Per Wisselgren

Människan gör samhället – formar, utvecklar, bevarar. Men samhället gör också människan – människan formas och utvecklas i och genom samhället. Detta är den klassiska sociologins stora insikt. Sociologins klassiker presen­terar tjugotvå sociologiska tänkare som med stor spänn­­vidd varierar denna grundläggande sociologiska insikt som i dag äger större giltighet än någonsin. Sociologins klassiker presenterar grundfrågor och centrala begrepp hos klassiker, från Auguste Comte till Alva och Gunnar Myrdal. Unika särdrag behandlas liksom likheter med andra klassiker. Boken betonar den klassiska sociologins aktualitet för analysen av vårt eget samhälle. Ett syfte med antologin är att vidga förståelsen av klassisk sociologi och inkludera dem som tidigt skrev viktiga sociologiska verk men som av olika anledningar inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. I många av bokens kapitel presenteras sociologiska tänkare för första gången på svenska. Sociologins klassiker vänder sig till studenter i sociologi och annan samhälls- och beteendevetenskap på grundnivå. Boken kan med fördel utgöra grunden för hur hela kurser organiseras. Den är också lämplig för studenter och forskare som söker introduktioner till enskilda sociologiska tänkare.

Hur är läget för svensk biblioteks- och informationsvetenskap – och hur kan den stärkas? Det är fokus i en ny rapport från sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi. Rapporten presenterar även fem strategiska förslag för hur både utbildningen och forskningen kan utvecklas. I Sverige finns biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar idag vid fem lärosäten: Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Under förra året gav sekretariatet för nationell biblioteksstrategi dem i uppdrag att utreda situationen för sina respektive utbildningar. Resultatet av utredningarna presenteras nu i denna rapport. Rapporten innehåller en omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Dessutom lyfts ämnets centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen fram.

The social sciences have, ever since they were first established as academic disciplines, played a foundational role in most spheres of modern society - in policy-making, education, the media and public debate - and hence also, indirectly, for our self-understanding as social beings. The Social Scientific Gaze examines the discursive formation of academic social science in the historical context of the 'social question', that is, the protracted and wide-ranging discussions on the social problems of modernity that were being debated with increased intensity during the nineteenth century. Empirically, the study focuses on the Lorén Foundation, a combined private funding agency and early research institute, which was set up in 1885 to promote the rise of Swedish social science and to investigate the social question. Comprising an heuristic case, the close analysis of the Foundation makes it possible not only to reconstruct its basic ideas and practices, but also to situate its activities in broader historical and sociological context. The Social Scientific Gaze argues that the rise of Swedish social science may be seen not only as an 'answer' to the social 'question', but also as one attempt alongside others - including contemporary social literature, the philantropic reform movement, and the introduction of modern social policy - to conceptualize, mobilize and regulate the social sphere. In this process it is furthermore shown how an ambigious yet distinct 'social scientific gaze' was discursively articulated.

The social sciences have, ever since they were first established as academic disciplines, played a foundational role in most spheres of modern society - in policy-making, education, the media and public debate - and hence also, indirectly, for our self-understanding as social beings. The Social Scientific Gaze examines the discursive formation of academic social science in the historical context of the 'social question', that is, the protracted and wide-ranging discussions on the social problems of modernity that were being debated with increased intensity during the nineteenth century. Empirically, the study focuses on the Lorén Foundation, a combined private funding agency and early research institute, which was set up in 1885 to promote the rise of Swedish social science and to investigate the social question. Comprising an heuristic case, the close analysis of the Foundation makes it possible not only to reconstruct its basic ideas and practices, but also to situate its activities in broader historical and sociological context. The Social Scientific Gaze argues that the rise of Swedish social science may be seen not only as an 'answer' to the social 'question', but also as one attempt alongside others - including contemporary social literature, the philantropic reform movement, and the introduction of modern social policy - to conceptualize, mobilize and regulate the social sphere. In this process it is furthermore shown how an ambigious yet distinct 'social scientific gaze' was discursively articulated.