Peter Carelli

I stort sett all historieskrivning skildrar 1800 års riksdag i Norrköping, och den samtidigt genomförda kröningen av Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden, som misslyckade och närmast löjeväckande tillställningar: Den tre månader långa riksdagen präglades av kungens politiska oförmåga och sociala inkompetens. Och den kostsamma kröningen utvecklades till ett skrattretande spektakel där precis allt gick fel. Denna beskrivning har traderats av historiker ända sedan 1800-talets första hälft. Men hur sann är den? Under tre vårmånader år 1800 utgjorde Norrköping rikets centrum, och i staden upplevdes denna tid som en enda lång fest. I samtida källor framkommer tydligt att den vedertagna bilden av kungens misslyckanden i Norrköping är en konstruktion. Måhända ett försök att rättfärdiga avsättandet av Gustav IV Adolf från den svenska tronen, vilket skedde 1809? Det är, som bekant, vinnaren som skriver historien. Peter Carelli (f. 1960) är medeltidsarkeolog och docent i historisk arkeologi med medeltiden som specialisering. Han har även fördjupat sig i staden Norrköpings historia och utgav 2017 monografin En synnerligen vacker och blomstrande stad: Historisk-arkeologiska perspektiv på Norrköpings äldre historia (ca 1000–1800).

Jes Wienberg gick i pension våren 2025 efter att under många år ha varit knuten till institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. I den här boken adresserar trettionio författare lika många ämnen och forskningsproblem, varav många anknyter till de område som alltid varit i fokus för Jes intresse, det kyrkliga kulturarvet i vid mening. Men här finns även artiklar om kastaler, skattfynd, medeltida keramik och de obesuttnas kulturarv. Bokens författare är alla välrenommerade forskare knutna till universitet, museer och arkeologiska företag runt om i Norden. Vi hoppas att såväl många arkeologer och historiker som en intresserad allmänhet kommer att finna i bokens innehåll lärorikt. Med den här boken vill vi hylla en god vän, en god kollega och en framstående forskare i historisk arkeologi.

Schack är världens mest spridda spel. Det spelas i alla länder och sociala miljöer, av män, kvinnor och barn, av amatörer och proffs. Schack har också en lång och spännande historia. Det skapades i norra Indien under 500-talet e. Kr. och spreds till Persien och Kina, och därifrån över det islamiska kalifatet. På 1000-talet fortsatte spelet sitt segertåg norrut i Europa och nådde Skandinavien under 1100- och 1200-talen. Schack var ursprungligen ett utpräglat krigsspel. Kampen utspelades på slagfältet som kondenserats till schackbrädets 64 rutor. I högmedeltidens Europa förändrades spelets symbolik. Pjäserna, som tidigare motsvarat olika truppslag, kom i stället att representera de samhällsgrupper som ingick i medeltidssamhällets nya ordning. Schackspelet förvandlades till en samhällsspegel -- feodalsamhället i miniatyr. I denna bok ges en översiktlig introduktion till schackspelets äldsta europeiska historia, men i särskilt fokus står Skandinavien. De källmaterial som analyseras är medeltida skriftliga källor som på olika sätt behandlar schackspelet liksom förekomsten av arkeologiskt påträffade schackpjäser från medeltiden. Den breda exposén över spelets äldsta historia och dess spridning i de nordiska länderna utgör en samlad berättelse om det skandinaviska schackspelets medeltida kulturhistoria. Peter Carelli (f. 1960) är medeltidsarkeolog och docent i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han är för närvarande verksam som arkeolog och anbudskoordinator vid Arkeologerna, den uppdragsarkeologiska konsultverksamheten inom Statens historiska museer. I sin forskning har han framför allt intresserat sig för medeltidens städer och stadsliv, borgar och befästningar samt föremål och materiell kultur. Bland hans vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer kan nämnas En kapitalistisk anda: Kulturella förändringar i 1100-talets Danmark (2001), Lunds historia: Medeltiden En metropol växer fram (990--1536) (2012) och En synnerligen vacker och blomstrande stad: Historisk-arkeologiska perspektiv på Norrköpings äldre historia (ca 1000--1800) (2021).

Norrköpings historia är lång och mångfasetterad. Genom åren har många försök gjorts att beskriva och tolka den historiska utvecklingen. I denna bok presenteras sju artiklar som ytterligare bidrar till förståelsen av det förflutna. Texterna utgår från ett gemensamt tema – Norrköping i krig och kris – och belyser olika aspekter av stadens historia: allt från fientliga krigsanfall, stadsbränder och tidningskriser till andra världskrigets påverkan på stadslivet, kusliga spökhistorier, nazismens framfart och flyktinghjälp. Medverkande författare är Peter Carelli, Pelle Filipsson, Göran Färm, Gunnar Hagberg, Ida Thyni, Peter Kristensson, Johan Perwe och Mikaela Radakovic Kjäll. Samtliga texter presenterades som föredrag vid föreningen Historieskrivarnas lokalhistoriska litteraturmässa i november 2023.

I boken En synnerligen vacker och blomstrande stad: Historisk-arkeologiska perspektiv på Norrköpings äldre historia (ca 1000–1800) sammanfattas Norrköpings historiska utveckling utifrån dagens kunskapsläge. I den textmässigt omfångsrika och rikt illustrerade boken skildras stadens långa och mångfasetterade utveckling, en stad med många historiska ansikten. Boken utgör ett uppdaterat och moderniserat komplement till sexbandsverket Norrköpings historia (1965–1976) och stor vikt har lagts på den språkliga tillgängligheten.

Historien om danskt 1100-talet har traditionellt visat ett alltmer centraliserat rike, med statsmakten stadigt placerad i centrum. Ett annat 1100-tal ger en annan bild. Istället för staten fokuserar författarna kulturella mönster som delvis är oberoende av staten, delvis knutna till europeiska nätverk och tankevärldar. Bidragen problematiserar idén om enheten »Danmark« och öppnar för två viktiga frågor: vilken annan enhet är möjlig att välja, och vad kan en orientering mot Europa, en europeisering, innebära för vår bild av 1100-talet? Forskningen om 1100-talet i Danmark växer stadigt, och försiggår till stor del i Sverige. Bokens fjorton författare är därför danskar såväl som svenskar, arkeologer såväl som historiker.