Per Molander

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys samlar samhällsvetenskaplig och historisk forskning från Sverige och världen. Alla artiklar finns fritt tillgängliga, gratis att läsa och ladda ned, på www.tidskriftenarkiv.se. För dem som hellre vill läsa mellan två pärmar tillhandahåller vi den här tryckta utgåvan. I detta nummer: Klas Åmark, ”De svenska tjänstepensionsavtalen 1947–2017” Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson, ”Rum, politik och ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965” Kim Silow Kallenberg & Erika Sigvardsdotter, ”Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända” Kommentarer: Per Molander, ”Demokrati – bättre än alternativen?” Sven Hort, ”Sara och Fred – en platonsk kärlekshistoria?” Recensioner: Zhanna Kravchenko, ”Ryssland bortom Putin” Mikael Stigendal, ”Segregationens båda poler”

Den moderna människan är ungefär 300 000 år gammal och under huvuddelen av historien levde människan ett rörligt liv och i små samhällen. Med industrialiseringen höjdes takten och dagens samhälle är helt olikt det som människan utvecklades i. Det ligger i sin tur bakom många av dagens problem som sociala konflikter, psykisk ohälsa och ett levnadssätt som överskrider de gränser som miljön tillåter. Hur kan vi utforma samhället på ett sätt som lyckas bevara de framsteg som gjorts utan att hota framtiden? Hur ser en politik för ett mänskligt samhälle ut? Per Molander är författare, teknologie doktor, ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och tidigare generaldirektör.

Donald Trump är USA:s president, uppbackad av Elon Musk och andra miljardärer. Affärsmännen formar inte längre bara marknaden de har tagit över världens mäktigaste stat. Hur hamnade vi här? Ekonomisk tillväxt har de senaste århundradena höjt den allmänna levnadsstandarden till nivåer som tidigare generationer knappast kunde föreställa sig. Samtidigt har marknadsekonomin inbyggda risker risker vars omfattning vi först nu börjar ana. Numera vet vi att fossila bränslen inte bara drivit industrialisering och välståndsökning, utan också skapat en global klimatkris. Men i skymundan har företagens dominans fått fler och minst lika allvarliga konsekvenser. Den politiska våg som nu sveper över den fria världen är kulmen på en djupgående utveckling där medborgarnas inflytande successivt minskar. Aktiebolag och stiftelser tar kontroll över mer och mer av våra liv och hotar både demokratin och samhällets moraliska grund. Dagens verkliga makthavare är juridiska personer. En invasiv art så tog företagen makten över världen är ett banbrytande verk, där Per Molander visar hur företagens konstruktion hotar själva grunden för vår demokrati och varför vi måste agera innan det är för sent.

Efter åtta år i regering befinner sig Socialdemokraterna åter i opposition. Valförlusten 2022 skedde i en orolig tid med stora samhällsproblem. Ska arbetarrörelsen återigen lyckas forma en bättre framtiden behövs förnyelse, diskussion och omprövning av gamla sanningar. Behovet av en ny samhällsanalys är stort och frågan om vilken grund socialdemokratin står på inför nästa val kräver ett svar. Vår Tid är Tankesmedjan Tiden och Aktuellt i Politikens bidrag till en förnyad samhällsanalys. Med tjugo texter vill vi komplettera och bredda det arbete som Socialdemokraterna gör. Vi är övertygade om att den här antologin innehåller analyser relevanta för den som vill förstå vår tid bättre och samhällsproblemen Sverige står inför.

This book presents a unified approach to the problem of inequality, combining results from a variety of research fields – the human life cycle, group dynamics, networks, markets, and economic geography. Its main message is that inequality emerges as the natural result of mechanisms operating both in individual human development and in social interaction. It posits that inequality is not an anomalous deviation from a naturally egalitarian social structure; quite to the contrary, inequality is to be expected as part of the human condition. The author states that the growth of inequality, on the other hand, is not a natural law – the level and character of inequality can be affected by collective decisions. This perspective on human inequality has potentially far-reaching consequences both for the political philosophy of inequality and for public policy-making. This book is of interest to a wide interdisciplinary social science readership, including public policy, decisionsciences, economic geography, and life course studies.

This book presents a unified approach to the problem of inequality, combining results from a variety of research fields – the human life cycle, group dynamics, networks, markets, and economic geography. Its main message is that inequality emerges as the natural result of mechanisms operating both in individual human development and in social interaction. It posits that inequality is not an anomalous deviation from a naturally egalitarian social structure; quite to the contrary, inequality is to be expected as part of the human condition. The author states that the growth of inequality, on the other hand, is not a natural law – the level and character of inequality can be affected by collective decisions. This perspective on human inequality has potentially far-reaching consequences both for the political philosophy of inequality and for public policy-making. This book is of interest to a wide interdisciplinary social science readership, including public policy, decisionsciences, economic geography, and life course studies.

Kan liberalismen fungera som grund för samhällsbyggandet? Det är den fråga som ställs i denna bok, med utgångspunkt i Thomas Hobbes Leviathan. Kan en långsiktigt stabil social sammanhållning garanteras utan hot om våld? Det är den liberala hypotesen. Kan den garanteras med hot om våld? Det är Hobbes hypotes. Per Molander söker svaret med hjälp av samhällsvetenskaplig forskning baserad på spelteori men hämtar också viktiga byggstenar i historia och antropologi från länderna kring Medelhavet. Genom sammanvävningen av samhällsvetenskap med poesi och retoriska kommentarer blir Akvedukten vid Zaghouan till en personligt färgad vision av Västerlandets väg.

Virtually all human societies are marked by inequality, at a level that surpasses what could be expected from normal differences in individuals capabilities alone. So begins this new approach to the greatest social ill of our time, and nearly every other era. From a country with one of the world s lowest rates of income and social imbalance, award-winning Swedish analyst Per Molander s book changes the conversation about the causes and effects of inequality. Molander addresses the obvious questions that other pundits often avoid including why the wealthiest countries, such as the United States, have the greatest incidences of inequality. Drawing from anthropology, statistics, references to literature, and political science, Molander looks at his subject across various political and ideological systems to examine policies that have created more just societies, and demonstrate how we can enact similar changes in the name of equality. In doing so, he presents a persuasive and moving case that humankind is much greater than the inequalities it has created.

"Mer än hälften av alla amerikanska medborgare säger att de ibland röstar utan att veta tillräckligt mycket och att de känner sig skyldiga om de inte röstar", meddelar det amerikanska opinionsinstitutet Public Agenda i november år 2000. Att väljarna är osäkra både om sakförhållanden och partiers eller kandidaters positioner är en av de verkligt stabila observationerna inom samhällsveten-skaperna. Väljarnas osäkerhet eller okunnighet har historiskt använts som argument för att begränsa eller gradera rösträtten, i modern tid för att begränsa den offentliga sfären. Författarna vill här undersöka hur beslutsfattande grupper påverkas av osäkerhet och varför demokratin trots denna osäkerhet ofta fungerar så bra som den ändå gör. Vidare behandlas också hur olika röstningsprocedurer påverkas av osäkerhet. Boken ingår i SNS författningsserie, är skriven för den politiskt intresserade allmänheten och förutsätter inga förkunskaper vare sig i matematik eller röstningsteori. Per Molander är forskningsledare vid SNS. Hannu Nurmi är professor i statsvetenskap vid Åbo universitet.

Vad är lämplig arbetsfördelning mellan stat och kommun? De nordiska länderna representerar en modell med i internationell jämförelse ganska stor självständighet för den lokala nivån. Ständigt pågår diskussioner om gränserna för det kommunala självstyret, kommunernas beskattningsrätt och utjämningssystemets legitimitet. Här utnyttjar en internationell forskargrupp teorin för fiskal federalism för att på djupet analysera flernivådemokratins problem i enhetsstater som de nordiska. Bland de frågor som behandlas är arbetsfördelning mellan stat och kommun, finansieringen av den kommunala verksamheten, utjämningssystem och statsbidrag. Per Molander är doktor i tillämpad matematik med inriktning mot policyanalys. Han var tidigare huvudman vid finansdepartementets budgetavdelning.

Befolkningen åldras och utgifterna för sjukvård, äldreomsorg och pensioner stiger. Ekonomin internationaliseras och skattebaserna blir rörligare. Ett tjugotal svenska och internationella forskare belyser den offentliga sektorn från olika håll. Kan produktionen av de offentliga tjänsterna rationaliseras ytterligare? Vad blir effekterna av högre avgifter? Är privatisering eller avtalsförsäkringar ett alternativ till de offentliga socialförsäkringarna Hur kan de välfärdspolitiska målen bibehållas? Torben M. Andersen är professor i nationalekonomi vid Århus Universitet och fellow vid Centre for Economic Policy Research. Per Molander är tekn. dr och forskningsledare vid SNS 1997-2002, tidigare huvudman vid finansdepartementets budgetavdelning. Övriga författare: Thomas Lindh, Peder Pedersen, Marianne Røed, Lena Schröder, Jørn Rattsø, Carl Emmerson, Howard Reed, Lars Söderström, Klas Rikner, Ann-Charlotte Ståhlberg, Mårten Palme, Ingemar Svensson, Pierre Pestieau, Stefan Fölster, Robert Gidehag, Mike Orszag, Dennis J. Snower, Bernd Huber, Erik Norrman, Fredrik Andersson, Kai Konrad, Martin Flodén

”Regeringen styr riket”, slår regeringsformen fast i sitt första kapitel. Den svenska modellen med ett mycket litet regeringskansli och en långt driven självständighet för myndigheterna är i internationell jämförelse en extrem lösning. Ett antal förändringar under den senare delen av 1900-talet – större och mer komplex offentlig sektor, fler myndigheter, kännbara budgetrestriktioner och EU-medlemskap – gör det motiverat att fråga om regeringskansliet kan lösa den uppgift som grundlagen föreskriver. I många länder utvecklas styrning via myndigheter. Skillnaden är att regeringens politiska ansvar för styrningen av statsförvaltningen är väsentligt klarare definierat än i Sverige. Framför allt regeringen Blairs utveckling av den brittiska statsförvaltningen framstår som en modell att studera. Huvudslutsatsen som dras i rapporten är att regeringen måste ta ett tydligare politiskt-strategiskt ansvar för styrningen av statsförvaltningen. Inga författningsändringar krävs – en förskjutning av politikens fokus och en omdisponering av administrativa resurser är tillräckliga. Regeringskansliet behöver förstärkas för att få den numerär, kompetens och auktoritet som krävs för uppgiften. Per Molander är forskningsledare vid SNS och tidigare huvudman vid finansdepartementets budgetavdelning, Jan-Eric Nilsson är forskningschef vid Väg- och trafikinstitutet och Allen Schick är professor i offentlig förvaltning vid University of Maryland och författare till ett flertal böcker om förvaltningsreformer i OECD-länderna.

Stat och kommun har under 1900-talet påtagit sig ett mycket stort antal uppgifter i samhället. De offentliga utgifterna i relation till bruttonationalprodukten uppgick i början av 90-talet till över 70 procent. Under den ekonomiska återhämtningen har siffran sjunkit men ligger fortfarande väl över 60 procent. Boken har skrivits som ett hjälpmedel att strukturera diskussionen om det offentliga åtagandet. Vad skall staten och kommunerna syssla med? Är politiken effektiv på de områden där man i dag är verksam? Bokens angreppssätt ger: en systematisering av diskussionen kring motiven för offentliga insatser en förutsättningslös prövning av de offentliga åtagandena ett instrument för utvärdering ett underlag för fördelningen av ansvaret mellan stat och kommun. Boken är i första hand skriven för utredare inom stat, kommun och landsting. Den är också tänkt att kunna användas som introduktion i tillämpad offentlig ekonomi på universitet och högskolor. Den tillämpar ett ekonomiskt synsätt men förutsätter inga ekonomiska förkunskaper. Per Molander är forskningsledare vid SNS. Han var tidigare huvudman vid Finansdepartementets budgetavdelning och ansvarig för reformeringen av den statliga budgetprocessen.