Per Samuelsson

Centret anordnade under år 2004 och år 2005 en serie seminarier om den finansiella sektorns intressekonflikter. Både forskare och praktiker deltog. Serien rönte stort intresse och frågorna har betydande aktualitet inom ett antal discipliner. Resultatet av seminarieserien har sammanställts i denna antologi med bidrag från ett tjugotal inledare/deltagare i serien. Det är dels en inventering av problemställningar och sanktioner, dels beskrivningar av varför intressekonflikter ses med olika ögon i skilda delar av denna samhällssektor och varför lösningarna av problemet skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna. Ur innehållet: Intresse för intressekonflikterHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter och deras hantering - en introduktionGunnar Nord och Per Thorell Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg? Lars Afrell Journalistikens beroendenHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissionerClas Bergström och Per Samuelsson Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter? Claes Beyer Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt? Clas Blix När bör staten reglera intressekonflikter? Martin Blåvarg och Gent Jansson Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncernerAdam Diamant och Claes Norberg Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektivRolf Dotevall Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningenHenric Falkman och Christina Strandman Ullrich Värden och penningbegär - ett revisorsdilemmaUlf Gometz Intressekonflikter i bankverksamhetLars Gorton Vem väljer egentligen revisor? Sigvard Heurlin Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBAKaj Hobér En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg Advokater i börsbolagsstyrelserBjörn Kristiansson Oberoendets anatomi - en skissStefan Lindskog Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikterClaes Lundblad Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnoteringHarry Schüssler

Detta är en kommentar till det grundläggande standardkontraktet för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) på den svenska marknaden. Kontraktet är framtaget av Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Boken behandlar standardkontraktets bestämmelser i ett förmögenhetsrättsligt perspektiv. Framställningen är praktiskt inriktad och vänder sig till alla som kommer i kontakt med entreprenadavtal som införlivat AB 04. Den första upplagan av kommentaren gavs ut 2017. Fjärde upplagan är grundligt omarbetad och i flera hänseenden utvidgad.

Boken är uppbyggd kring ett antal för aktiebolaget karakteristiska intressekonflikter (”grundproblem”). Framställningen fördjupas med hjälp av ekonomisk analys. Avsikten är att detta ska underlätta tolkning och tillämpning av de aktiebolagsrättsliga normerna, men också ge en ökad kunskap om aktiebolaget som institution. Följande fyra intressekonflikter berörs. Först behandlas den mellan aktieägare och bolagets ledning. Därpå berörs förhållandet mellan minoritetsaktieägare och kontrollägare, följt av sådana intressekonflikter som kan uppkomma i samband med nyemissioner. Slutligen behandlas intressekonflikter mellan bolagets långivare och aktieägare. Utöver aktiebolagslagens bestämmelser och eventuellt förekommande avtal redogör vi för olika marknadsmekanismer som kan mildra intressekonflikterna.

Industriella anläggningsavtal handlar om uppförande eller ombyggnad av anläggningar för produktion av varor, energi eller andra nyttigheter. Anläggningarna kan exempelvis bestå av fabriker eller kraftverk. Avtalen är viktiga för näringsliv, stat och samhälle. Fram till nu har de inte rönt någon större uppmärksamhet i den svenska rättsvetenskapliga litteraturen. Boken ger en bild av vad som utmärker och skiljer industriella anläggningsavtal från andra avtal. Analysen kommenterar särskilt standardkontraktet ABA 99 samt de rättsliga regler och principer som har särskild betydelse för anläggningsavtal. För att sätta in ABA 99 i ett sammanhang görs vissa jämförelser med andra vanligt förekommande standardkontrakt för industriella anläggningar. Boken har huvudsakligen en praktisk inriktning och vänder sig både till jurister, ingenjörer, konsulter och andra som är inblandade på beställar- eller leverantörssidan. Den kan även användas för utbildningsändamål i universitet, högskolor och näringsliv.

Genom ett entreprenadavtal ger beställaren en entreprenör i uppdrag att uppföra eller ändra ett byggnadsverk på land i eller i vatten. Såvida beställaren inte är konsument saknas särskilda lagregler för avtalstypen. Det har medfört att standardkontrakten Allmänna bestämmelser har fått en stark ställning. Återkommande frågor är hur standardkontrakten ska tolkas och vad som utgör utfyllande rätt för entreprenadavtal. I boken tar författarna upp entreprenadjuridiska frågor i syfte att dels förklara och problematisera villkoren i standardkontraktet AB 04, dels belysa konturerna av den dispositiva entreprenadrätten. Exempelvis behandlas omfattningen av entreprenörens uppdrag, hur det kan ändras efter avtalets ingående, konsekvenserna av felaktiga förutsättningar och ändrade förhållanden samt vad som gäller avseende skadestånd, betalning, besiktning, fel, avbeställning och hävning. Boken vänder sig i första hand till studenter på juristprogrammen, men kan läsas av alla med intresse för entreprenadrätt.

Denna bok innehåller en kommentar till det mest använda standardavtalet för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04). Avtalet är framtaget av Föreningen Byggandets Kontraktskommitté. I boken behandlas standardavtalets bestämmelser i ett förmögenhetsrättsligt perspektiv. Framställningen är praktiskt inriktad och vänder sig till alla som kommer i kontakt med det entreprenadrättsliga området genom AB 04. Boken är även skriven för att kunna fungera som läromedel vid universitet och högskolor. Den första upplagan gavs ut 2017. Tredje upplagan är väsentligt omarbetad och i vissa hänseenden utvidgad.

Boken är uppbyggd kring ett antal för aktiebolaget karakteristiska intressekonflikter (”grundproblem”). Framställningen fördjupas med hjälp av ekonomisk analys. Genom att kombinera ekonomi med rättsvetenskap kan aktiebolaget sättas in i ett större sammanhang. Ambitionen är att detta ska underlätta tolkning och tillämpning av aktiebolagsrättsliga normer, men också ge en fördjupad kunskap om aktiebolaget som institution. Boken är upplagd på följande sätt. Efter en översikt av de olika intressekonflikterna beskrivs hur aktiebolaget bildas följt av en genomgång av associationsformens utmärkande egenskaper. Därefter behandlas ingående den klassiska intressekonflikt som uppkommer mellan aktieägare och bolagets ledning. Därpå berörs förhållandet mellan aktieägare och kontrollägare, följt av sådana intressekonflikter som kan uppkomma i samband med nyemissioner. Den sista intressekonflikt som behandlas är den mellan aktieägare och bolagets kreditgivare. Därefter redogör vi för det aktiebolagsrättsligt skadestånds- respektive straffansvaret. I ett avslutande kapitel diskuteras de krav på socialt ansvarstagande och hållbar utveckling som allt oftare riktas mot i synnerhet stora aktiebolag.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 17-24. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 7-10. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 1-6. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 25-32. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 11-16. Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen. Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden. Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Entreprenaduppdrag är ofta komplexa och genomförandet av ett projekt utvecklas inte sällan på ett sätt som avviker från vad parterna räknat med. Entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument regleras av konsumenttjänstlagen. Härutöver finns två standardavtal (ABS 18 och Hantverkarformuläret 17) som tagits fram av Konsumentverket i samverkan med olika branschorganisationer. I Entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument behandlas konsumenttjänstlagen och de nämnda standardavtalen ingående. Detta sker från allmän förmögenhetsrättslig utgångspunkt och med beaktande av allmänna konsumentskyddsregler. För att illustrera reglerna och de praktiska frågor de ger upphov till lämnas redogörelser för ett stort antal hovrättsfall. Boken är praktiskt inriktad och vänder sig till alla jurister som kommer i kontakt med entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument.

Affärsrättsligt Centrum vid Lunds universitet (ACLU) bedriver forsknings- och seminarieverksamhet på centrala förmögenhetsrättsliga områden. En av ACLU:s uppgifter är att regelbundet publicera böcker som består av originalbidrag från forskare eller praktiker som har anknytning till ACLU. Målsättningen för ACLU:s publikationer är att de ska belysa praktiskt relevanta frågor och utvecklingstendenser inom affärsrätten på ett sätt som tillmötesgår höga rättsvetenskapliga krav. I denna bok presenteras sexton uppsatser som belyser centrala och aktuella affärsrättsliga frågor. Efter ett fylligt introduktionskapitel följeruppsatser som bl.a. behandlar frågor kring handel och uthyrningöver internet, delningsplattformar, avtalsfrihet, entreprenad, ansvarsbegränsningar, konsumenttjänster, marknadsföring, kommersiellatruster, övergång av verksamheter, processuella överenskommelser,vindikation och separation. Författarna är alla forskare och lärare vid den handelsrättsligaoch den juridiska institutionen vid Lunds universitet. Boken avser att vara av betydelse för det praktiska rättslivet menockså att ge bidrag till den vetenskapliga diskussionen och undervisningenpå affärsrättens område.