformen 2011. Men de teman som behandlas är lika aktuella i den nya gymnasieskolan. Några exempel är:yrkesutbildning i ett historiskt och politiskt perspektivelevers identitetsskapande och yrkeslärandelärarrollen och lärar–elevrelationenintroduktionsprogram och lärlingsutbildning. Boken riktar sig till blivande yrkes- och ämneslärare som ska arbeta i gymnasiets yrkes- och introduktionsprogram och passar bra som kurslitteratur i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Boken tar sig an de stora frågorna om slöjdens relevans och nytta i vår tid, men också didaktiska spörsmål och vardagens perspektiv. Du får läsa om lärmiljöer, kommunikation och emotioner i ämnet, men också om hur slöjd kan integreras med andra ämnen, som matematik, och hur digitala verktyg som 3D-skrivare och laserskärare kan förnya traditionellt hantverk. Innehållet är indelad i tre delar: slöjd i skola och samhälle, lär­miljöer i slöjd samt undervisning och lärande i slöjd. Varje kapitel erbjuder insikter från forskare och lärare, och ger konkreta exempel på hur slöjdämnet kan fungera som en kraftfull resurs för både personlig och samhällelig utveckling. Slöjd i utbildning och samhälle visar på slöjdämnets potential att främja bildning, kreativitet och kritiskt tänkande. Och oavsett om du är lärare, studerande eller bara nyfiken på slöjdämnets roll kommer denna bok att ge dig nya perspektiv och en djupare förståelse för slöjdens betydelse i vår värld.

Att sakna behörighet till gymnasiet innebär ofta svårigheter för unga att etablera sig på arbetsmarknaden och i vuxenlivet. Det ger även ökade risker för utanförskap och ohälsa. Introduktionsprogrammen (IM) tar varje år emot merparten av dessa ungdomar. Hur fungerar IM som stöd för att komma vidare i utbildning och arbete? Hur arbetar lokalpolitiker, rektorer, lärare och vägledare med att utveckla detta stöd? Vad gör och anser eleverna? Skiljer sig stödet i olika slags kommuner? I den här boken söker författarna svar på dessa frågor, främst utifrån omfattande fallstudier i grundskolor och introduktionsprogram i sex kommuner. Boken bygger på forskningsprojektet Att komma vidare: Unga utan fullständig grundskola och stödet för att finna framtidsvägar i olika lokala kontexter. Boken riktar sig till studerande på högskolans lärar- och vägledarprogram samt skolledarutbildning, till yrkesverksamma i skolan och till kommunala beslutsfattare och tjänstemän.

Yrkesämnena och yrkesläraren befinner sig i skärningspunkten mellan utbildning och yrkesliv. Inom yrkesprogram finns en stark tradition av att innehållet är tydligt kopplat till arbetsplatspraktiker och undervisningen sker genom specifika moment och arbetsuppgifter. Som en följd av detta har demokrati- och medborgarfostran ofta hamnat i skymundan, trots att det står i läroplanen att förberedelse för demokratiskt deltagande ska genomsyra all undervisning. Därför behöver yrkesprogrammen förstärkas på områden där eleverna ges redskap att påverka och utöva inflytande. I den här boken synliggörs hur undervisning i yrkesämnen är och kan vara en väsentlig del av skolans demokratiska uppdrag. Författarna fördjupar resonemang om läroplaner och undervisningspraktik i förhållande till medborgarfrågor relaterade till klass, kön och etnicitet. Utifrån verkliga exempel diskuteras bland annat vilka kunskaper yrkesämnesundervisningen ger i att problematisera rådande förhållanden på arbetsplatsen och det vidare yrkeslivet. Vilka möjligheter ges för elever att delta i samtal om hur arbetet ska organiseras och vad som skapar yrkets förutsättningar, till exempel i arbetslag, i fackförbund och inom politiken? Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag bygger på resultat från forskningsprojektet Kritiskt tänkande i yrkesämnesundervisning? Medborgarskapande i yrkesprogrammens styrdokument och klassrumspraktik. Bokens författare Per-Åke Rosvall och Maria Rönnlund är docenter i pedagogiskt arbete, Kristina Ledman är lektor i pedagogik vid Umeå universitet och Mattias Nylund är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Utvärdering och bedömning i skolan kommer nu i en reviderad andra utgåva med flera nya aktuella kapitel och uppgifter. Bland annat har boken uppdaterats med kapitel om införandet av betyg i årskurs 6, PISA-undersökningarna, elevinflytande och systematiskt kvalitetsarbete. Antologin är skriven av 15 lärarutbildare och forskare som ger läsaren en både nationell och internationell bild av utvärdering och bedömning. Boken har även ett samhälleligt perspektiv och ger såväl teoretiska kunskaper som användbara strategier. Boken riktar sig främst till lärarstuderande och verksamma lärare och ger en god grund att stå på i arbetet med pedagogisk utvärdering och bedömning i skolan, klassrummet och av eleverna.