Per-Arne Bodin

Religion har varit viktig för människor genom historien och i alla kulturer, men dess betydelse har varierat. Går världen nu mot sekularisering, eller är religionen tvärtom åter på frammarsch? Blir människor med tiden mindre religiösa? Och vad betyder i så fall dagens stora intresse för religioner? Kanske är det snarast ett ständigt "tur och retur" för religionen. I Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2017/2018 undersöker forskare bland annat evolution och heliga krig, riter och försanthållanden, rättsliga aspekter på religion i ett mångkulturellt samhälle och hur det är att växa upp inom så kallade sekter.

What happens when the Russian Orthodox tradition meets post-Soviet Russia? This is the general question which will be in the focus of this study of the Orthodox discourse in post-Soviet Russian culture. It will be analyzed both in its own right and as a constituent of memory, a conservative or imperialist political attitude and postmodernism. One issue addressed is the debate over the use of Church Slavonic as the liturgical language. Another involves the nature of the canonizations that have taken place in the Orthodox Church in recent years and attempts to canonize the soldier Evgenij Rodionov and Stalin. A third topic is jurodstvo, or holy foolishness, for centuries a special and recurring theme in the Orthodox Church that has re-emerged after the fall of the Soviet Union. A chapter is devoted to Ksenija of Petersburg, a peculiar and much beloved holy fool of that city. A final issue concerns the significance of the Orthodox tradition in recent Russian art and poetry. Per-Arne Bodin is Professor of Slavic Languages at the Department of Slavic Languages and Literatures, Stockholm University.

Per-Arne Bodin presenterar och undersöker här uppkomsten och utvecklingen av en rysk idétradition. Arvet från Bysans och Kievriket liksom brytningen mellan ryskt och västeuropeiskt följs genom århundradena. Boken utgår från övertygelsen att det egentligen finns två europeiska identiteter en rysk och en västeuropeisk som skiljer sig från varandra, men som också berikar varandra. Det rör sig om två identiteter som innehåller såväl positiva som negativa komponenter för Europas och européernas kommande gemensamma framtid. Ryssland och Europa skrevs ursprungligen 1993 och ingick då i Vitterhetsakademiens skriftserie om Europa. Många frågor som ställts tidigare måste nu omformuleras och få nya svar efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina 24 februari 2022. Själva spörsmålet om förhållandet mellan Ryssland och Europa blir idag annorlunda och existentiellt.

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner. Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet.

I Per-Arne Bodins bok Rysk kultur i tusen år ges innehållsrika och fängslande berättelser om den mäktiga ryska kulturen. I tjugo kapitel behandlas konst, film, teater, litteratur, opera och balett. Här berättas om storfurst Vladimir i Moskva, om Andrej Rubljov och om Boris Gudonov. Det handlar om städerna Moskva och Petersburg, de berömda balerna liksom Peter den store och Pjotr Kropotkin. Fängelserna på Solovki ger skakande vittnesbörd om en mörk del av historien. Läsaren möter också Kazimir Malevitj och hans berömda kvadrat bland mycket annat. Ett viktigt genomgående tema är den kristna traditionens och den ortodoxa kyrkans betydelse för den ryska kulturen. Boken speglar den ryska historiens kronologi men kapitlen följer, så långt det är möjligt, varje tema genom seklen fram till rysk nutid. Den erbjuder estetiska upplevelser och nya oväntade insikter. Det omskakande finns vid sidan av det underhållande, det andliga vid sidan av det världsliga, med betoning på frågor viktiga för att förstå Ryssland av i dag. Boken kan sträckläsas men också läsas kapitelvis, med fördel tillsammans med författarens Rysk litteratur i tusen år som gavs ut 2021.

Det har gått ett kvarts sekel sedan Sovjetunionen gick under. I denna bok följs den ryska idéhistoriens långa linjer från den bysantinska traditionen, vidare genom tsarväldet, sovjettiden och fram till det postsovjetiska Ryssland. Genom att vetenskapligt analysera kulturhistoriska teman och särskilt den ryska ortodoxa traditionen vill boken förmedla insikter till läsarna som är viktiga för förståelsen av dagens Ryssland. Här behandlas Moskvas tunnelbanas fascinerande historia och nutid, bakgrunden till den hårda domen mot Pussy Riot, dubbelörnens återkomst både som statsvapen och konstföremål, ortodoxa ritualers förvandling till medialiserad eventkultur bland mycket annat. Givet den samtid vi nu betraktar är bokens väsentliga ärende att belysa samspelet genom tiderna dels mellan kultur och politik, dels mellan andlighet och makt. Per-Arne Bodin är professor i slaviska språk vid Stockholms universitet och ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien.

Huvudpersonerna i Andrej Tarkovskijs Spegeln, Stalker och Nostalghia reciterar var och en Arsenij Tarkovskijs dikter. Under sin levnad framhöll regissören Tarkovskij (1932-1986) vid flera tillfällen poeten Tarkovskij (1907-1989) som den störste då levande ryske diktaren, och omsatte återkommande stoff från faderns verk i sina filmer. En klase syrener erbjuder en provkarta på hur detta band kan se ut, hur de konstnärliga motiven återkommer mellan två generationer Tarkovskij. Men framför allt är det diktsamling med tidlösa värden som förtjänar att läsas helt i egen rätt. I reviderad översättning och med förord av Per-Arne Bodin och med efterord av Sofia Norlin.

Många av de ryska författarna tillhör världslitteraturens främsta, andra mindre kända i väst fick stor betydelse i sitt land. I den här nyskrivna ryska litteraturhistorien får läsaren följa med från Nestorskrönikan till det senaste decenniets ryska författare. Vi möter storartade personligheter, många djupt berörande litterära verk och människoöden, andligt sökande och mänsklig förtvivlan, kamp mot censur och förtryck. Mindre kända författarskap från skilda epoker varvas med dikter av Rysslands största. Med fast berättarhand och med författarens djupa insikter i den ortodoxa traditionens betydelse för den ryska och sovjetiska litteraturen och kulturen vägleds vi i tusen år över det vidsträckta ryska litterära landskapet.

Andrej Platonov föddes 1899 och var 18 år vid tiden för den ryska revolutionen. Han tillhörde en generation och en klass som var delaktig i revolutionen: han blev vuxen och utbildade sig i ett nytt samhälle, en ny värld och en ny tid. Han arbetade med vattenförsörjningen på landsbygden utanför Voronezj, och den ryska revolutionen kom att utgöra själva motorn i hans författarskap: samtliga verk kretsar kring den och dess förverkligande i det sovjetiska samhället. Man kan säga att Platonov med sitt författarskap sammanställde ett epos över det postrevolutionära Ryssland. Vad Platonov har att säga oss i dag det är ämnet för den här antologin. Här samlas sju olika skribenter: författare, översättare och akademiker som på olika sätt visar vägen in i Platonovs säregna värld. Innehåll Tora Lane | Introduktion Stefan Jonsson | Subalternernas utopi. Andrej Platonov och den instinktiva kommunismen Kajsa Öberg Lindsten | Att tala platonovska på svenska Tora Lane | Tjevengur: Revolutionens minne och minnets revolution Marcia sá Cavalcante Schuback | Kommunismens sömn noter om Platonovs Dzjan Per-Arne Bodin | Myt och dystopi i Andrej Platonovs Dzjan Gustav Strandberg | Förfrämligandet som utopi Irina Sandomirskaja | Den fördömda lyckan, eller socialismens ekonomiska problem i Lyckliga Moskva

Ryssland har i alla tider både skrämt och fascinerat. Per-Arne Bodin skildrar den ryska identitetens framväxt – i spänningsfältet mellan Bysans, Europa och Asien – i en studie som vill bidra till förståelsen av rysk isolering och öppenhet. avgörande skillnader mellan den ryska och den västeuropeiska kulturen är den ryska ortodoxa fromheten och avsaknaden av renässans. I Europa och Ryssland skildras vårt stora grannlands kulturhistoria med avstamp i 900-talets kristnande. Den senaste tidens utveckling berörs i ett nyskrivet slutkapitel i denna reviderade utgåva.

En av sveriges främsta Rysslandskännare, Per-Arne Bodin, presenterar här ännu en samling kunskapsrika essäer. Dess röda tråd är den ortodoxa traditionens betydelse i Ryssland. Boken vilar på tre tematiska pelare, ortodoxi,samhälle och litteratur, och i flera av essäerna berörs nutida frågor och händelser. Skruden och nakenheten visar på motsatsförhållandet mellanden ryska kulturens styrka och utsatthet, glansfullhet och mörker. Per-Arne Bodin är professor i slaviska språk vid Stockholms universitet och ledamot av Vitterhetsakademien. Han har skrivit en rad uppmärksammade böcker och artiklar om rysklitteratur och kultur.

Prof Per-Arne Bodin presenterar här en insiktsfull beskrivning av och introduktion till den ryskortodoxa andliga traditionen. Boken börjar i den bysantinska bakgrunden med ett kapitel om ikonen och den bysantinska hymnen. Sedan följer kapitel om den ryska munktraditionen, om de gammaltroende, om dissidenter i det heliga Ryssland, om dårar i Kristus, om Gogol och om den store ryskortodoxe teologen och filosofen Pavel Florenskij. Med utgångspunkt i den ortodoxa andliga traditionen ger Per-Arne Bodin också djupa insikter i ryskt tänkesätt och i den ryska litteraturen och kulturen - både historiskt och för det som sker i Ryssland idag. Detta är den fjärde omarbetade upplagan. Per-Arne Bodin är professor i slaviska språk vid Stockholms universitet. Han är medlem av Vitterhetsakademien.

Ryssland har övertagit en bysantinsk ortodox högkultur uppfylld av andlig skönhet, av tankar på det gudomligas inträngande i skapelsen och av tidens uppgående i evigheten. Denna bok berättar om centrala motiv i denna idévärld och om vad som händer när den möter den historiska verkligheten alltifrån det medeltida Kievriket till det postsovjetiska Ryssland. Historien och evigheten fungerar samtidigt som en praktisk vägledning till ryskt namnskick, till Petersburg och till den ryska kalendern för alla som är intresserade av Ryssland och dess kultur. Som vanligt berättar författaren både lärt och medryckande. Per-Arne Bodin är professor i slaviska språk vid Stockholms universitet. Han har gjort sig känd som en av vårt lands främsta introduktörer till rysk idéhistoria och har tidigare utgivit på samma förlag Ryssland (2000) och Kyssen i Ryssland (2002).

Per-Arne Bodin följer upp succén med Ryssland - idéer och identiteter med sin nya bok Kyssen iRyssland. Han skriver om skenavrättningen av Dostojevskij och hur terrorismen användes som vapen mot de sista tsarerna. Men läsaren möter även Pasternaks och Tjuttjevs, Mandelstams och Platonovs författarskap i denna högintressanta och aktuella bok som förmedlar djupa insikter om den ryska identiteten utifrån rysk litteratur. Per-Arne Bodin har gjort sig känd som en av vårt lands främsta introduktörer till rysk idéhistoria.