Per Erik Ljung

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

Med Notturno (1885) publicerade Ola Hansson (1860–1925) ett diktverk som möttes av oförstående av den samtida kritiken men snart kom att beundras av läsarna och flera generationer av framstående lyriker. » … den svenska lyrikens första märkespunkt efter Stagnelius« – Vilhelm Ekelund, Böcker och vandringar »Med Notturno är det som att man kommer rakt in i laboratoriet, den moderna diktens, den moderna subjektivitetens tillblivelse … Nytillkomna och nyfikna läsare kommer att slås, inte bara av det egenartade själfulla draget, utan också av det som Vilhelm Ekelund kallar ’det verklighetsglada sinnet’, det klara intellekt som genomlyser dessa tidiga dikter.« – Ur Per Erik Ljungs efterord

”För oss nytillkomna läsare fungerar Stadier inte minst som en suverän vägvisare till en rad hög­intressanta författare och deras verk, en befriande litterär guide av det icke-hierarkiska slaget. Mirjam Tuominen har ingen förpliktelse mot någon abstrakt uppfattad litteraturhistoria eller någon akademi; det enda kriteriet är kravet på väsentlighet. Som en katapult fungerar läsningen av Stadier, man grips omedelbart av stor lust att mer eller mindre omedelbart själv, på nytt eller för första gången, söka upp sådant som Kafkas dagböcker eller van Goghs brev, Rainer Maria Rilkes Malte Laurids Brigge eller Cora Sandels Alberte-trilogi.” Ur Per Erik Ljungs efterord

Vad är det som så radikalt skiljer det konstnärliga arbetet från annan produktion? Hur kan man som författare hålla sig öppen och kreativ – och samtidigt undgå marknadens och offentlighetens destruktiva mekanismer? Vilhelm Ekelunds liv och verk kretsar kring sådana frågor. Hur ser han på diktarens relation till de olika samhällsklasserna? Hur reagerar han på mötet med publiken och kritikerna? Genom en analys av Ekelunds motsägelsefulla hållning träder i denna bok inte bara en egenartad människa och författare fram, utan också en som på många sätt är representativ och kritisk: en som oavbrutet konfronterar skönheten och skapandet med dess psykologiska och materiella livsvillkor.