Per Gustavsson

Mia Öström har skrivit en spännande, lärorik bok med roliga, fascinerande fakta om mat med klockrena illustrationer av Per Gustavsson. Visste du att i vissa delar av världen äter man rätter med blod i för att bli stark? Eller att man kan göra omelett på spindelägg? Vad är egentligen konstig mat? Det som anses konstigt att äta i Sverige tycker många i andra delar av världen är vardagsmat, och tvärtom. I den här boken guidar Mia Öström oss genom en värld av fascinerande, ruggig, ruttnad, giftig och ibland till och med levande mat. Vi får följa med till olika delar av världen, se hur väder, kultur och religion påverkar vad vi har på menyn. Ett historiskt perspektiv lär oss hur matvanor förändrats genom tiderna och vad man äter när man all mat är slut. Per Gustavssons lysande illustrationer ger oss en helhetsupplevelse som ibland är lite äcklig, men mest rolig!

Får man verkligen aldrig ljuga? Kanske om man är riktigt riktigt kär? Berit tycker att Mona är så fin, när hon tittar på henne blir hon alldeles varm i magen. Men Mona älskar mest marsvin. Hon ritar marsvin, hittar på marsvinsnamn och vill bara prata om marsvinsgrejer som gurka och sågspån. Hur ska Berit få Mona att tänka lite på Berit istället? Och plötsligt bara händer det: munnen ljuger, den säger till Mona att Berit ska få ett eget marsvin. Idag faktiskt. Berit ljuger är andra boken om Berit. En egensinnig och bestämd tjej med ett stort hjärta. Böckerna om Berit hanterar sånt som ibland kan vara svårt att prata om: kärlek, lögner och att ta saker som egentligen inte är ens egna. Och hur gör man om man har ljugit för någon man gillar? Kan man nånsin bli vänner igen? Berit ljuger är Annica Hedin & Per Gustavssons tredje gemensamma bok. 2018 kom kritikerrosade Stig. Berit älskar Russin släpptes 2019.

När prinsessor vaknar äter dom alltid frukost i sängen. Sen kanske dom döper några fartyg. Eller kopplar av med lite ishockey. Ibland är dom ute på resa. Då händer det att dom måste fäktas och skrämma iväg både rövare och drakar. För så gör prinsessor! Marka ay amiiraduhu soo toosaan, waxa ay quraacda ku cunaan sariirta dusheeda. Ka dib waxa laga yaabaa in ay furaan ama u magacbixiyaan doon. Ama waxa ay kubaashaalaan ciyaarta xeegada barafka. Marka ay amiiraduhu safar ku jiraan, waxa dhacda in ay seef ku eryadaan oo ay cabsigeliyaan budhcad iyo masduulaa. Waayo, waa sida ay sameeyaan amiiraduhu.

Boken består av 35 sagor som vandrat över världen i hundratals och tusentals år. I första hand har de utvalda sagorna sitt ursprung i länder varifrån många nyanlända människor kommit de senaste åren. Efter varje saga ges information om sagotypen och i vilka länder den är vanlig. Vid de tillfällen det finns en svensk variant av samma sagotyp presenteras den i korthet. Boken beskriver vad man som pedagog kan tänka på och ger förslag på samtalsfrågor till varje saga. Författarna ger också förslag på tekniker att använda sig av när man berättar i flerspråkiga miljöer, t ex förtydliganden och konkretiseringar som hjälper eleverna att förstå och bearbeta sagan. Ur författarnas förordNär sagan är slut, och Askepilten lever lyckligt tillsammans med prinsessan, pratar vi om vad det är som har hänt. Hur kan en syrisk saga finnas i Sverige eller är det en svensk folksaga som finns i Syrien? Eleverna är förvånade över att sagorna kan vara så lika, men de ser också skillnaderna. I den arabiska versionen handlar sagan inte om en gris, utan en råtta. Efter att tillsammans ha lekt sagan och samtalat om kulturskillnader, har det väckts nya tankar hos både mig och eleverna. Sagor över hela världen liknar varandra. Vad var det som hände egentligen? Det var inte bara det att de syriska barnen kände igen sagan. Och det var inte heller bara det att de blev djupt engagerade i lyssnandet, för sagor har ju en förmåga att få barn att glömma tid och rum – plötsligt lever de mitt i berättelsen och engageras känslomässigt. Det annorlunda var att de syriska barnens berättelser plötsligt blev en del av ett gemensamt kulturarv, en skatt av sagor. Över hela världen roas barn av likartade berättelser. De skrattar åt sagohjältens påhittighet, gråter när förtvivlan är som djupast, ryser när demonerna uppenbarar sig och andas ut vid det lyckliga slutet. Trots olika språk, olika sätt att klä oss och olika livserfarenheter är vi människor innerst inne lika varandra. I berättarögonblicket och samtalet efteråt var inte eleverna delade i vi och dom, som det annars så lätt blir.

"När prinsessor går på äventyr är en lekfull och spännande bok om mod, gemenskap och nyfiken­het. Och Gustavsson lyck­as överraska med sina prinsessor och sin drake ända till sista sidan." Jonna Fries, SmålandspostenOj, så många prinsessor! Från hela världen har prinsessor samlats. Men vad ska de göra? Gå på äventyr förstås! Tillsammans beger de sig till drakens håla ... För att komma dit måste de genom den mörka, mörka skogen där trollen bor. En sån tur att prinsessorna är utsmyckade med gnistrande juveler som lyser upp stigen. Sen måste de komma över det stora havet. Men är man många går det fort att hugga till en flotte! Efter många strapatser kommer de till slut fram till drakens håla. Men, vad händer? Draken sprutar ju ingen eld! Den verkar nästan glad ... När prinsessor går på äventyr bjuder på ständig spänning för alla prinsessdiggare där ute!" Det blir ett både spännande och roligt äventyr som författaren och illustratören bjuder på i den föreliggande volymen. Tänkvärt är det alltid när normer och värderingar utmanas. Per Gustavsson gör det utan stora gester och stora ord. Men han bjuder på en avväpnande drake i stjärnmärkta cowboyboots som har bakat en jättestor tårta." Ulf Malmqvist, BTJ

Barnens favoritprinsessa -- i efterlängtad jubileumsutgåva! Prinsessan älskar sina klackskor och sina rosa kläder. Hon gillar också sitt svärd, att spela hockey och att rädda prinsar. När Per Gustavssons Så gör prinsessor först kom ut slog den ner som en bomb i bilderbokslandskapet -- så hade aldrig prinsessor skildrats förut! Nu är den en modern bilderboksklassiker, och i samband med utgivningen av När prinsessor går på äventyr, kommer -- äntligen -- Så gör prinsessor i en efterlängtad jubileumsutgåva!

AUGUSTNOMINERAD! Haren skuttar ut för att göra det han brukar och älskar -- plocka morötter! Varje dag är den andra lik, men det gör inget, haren trivs med rutiner. Men ... så får han syn på något mycket märkligt -- ett vitt hårstrå i pälsen. Och ett till! När han går ut nästa morgon är hela världen vit. Haren drabbas av en livskris ... Men inget ont som inte har något gott med sig. Det visar sig att en vit päls kan ha sina fördelar när den lömska räven är på jakt! En bilderbok om att möta livets föränderlighet, med Per Gustavssons omisskännliga humor i såväl text som bild. Augustjuryns motivering: "Med ett lustfyllt, spänstigt och varierat färg- och formberättande uppdaterar Per Gustavsson fabelgenren med sin berättelse om haren och räven. Harens rädsla inför allt som är nytt och okänt -- som årstidsväxlingarna, björngropens mörker, den nya vita vinterpälsen -- är komisk, men blir till något mer: en varmt lekfull berättelse kring existentiella frågor om förändring, fara, och möjligheter -- för oss alla."

I sandlådan sitter Janne och bygger ett slott. Jojo vill så gärna vara med, men Janne tycker att han förstör. Men kanske om Jojo berättar om sitt eget slott, som har massor av rum och glittrar i guld och ligger djupt, djupt, inne i skogen? En fantasifull bilderbok om lekens magi. Caroline Bruce är författare, redaktör och översättare och har bland annat skrivit Vi går till Lördag med bilder av Helena Willis. Per Gustavsson är en av Sveriges främsta illustratörer och författare. På Alfabeta har han bland annat gett ut Maskrosdagen.

På vägen hem ska vi köpa paket till Aron. Det är därför jag springer i förväg. Det finns tusen grejer som jag önskar mig i den här affären. Hur går det Berit, hittar du något bra till Aron? säger mamma. Men jag kan inte svara. För någon tittar rakt in i mina ögon. Är den levande? Det är Russin som tittar på Berit. Russin är en ekorre med vackra ögon, en skrynklig nos och ett pickande ekorrhjärta. Att köpa honom som födelsedagspresent till Aron var ett stort misstag. Men mamma hade bråttom och allt gick för fort. Hur ska Berit kunna ge bort den hon älskar mest? Berit älskar Russin är en kärlekssaga med stora känslor: kärlek, sorg, ilska och glädje. Russin flyttar hem till Aron ett kort tag. Men kanske förstår även Aron att det är hos Berit som Russin hör hemma. Berit älskar Russin handlar om kärleken till ett gosedjur. Om stark och viktig kärlek.

Att berätta ritsagor är både roligt och enkelt! Du behöver bara penna och papper. En bok att ha roligt med hemma, på förskolan och i skolan. Per Gustavsson är sagoberättare och författare. Boel Werner har illustrerat sagorna. Iptisam Hassan, som översatt sagorna till arabiska, brukar berätta ritsagor och andra sagor på bibliotek i Helsingborgs kommun. Sagorna är hämtade ur böckerna Ritsagor (1995) och Fler ritsagor (2000) som båda utgivits av Alfabeta Bokförlag.

Knotan älskar att kasta: mos vid bordet, sand i parken och napp från vagnen. Böckerna om ”Knotan” är tuffa, roliga småbarnsböcker om vardagen tillsammans med upptäckarglada Knotan och tålmodiga pappa. Per Bengtssons rytmiska text och Per Gustavssons expressiva bilder skapar underbar läsning och igenkänning. Perfekta böcker för små barn och deras föräldrar! Hemma finns en hel korg med bollar. Knotan kan kasta alla! Lilla bollen flyger långt. Ut i hallen, förbi skorna, in på toa. Borta! Stora bollen välter och kraschar skålen, träffar stolen och … borta! Pappa letar. Kryper. Torkar. Hittar alla bollarna igen. Lustfylld läsning för små barn som samtidigt stimulerar och sätter ord på saker och begrepp i vardagen. Läs också: Knotan knappar.

Per Gustavssons allra bästa ritsagor, samlade i en bok! En ritsaga är en saga att läsa högt, samtidigt som man följer med med papper och penna. Steg för steg träder bilden fram: en katt, en flicka, en gris, en mus. När barnet har hört berättelsen och sett bilden ritas några gånger kan hon eller han rita själv. Eller hitta på egna ritsagor! I boken presenteras tjugo ritsagor med steg för steg instruktioner, perfekta att läsa tillsammans med barnen. Det här är en bok som passar lika bra hemma som på förskolan eller i skolan. Boken Ritsagor släpptes första gången 1995 och Flera ritsagor kom ut 2000 och har båda blivit stora succéer. Våra bästaritsagor är det bästa från de båda. Per Gustavsson är författare och sagoberättare och reser runt i Sverige och berättar sagor, sägner, spökhistorier och sina egna ritsagor.

Folksagan i Sverige i tre fristående delar är det mest omfattande verk om folksagan som utgivits i Sverige på 65 år. Verket är en guldgruva för lärare, berättare, förskollärare, hembygdsforskare och alla andra berättarintresserade som vill finna nya sagor att berätta och få en bakgrund till sagoberättandet i Sverige. Sammanlagt återges och kommenteras runt 1000 sagor. Verket utges i samarbete med Sagomuseet i Ljungby och Vislanda hembygdsförening, i samband med 200-årsminnet 2018 av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius födelse. I denna första fristående bok, Insamlarna, av Folksagan i Sverige i tre volymer, presenteras de 16 viktigaste insamlarna av folksagor i Sverige. Här ingår också en läsvärd och viktig överblick av folksagans internationella historia från antikens Grekland och Rom fram till de första nordiska insamlarna i början av 1800-talet. Bröderna Grimm i Tyskland och deras motsvarigheter i Europa återfinns naturligtvis i boken. Den förste store svenske upptecknaren var Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och mycket uppmärksamhet ägnas hans gärning. Den röda tråden i boken är att följa hur de tidiga insamlarnas nationalromantiska inställning till sagorna successivt byts ut mot ett intresse för lokala och regionala kulturdrag, inte minst dialekterna. Till följd av urbanisering och industrialisering försvinner förutsättningarna för de långa, ofta fantastiska undersagorna. De sagor som överlever i muntlig tradition in i 1900-talet är främst korta skämtsagor, djurfabler och ursprungsförklarande sagor. Per Gustavsson är sagoberättare och författare och en förgrundsgestalt i de senaste decenniernas berättarrörelse. Bosatt i Bjärnum i norra Skåne. Ulf Palmenfelt är professor em. i etnologi och folkloristik vid Uppsala universitet, författare till en rad böcker och bosatt i Visby.

Folksagan i Sverige i tre fristående delar är det mest omfattande verk om folksagan som utgivits i Sverige på 65 år. Verket är en guldgruva för lärare, berättare, förskollärare, hembygdsforskare och alla andra berättarintresserade som vill finna nya sagor att berätta och få en bakgrund till sagoberättandet i Sverige. Sammanlagt återges och kommenteras runt 1000 sagor. Verket utges i samarbete med Sagomuseet i Ljungby och Vislanda hembygdsförening, i samband med 200-årsminnet 2018 av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius födelse. I denna volym möter läsaren 30 berättare av folksagor ordnade kronologiskt efter födelseår. Här ingår romska och samiska liksom resandefolkets berättare. Här framgår varje berättares biografi och repertoar. Framställningen täcker in, drygt, de senaste 100 åren och man kan se hur berättartraditionen i Sverige har förändrats. De folkrörelser som växte fram i slutet på 1800-talet behövde andra berättelser än bondesamhällets folksagor. Ironiskt nog har det blivit så att det är först när de främsta berättarna redan är borta som forskarna riktar sitt intresse mot dessa traditionsbärare snarare än mot själva texterna. Historiken går ända fram till de senaste decenniernas renässans för muntligt scenberättande inom ramen för den framväxande berättarrörelsen. Per Gustavsson är sagoberättare och författare och en förgrundsgestalt i de senaste decenniernas berättarrörelse. Bosatt i Bjärnum i norra Skåne. Ulf Palmenfelt är professor em. i etnologi och folkloristik vid Uppsala universitet, campus Gotland. Författare till en rad böcker i sitt ämne och bosatt i Visby.

Folksagan i Sverige i tre fristående delar är det mest omfattande verk om folksagan som utgivits i Sverige på 65 år. Verket är en guldgruva för lärare, berättare, förskollärare, hembygdsforskare och alla andra berättarintresserade som vill finna nya sagor att berätta och få en bakgrund till sagoberättandet i Sverige. Sammanlagt återges och kommenteras runt 1000 sagor. Verket utges i samarbete med Sagomuseet i Ljungby och Vislanda hembygdsförening, i samband med 200-årsminnet 2018 av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius födelse. I de svenska folklivsarkiven finns ungefär 7 000 uppteckningar av folksagor. Denna volym ägnas helt åt dessa berättelser. Ytterligare några hundra finns i publicerade samlingar. Av de sagor som finns med i denna tredje del, Berättelserna, finns förstås de vanligaste sagorna med men gärna i ovanliga varianter. Författarna har likaså prioriterat sådana uppteckningar som inte tidigare har publicerats och sådana som endast finns i svåråtkomliga publikationer. I denna nyskapande utgåva, Folksagan i Sverige, med denna tredje del, Berättelserna, redogör Gustavsson/Palmenfelt för den vetenskapliga gruppindelningen av folksagor, liksom för sagornas olika funktioner. Per Gustavsson är sagoberättare och författare och en förgrundsgestalt i de senaste decenniernas berättarrörelse. Bosatt i Bjärnum i norra Skåne. Ulf Palmenfelt är professor em. i etnologi och folkloristik vid Uppsala universitet, campus Gotland. Författare till en rad böcker i sitt ämne och bosatt i Visby.

Fanny säger att världen kommer gå under. Det har hennes pappa sagt, att en dag kommer alla djur och människor att dö. Kan det verkligen vara sant? Kanske herr Capello i leksaksaffären vet? Herr Capello berättar att dinosaurierna dog ut en gång i tiden för att en stor meteorit slog ner på jorden. Tänk om det händer igen? I så fall blir det här den sista sommaren. Då kommer jag inte få reda på vad jag blir när jag blir stor, jag får inte se lillebror växa och jag kommer inte få någon chans att pussa Joline. Kanske vet mamma hur det kommer bli? Trots det tunga ämnet är detta en hoppfull skildring som tar barns funderingar och oro på allvar. Fint fångat med Per Gustavssons fantastiska illustrationer. Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson är nominerad till Augustpriset 2017. Motiveringen lyderMedia svämmar över av undergångsskildringar: global uppvärmning, krig, pandemier, och kärnvapenhot. Men hur hanterar vi det som barn, som vuxna? Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson fångar samtidsångesten på barnets nivå och utgår från dess frågor. Bilderna är utsökta ömsom skräckinjagande, ömsom trösterika balanserande mellan skört ljus och dovt mörker, mellan liv och död.