Per-Ola Jansson

Centret anordnade under år 2004 och år 2005 en serie seminarier om den finansiella sektorns intressekonflikter. Både forskare och praktiker deltog. Serien rönte stort intresse och frågorna har betydande aktualitet inom ett antal discipliner. Resultatet av seminarieserien har sammanställts i denna antologi med bidrag från ett tjugotal inledare/deltagare i serien. Det är dels en inventering av problemställningar och sanktioner, dels beskrivningar av varför intressekonflikter ses med olika ögon i skilda delar av denna samhällssektor och varför lösningarna av problemet skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna. Ur innehållet: Intresse för intressekonflikterHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter och deras hantering - en introduktionGunnar Nord och Per Thorell Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg? Lars Afrell Journalistikens beroendenHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissionerClas Bergström och Per Samuelsson Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter? Claes Beyer Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt? Clas Blix När bör staten reglera intressekonflikter? Martin Blåvarg och Gent Jansson Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncernerAdam Diamant och Claes Norberg Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektivRolf Dotevall Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningenHenric Falkman och Christina Strandman Ullrich Värden och penningbegär - ett revisorsdilemmaUlf Gometz Intressekonflikter i bankverksamhetLars Gorton Vem väljer egentligen revisor? Sigvard Heurlin Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBAKaj Hobér En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg Advokater i börsbolagsstyrelserBjörn Kristiansson Oberoendets anatomi - en skissStefan Lindskog Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikterClaes Lundblad Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnoteringHarry Schüssler

Kenneth Abrahamsson, Per-Ola Jansson och Torvald Åkesson (red.) Demokratisera demokratin var den paroll som folkbildaren, författaren och hedersdoktorn Gösta Vestlund drev fram till sina sista dagar. Det är en gigantisk utmaning eftersom endast en tredjedel av världens befolkning lever i länder med fungerande liberal demokrati. Demokrati handlar inte bara om representation och folkets röst, utan även om jämlikhet, rättvisa, respekt och likvärdighet. Den får energi i samtal där kunskap och bildning utgör ett fundament, vilket ställer höga krav på samhälle och medborgare. I vår tid har sociala medier en viktig funktion, samtidigt som spridningen av hat och hot hindrar den demokratiska dialogen. Klimatförändringarna är en annan demokratisk utmaning. Antalet demokratiska stater minskar i världen och utvecklingen i Europa är mycket oroande. Antologin ges ut till Gösta Vestlunds minne och är ett försök att spegla demokratins komplexitet, institutionella villkor och möjligheter. Med titeln Demokratin som bildningsväg vill den betona folkbildningens uppdrag att verka för delaktighet, ökad jämlikhet och upplysta medborgare. I boken medverkar Ronny Ambjörnsson, Erik Amnå, Martin Gelin, Sverker Gustavsson, ­Katrine Marçal, Per Molander, Bi Puranen, Agneta Stark, Per Svensson, Sverker Sörlin och många and­ra namnkunniga skribenter. Här finns många intressanta resonemang, som gett mig nya kunskaper och insikter. Som till exempel att bara 4,5 procent av svenskarna svarar att de aldrig litar på en främmande människa, medan hela 38,6 procent av irakier misstror andra. Det är klart att det ger helt olika ingångar till ett samtal om hur samhället ska utvecklas, om två personer med så olika utgångspunkter möts. Kristian Alm, BTJ-häftet nr 24, 2022