Per Eliasson

Effektiv naturvård. Två ord som omfattar en oerhörd mängd kunskap och faktorer, alla nödvändiga för en fungerande helhet. Naturvården idag kan vara naturtypsspecifik och specialiserad det kan handla om att väga naturvård mot exploatering i tätorter, att visa hänsyn vid skogs- och jordbruk, att beakta särskilda processer i våtmarker och i fjällen eller att utveckla naturvärden för en levande landsbygd. Men det finns också mycket som är gemensamt för naturvård i olika sektorer. En allmängiltig ansats till effektiv naturvård är den konceptmodell som kallas naturvårdskedjan. I den här boken berättar 43 forskare, tjänstemän och andra verksamma inom naturvård vad det är och hur modellen används. Boken bygger på resultat från forskningsprogrammet Naturvårdskedjan vid Centrum för biologisk mångfald.

År 1873 inrättades Generalstaben en elit av särskilt utbildade officerare som skulle leda arméns utveckling av krigsplanläggning, mobiliseringsplaner och större övningar. År 1937 ersattes den med Försvarsstaben och Arméstaben, och 1994 etablerades dagens Högkvarter. Generalstabsofficerarna har fortsatt att prägla stabernas arbete, och deras roll i försvaret under 150 år lyfts fram i denna bok. Författarna genomlyser hur generalstabskåren har utgjort en viktig grund i den högsta militärledningens förberedelser i fred och ledning i krig. Staben och dess bärande idé beskrivs, liksom dess internationella och svenska förhistoria. Författarna belyser den svenska operativa ledningen från Gustav III:s tid och framåt med framväxten av försvaret av övre Norrland och tillsättandet av en överbefälhavare för Försvarsmakten. Även Generalstabens förhållande till regering, riksdag och en rad försvarsutredningar har ett givet utrymme i boken. Författarna diskuterar också militär samverkan med andra länder, liksom Generalstabens agerande vid några större säkerhetspolitiska kriser högst aktuella ämnen även idag.

I drygt två årtionden har svensk säkerhetspolitik och Sveriges militära försvar inriktats på att delta i internationella insatser, exempelvis i Afghanistan och f.d. Jugoslavien. Men sedan kriget i Georgien 2008 och oroligheterna på Krim 2014 har styrningen ändrats: idag är försvaret av det egna territoriet högsta prioritet. Men hur kan Sverige värnas militärt vilka möjligheter och begränsningar avgör om skölden ska fungera? I en tematisk genomgång belyser en grupp experter förutsättningarna för väpnad strid i Östersjöområdet. Inledningen ger en överblick och ett historiskt perspektiv på tidigare aktiviteter kring Östersjön. Därefter skildras hur regionens särskilda förut­sättningar påverkar valen av strategi, operativt tänkande och taktik för mark­-, sjö-­ och luftstridskrafter och även vill­koren för logistiska funktioner. De medverkande är knutna till Försvarshögskolan som lärare och forskare, eller tidigare anställda i Försvarsmakten.

Steg för steg har människor introducerat allt fler behov av energitjänster, för uppvärmning, belysning, kommunikation etc. Författarna reder ut vad vi använder energin till och hur vi effektivast kan utnyttja tillgänglig energi utifrån miljöaspekter och hushållning med naturresurser. I en rad kapitel beskriver de olika vägar för den framtida energiförsörjningen. Solvärme, solel, vindenergi, bioenergi m.m. behandlas, liksom kärn- och fossilenergi. För de olika energislagen utreds naturvetenskaplig grund, teknisk funktion och påverkan på miljön samt historisk utveckling, möjligheter och begränsningar. I bokens avslutande del diskuteras vetenskap kontra pseudovetenskap och didaktiska synpunkter på lärande om energi. Denna tredje upplaga har uppdaterats efter aktuell utveckling på energiområdet. Innehållet har förstärkts ifråga om miljömässiga och tekniska aspekter. Boken är lämplig i högskolekurser för bl.a. miljövetare, tekniker, lärare och historiker, men också för alla som har intresse för energifrågor, hållbar utveckling, naturvetenskap, samhälle och historia.

Kanon och kulturarv har diskuterats intensivt i Danmark och Sverige under de senaste åren. I Danmark har regeringens beslut att definiera en dansk kanon väckt stor debatt. I Sverige har diskussionen varit hovsammare samtidigt som ordet kulturarv har ett starkt grepp om museer, kulturmiljövård och arkiv. I Danmark har diskussionen kretsat kring vad som är danskt, vem som ska definiera danskheten och vilka konsekvenser det ska tillåtas få. I Sverige har debattinläggen handlat om kulturarvens användbarhet. Förutom i lokal, regional och nationell identitetspolitik har kulturarv kommit till användning inom en rad andra områden som hälso- och sjukvård, regional- och lokalutveckling, turism och mångkultur. Gemensamt för de danska och svenska erfarenheterna är att varken kulturarv eller kanon kan frigöras från politiska aspekter, ett faktum som i olika grad är uppenbart i bokens artiklar. Att utse företeelser till kulturarv eller att föra upp dem på en kanonlista är att vilja något med dem. Men vad? Och vilka platser, föremål och berättelser utses? På vilka grunder? Och av vem? I Kanon och kulturarv skriver 17 forskare om olika sätt att aktivt förhålla sig till och använda det förflutna och vilka konsekvenser det får i olika sammanhang. Landskap, industrianläggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, läroplaner, fotbollsplaner och arkeologiska fyndplatser är några av de arenor som undersöks.