Per Hallén

Örgrytes förening med Göteborg 1922 uppmärksammas med tre artiklar av Lars Gahrn, Per Hallén respektive Göran Axel-Nilsson. I en artikel om landskapsgränsen på Hisingen visar Martin Ahlstedt hur intressant egen forskning i kulturlandskapet kan vara. "Kronhuset på 1900-talet - ett kapitel i Göteborgs museihistoria" är en artikel av Kristina Söderpalm om samspelet mellan stadens kulturinstitutioner kring stadens äldsta hus. I "Lödöses borgar- och hjonelängder (1599-1610)" fortsätter författaren Raimonds Veenstra sin genomgång av historien om Nya Lödöse. Uppsatsen om Vogel och Dienstbach berättar LarsOlof Lööf om de första bevarade bilderna tagna med kamera i centrala Göteborg.

I denna bok beskrivs inte bara samhällets förhållande till fisk som resurs. Här finns också en berättelse om hur fisket och närheten till havet påverkat kulturen och människors identitet i länderna kring västerhavet, vilket i sin tur har stor betydelse för utvecklingen av Göteborgs universitets starka marina profil och samarbetet med Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg.

Innehållet är resultatet av ny ekonomhistorisk forskning kring Majornas utveckling från medeltidens slott och kungsgård fram till 1920-talets hamn- och industristadsdel. Författarna är en grupp forskare verksamma vid institutionen för ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet. Verket är resultatet av ett vetenskapligt lagarbete med fokus på den dynamiska ekonomihistoriska utvecklingen i ett av de mest intressanta områdena i svensk historia - Göta älvmynningens södra sida. Boken om Majornas historia är intressant för alla som vill fördjupa sig i Göteborgs utveckling då den tar sin början i tiden före den nuvarande stadens grundande. Den behandlar genom flera detaljstudier en stor del av den ekonomiska utveckling och industriella verksamhet som växte fram väster om den annars slutna fästningsstaden Göteborg under framförallt 17- och 1800-talet. Här några exempel på kapitel som ingår i boken: Slottet och Älvsborgsstaden under tidigt 1500-tal, Nordiska sjuårskriget och dess följder, Kungsgården 1570-1655 ett statligt storgods, Sill och sjöfart skapade Majorna, Bland kor och sjömän längs Allmänna vägen kring år 1750, Sillsalteri- och trankokeriverken på Majnabbe, Ostindisk kompaniets utrustningshamn, Industrier i Majorna under 1700-talet, Sockerraffinaderiet vid Klippan Sveriges första storindustri, En trävaruexport av nationell betydelse Dicksons Majnabbe, Varvet Kusten stadens ledande reparationsvarv, Inkorporeringen med Göteborg år 1868 en införlivning med en lång förhistoria, Längs Allmänna vägen 1869, Sockerbruksarbetarna en arbetararistokrati i Majorna, Varvet Kusten och transportrevolutionen, Det stora bryggeriet i hängmattan Bryggeri AB Kronan, Utesömmerskor en småföretagargrupp.