Per Skedinger

Trygghet är ett positivt laddat begrepp. Alla människor vill känna trygghet. Motsatsen - otrygghet försöker vi undvika. Väldigt få, om ens någon tycker att det är bra om otryggheten i samhället ökar. I allehanda situationer och sammanhang vidtar vi åtgärder som ska öka tryggheten, vi låser dörren till vårt hem, vi tar på oss bältet när vi åker bil och vi tecknar försäkringar mot inbrott och brand. På arbetsmarknaden efterfrågar vi också trygghet. Som anställd vill man veta att man har ett jobb att gå till och att lönen ramlar in på kontot varje månad. Men, tryggheten i arbetslivet är inte lika lätt att garantera idag som för trettio år sedan. Konkurrensen har ökat. Det har lett till att vi som konsumenter får mer för våra pengar och som medborgare upplever vi stärkt välstånd. Men det har också lett till att näringslivet, som skapar jobben, omstruktureras i en högre takt. Jobb försvinner, nya jobb kommer. Tryggheten i anställningen påverkas. Hur ska vi hantera det? I antologin Jobben kommer och går behovet av trygghet består kan du läsa om hur elva inflytelserika och kunniga opinionsbildare, forskare och intellektuella resonerar kring tryggheten på svensk arbetsmarknad. Med olika bakgrund, synsätt och perspektiv beskriver de vad som utgör trygghet, vad som kan göras för att öka tryggheten på arbetsmarknaden och vilka perspektivskiften som är nödvändiga för en trygg tillvaro på arbetsmarknaden. I boken medverkar Alice Teodorescu, Lars-Olof Pettersson, Lena Hagman, David Eberhard, Wadih El-Achkar, Annika Elias, Per Skedinger, Jan Edling, Elisabeth Thand Ringqvist, Mads Peter Klindt och Calle Leinar.

Världens befolkning åldras. Omkring 1,1 miljarder personer är över 60 år och deras andel av befolkningen väntas växa från dagens 14 procent till 22 procent år 2050. I Sverige förutspås antalet 60-plussare öka från ungefär 2,9 till 3,5 miljoner under samma period, vilket motsvarar andelar på 27 respektive 31 procent. Denna utveckling har stora konsekvenser för arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Därför är det viktigt att fler äldre får möjlighet att arbeta. Denna rapport introducerar begreppet **äldrevänliga jobb**, definierat som yrken med hög förekomst av icke-pekuniära attribut som äldre värderar högt, exempelvis måttlig fysisk belastning, autonomi och flexibla arbetstider. Betalningsviljan för sådana jobbattribut har skattats med amerikanska data, medan förekomsten av attributen på den svenska arbetsmarknaden mäts med SCB:s Arbetsmiljöundersökning. Dessa värden kombineras i ett index för äldrevänlighet som visar yrkens relativa attraktionskraft för äldre i förhållande till yngre.

EU:s sammanhållning är satt på sitt hittills svåraste prov. I den ekonomiska krisens spår ser vissa medlemsländer arbetslösheten stiga dramatiskt och tvingas till kraftiga neddragningarna i välfärden. I andra medlemsländer går krisen relativt obemärkt förbi. Otryggheten och skillnaderna på Europas arbetsmarknad utgör grogrund för nationalism och främlingsfientlighet. Krav hörs på en mer restriktiv migrationspolitik. Samtidigt står Europa, med sin åldrande befolkning, inför en allvarlig demografisk och välfärdspolitisk utmaning. Många hävdar därför att EU:s konkurrenskraft och tillväxt på sikt måste bygga på en kraftigt ökad arbetskraftsinvandring. Den här boken behandlar dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism som en avgörande framtidsfråga för EU. Vilka konsekvenser har den stigande arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för migrationspolitiken i Europa? Klarar EU att hantera de motsättningar som följer av att vissa medlemsländer trappar upp sin argumentation för nationella särlösningar? Kommer den fria rörligheten och EU:s gemensamma arbetsmarknad att kunna upprätthållas? Räcker tilliten mellan EU-länderna för att enas om ett gemensamt regelverk kring arbetskraftsinvandringen, som på en gång tillvaratar migranternas rättigheter och löser unionens långsiktiga demografiska problem?

Flyktinginvandrare och deras anhöriga har under lång tid haft svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I integrationsdebatten framförs ofta behovet av fler enkla jobb och goda kunskaper i svenska språket. Är detta nycklarna till en lyckad integration? I rapporten undersöker nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger om erfarenheter från jobb med låga kvalifikationskrav och färdigheter i svenska förbättrar arbetsmarknadsutsikterna för personer med flyktingbakgrund. Rapporten bygger påett omfattande datamaterial där individer följs under lång tid och ett fältexperiment där fiktiva flyktingar har sökt jobb med låga kvalifikationskrav. Simon Ek är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Mats Hammarstedt är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm. Per Skedinger är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Rapporten ingår i SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, med kollektivavtal mellan starka partsorganisationer på arbetsmarknaden, brukar ses en central förklaring till att Sverige kunnat kombinera hög levnadsstandard med jämn inkomstfördelning. Här analyserar fyra nationalekonomer hur väl den traditionella modellen förmår hantera de nya utmaningar den står inför. En minskande facklig organisationsgrad, särskilt på arbetarsidan, innebär att kollektivavtalen allt mer bärs upp av arbetsgivarorganisationerna. Även om de flesta företag har en positiv inställning till kollektivavtalen, verkar de inte se några stora fördelar med dem. Det innebär att kollektivavtalen står på en skakig grund om den fackliga organisationsgraden skulle fortsätta att minska. En annan utmaning är att anpassa kollektivavtalen till en ekonomi som blir mer uppdragsbaserad. Industriavtalet från 1997 etablerade principen att industrins villkor ska bestämma löneökningarna i hela ekonomin. Industrinormeringen bidrog till att bryta det tidigare mönstret med alldeles för höga löneökningar. Men idag är problemet snarare att löneökningarna är för låga. Lönenormeringen gör det också svårare att höja relativlönerna på områden med stor och växande arbetskraftsbrist, främst inom skola, vård och omsorg. Boken analyserar olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Det kan betyda mer av sifferlösa avtal (som innebär att lönerna bestäms helt lokalt). Lönenormeringen kan också behöva ta större hänsyn också till andra delar av ekonomin än industrin och tillåta större möjligheter att avtala om relativlöneförändringar. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. Författare är: Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Simon Ek, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ann-Sofie Kolm, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö.

Lars Calmfors, Petter Danielsson, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen, Per Skedinger Det största problemet på den svenska arbetsmarknaden är hur lågutbildade, och då särskilt lågutbildade utrikesfödda, ska komma i sysselsättning. Problemet har ställts på sin spets av den stora flyktinginvandringen. Centrala frågor för politiken är: Vad kan skola och vuxenutbildning göra? Vilken roll bör subventionerade anställningar spela? Är visstidsanställningar en väg in på arbetsmarknaden eller en återvändsgränd? Behövs nya typer av enkla, men också lägre betalda, jobb? Denna bok, skriven av sex arbetsmarknadsekonomer, analyserar frågorna och försöker utifrån forskningen ge svar på vilken politik som är lämpligast.

Employment protection legislation is one of the most controversial issues in the labour market. In this insightful book, Per Skedinger provides an overview of the design, evolution and research on the effects of employment protection legislation around the world. Most countries have some form of employment protection legislation. Against a background of high and rising unemployment in many countries, politicians and representatives of unions and businesses often have differing views as to the desirability, effects and distributional consequences of the legislation. The book covers more than one hundred international studies, dealing with the impact of legislation on productivity, personnel turnover, structural change, perceived job security, and the aggregate level and distribution of employment and unemployment. Being the first comprehensive and up-to-date survey available of economic research on the effects of employment protection, this book will appeal to researchers in economics, industrial relations and law, as well as to policymakers and practitioners dealing with employment protection issues in government, business and trade unions.

Lagstiftningen om anställningsskydd är en av de mest kontroversiella institutionerna på arbetsmarknaden. Bland politiker och organisationsföreträdare finns starka föreställningar om anställningsskyddets effekter och uppfattningarna går ofta isär. Här ger Per Skedinger en innehållsrik överblick över den snabbt växande och omfattande nationalekonomiska forskningen på området. Forskningen är inte bara inriktad på om lagstiftningen uppfyller sitt primära syfte att minska risken att bli uppsagd från en anställning. Forskningen belyser även mer indirekta effekter som inte lika ofta uppmärksammas i debatten. Till dessa hör effekter på sysselsättningens och arbetslöshetens nivå och fördelning bland olika grupper, strukturomvandling, produktivitet och upplevd trygghet på arbetsmarknaden. Under senare år man också börjat ställa mer grundläggande frågor i forskningen. Varför finns lagstiftat anställningsskydd? Varför finns det så stora skillnader mellan länder i lagstiftningens styrka och varför är dessa skillnader så stabila över tiden? I boken diskuteras forskningens förtjänster och brister och i vilken grad forskningsresultaten är tillämpliga på svenska förhållanden. Per Skedinger är docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning. Hans forskning har främst kretsat kring frågor om lönebildning, sysselsättning och arbetsmarknadspolitik. Han är för närvarande medlem i ILO:s och EU:s gemensamma expertgrupp om minimilöner i den europeiska unionen och han var redaktör för Ekonomisk Debatt under 2005­2007. 144 s. Häftad