Peter Gärdenfors

Vi vet alla vad lärande är. Vi har alla lärt oss massor. Ändå är det svårt att sätta fingret på detta fenomen, att beskriva och förklara det. Anser du att lärande är viktigt och något som sker i klassrummet? Anser du kanske att lärande sker i både stort och smått, i det lustfyllda och i allvarliga situationer? Oavsett vilket du föredrar så är denna bok för dig som blivande eller verksam lärare. Författarna belyser lärande i klassrummet och hur det kan utvecklas men de beskriver också hur mångsidigt lärande kan vara långt utanför skolans väggar. Vi får också ta del av studier utförda inom kognitions- och neuroforskning, miljöpsykologi, design och medieforskning. De teorier och perspektiv som de olika bidragen bl.a. berör är:• individens utveckling och den lärande hjärnan• lärande som erfarande, förståelse och samband• lärande, interaktion och teknologi• direkt och indirekt lärande• lärande, språk och kommunikation• lärande som reproduktion och lärande för framtiden• deltagande och demokrati. Boken har genom sin spännvidd, olika nivåer och dynamik en tidlös aktualitet. Den huvudsakliga målgruppen är verksamma och blivande lärare inom förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola samt studerande i pedagogikämnet.

Vinnare av Natur & Kulturs debattbokspris 2025! Kommer den artificiella intelligensen att bli bättre på att tänka än den mänskliga? Kognitionsvetaren Peter Gärdenfors förklarar varför så inte är fallet. Den mänskliga intelligensen består av en rad olika färdigheter och specialiteter som har förfinats under tusentals år. Mycket återstår innan den artificiella intelligensen kan mäta sig med det tänkande som inte bara människor utan även djur har. När vi förstår att vår intelligens är en bred palett av många olika förmågor ter sig tanken på att AI-tekniken trumfar oss i schack och kan skriva avancerade texter inte lika skrämmande. Utifrån ett brett forskningsunderlag förklarar Gärdenfors varför AI-tekniken inte kan och inte kommer att kunna tänka på samma sätt som människor och djur gör.» Peter Gärdenfors tilldelas Natur & Kulturs debattbokspris 2025 för att han fördjupar AI-debattens centrala begrepp och utmanar dess utgångspunkter. Med lätt språk och stabil lärdom blottlägger han tänkandets evolutionärt slipade mekanismer, och skärper bilden av vad intelligens är och vilken plats tekniken intar i vår digitala värld.« – Juryns motivering

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet. Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap? Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra. SKRIBENTER: Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap Östen Dahl, Lingvistik Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap Arne Jarrick, Historia Kerstin Lidén, Arkeologi Susanne Lundin, Etnologi Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria Peter Pagin, Filosofi Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

" Med metaforens hjälp ger Gärdenfors i den här stimulerande och allmänbildande boken ytterligare en bild av vad det innebär att vara människa." Barometern"I regel är vi gan-ska överens om ordens mening. Men att analysera varför samtal havererar är minst lika meningsfullt. Det gör Peter Gärdenfors med själ och skärpa." Anders Svensson, Språktidningen"Hur orden får mening är en intressant text där exempel och resultat från filosofi, kognitionsvetenskap och lingvistik samverkar väl med enkla illustrationer för att förklara teorierna." BTJ Hur kan vi vara överens om vad ord betyder? Vi använder språket dagligen utan att fundera över vad som händer i våra huvuden när vi tar in vad någon säger eller skriver. Men det räcker inte att kunna höra eller läsa – vi måste också förstå ordens betydelser för att det skall bli meningsfullt. Hur vet vi att vi menar samma sak? När det gäller konkreta ting som kyckling, stol, gran osv. så fungerar det oftast. Men hur är det med mer abstrakta ord som demokrati, rättvisa, samvete och förälskelse? Vem definierar sådana ords betydelse och hur vet jag att jag använder dem på rätt sätt? Finns det ens ett rätt sätt? Svaret är att det är språkgemenskapen (t.ex. de som talar svenska) som avgör vad ett ord betyder – i de flesta fall utan att språkanvändarna är medvetna om att de är med och bestämmer. Men hur går det till när orden får sina betydelser, eller när betydelserna ändras? För att förstå detta måste man få klart för sig vad som händer när människor kommunicerar. Peter Gärdenfors beskriver hur denna mer eller mindre demokratiska process går till.

A novel cognitive theory of semantics that proposes that the meanings of words can be described in terms of geometric structures. In The Geometry of Meaning, Peter Gardenfors proposes a theory of semantics that bridges cognitive science and linguistics and shows how theories of cognitive processes, in particular concept formation, can be exploited in a general semantic model. He argues that our minds organize the information involved in communicative acts in a format that can be modeled in geometric or topological terms-in what he terms conceptual spaces, extending the theory he presented in an earlier book by that name. Many semantic theories consider the meanings of words as relatively stable and independent of the communicative context. Gardenfors focuses instead on how various forms of communication establish a system of meanings that becomes shared between interlocutors. He argues that these "meetings of mind" depend on the underlying geometric structures, and that these structures facilitate language learning. Turning to lexical semantics, Gardenfors argues that a unified theory of word meaning can be developed by using conceptual spaces. He shows that the meaning of different word classes can be given a cognitive grounding, and offers semantic analyses of nouns, adjectives, verbs, and prepositions. He also presents models of how the meanings of words are composed to form new meanings and of the basic semantic role of sentences. Finally, he considers the future implications of his theory for robot semantics and the Semantic Web.

Redaktör: Eva Söderberg Kan konst och kultur för barn bestämmas, planeras och kontrolleras i tid och rum? Vilka uttryck tar sig fostran och marknad i kultur för barn och unga? Artiklarna i denna skrift visar att dessa frågor är högst aktuella i dagens barnkulturforskning och praktik. Några av texterna gör en historisk tillbakablick och visar på samband med vår egen tid, till exempel hur den svenska barnteaterns rötter är fästade i fostran och lärande och hur skolans ramar fortfarande påverkar den unga publikens möte med scenkonsten. En text belyser mer specifikt skådespelarens insatser och förutsättningar inom skolteatern. Här finns också tankar om bildning som kan appliceras på dagens barnkultur och diskussionen om den. Med de flesta texter handlar om samtidsfenomen. En text redogör för TV för barn och den syn på barnpubliken som förmedlas. En annan undersöker spelsajter för barn för att se hur dessa konstituerar idéer om barn, föräldraskap och konsumtion. En tredje introducerar centrala inslag i filmpedagogiken och visar hur en normkritisk analys av en känd Disney-film kan se ut. I den sista texten förflyttas vi till ett flyktingläger i norra Jordanien och får exempel på hur kulturutbildning för syriska barn kan se ut, bland annat i form av lek, bildskapande och dramatik. Skriften är ett resultat av symposiet ”Ordning och reda, konsten på freda’! Om fostran, marknad och barnkultur” på Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, våren 2015. Skribenterna är främst forskare från olika discipliner och universitet, men också författare och andra kulturskapare medverkade vid symposiet. INNEHÅLLSFÖRTECKNING: - Varför skall du vidga dina vyer, Peter Gärdenfors - "Grattis! Du har gjort ditt första inköp" - marknadens fostran i barns medievärldar, Ylva Ågren - Du är väl lärande, lilla vän? Om public service-TV för barn och synen på barnpubliken, Åsa Pettersson - Med magin som motivation - att lära för livet med filmpedagogik, Malena Janson - Om fostran och scenkonst - nedslag i svensk barnteater, Karin Helander - "Vad gör ni här?" Om skådespelaren i klassrummet, Niklas Hald - Kultur och utbildning/kulturutbildning för syriska barn, Marianne Boqvist och Annika Rabo

Vem är jag? Frågan har intresserat människor i alla tider – och alltid varit omöjlig att besvara. Förr var det våra inre egenskaper eller vår position i samhället som bestämde vilka vi var. I dag fokuserar vi mer på det yttre – och med hjälp av sociala medier kan vi själva bestämma vilka vi vill vara, ungefär som vi väljer karaktär i ett rollspel. Vad gör det med vår uppfattning om oss själva? Och går det att få syn på sitt jag? I den här boken beskriver professor Peter Gärdenfors olika sätt att se på jaget: psykologiskt, filosofiskt och sociologiskt. Den vänder sig till alla som är intresserade av jaget och vem som har makt över det." Gärdenfors leder läsaren genom resonemangen med lätt hand, hoppar ledigt mellan filosofi, neurovetenskap, socialpsykologi och evolutionslära, och strösslar generöst med citat av författare och historiska tänkare." Svenska Dagbladet Som introduktion till den här typen av frågeställningar, och som ren allmänbildning, är den mycket trevlig läsning. Marit Furn i Svenska Dagbladet

This volume raises provocative questions about the status of words and literature in contemporary culture. It argues that words and images are equal and that the vast number of text messages, e-mails, tweets, comments, blogs, and daily social network posts confirms textuality's central role in new media. This is especially true of writing, as old and new forms mix online and off, reconfiguring so prolifically that no single theory can explain it, let alone project its future. This volume explores multiple questions in depth: are microblogs a new literary genre? What happens when Japanese haiku crosses cultures? Is writing still an act of individuality or has it become a modern technological innovation?

Hur ser vetenskapen på människan 150 år efter Darwins Om arternas ursprung? Är hon fortfarande skapelsens krona, eller bara ett djur som styrs av själviska gener? Och hur är det med hennes förnuft? Är det dags att nedgradera dess betydelse? Slår evolutionsläran undan benen för all form av gudstro eller finns det en möjlighet till fredlig samexistens mellan religion och darwinism? Kan idén om det "naturliga urvalet" hjälpa oss att förstå förändringsprocesser i samhället lika väl som i naturen? Går det att förena en humanistisk och en biologistisk syn på människan? I boken, som är en del i det samtal mellan olika positioner som blir allt viktigare, hävdas att evolutionsläran åtminstone är glasklar på en punkt: den ger inget utrymme för rasistiska spekulationer om olika etniska gruppers olika värde. Möt den mångfasetterade människan, sedd genom ett antal olika vetenskapliga prismor. Människan sedd genom olika vetenskapliga prismor. Innehåll Förord 7 MÄNNISKAN EFTER DARWIN 9 Antje Jackelén DARWINS MÄNNISKA 27 Nils Uddenberg GUD, DARWIN OCH MÄNNISKAN 37 Mikael Stenmark BIOLOGIN, SKAPELSEN OCH SJÄLEN 55 Carl Reinhold Bråkenhielm MÄNNISKAN I EN STÖRRE VÄV 73 Elisabeth Gerle MÄNNISKANS FÖRNUFT ÄR ÖVERSKATTAT 91 Peter Gärdenfors DARWIN, ANTROPOLOGI OCH KULTURELLA SELEKTIONSPROCESSER 101 Alf Hornborg MÄNNISKAN - EN BIOLOGISK VARELSE 113 Birgitta Forsman MÄNNISKAN SEDD I SIN ÄNDLIGHET 127 Catharina Stenqvist DEN RELATIONELLA MÄNNISKAN 143 Matz Hammarström LEVINAS OCH DET KROPPSLIGA GIVANDETS ETIK 153 Kristin Zeiler GENENS MÄNNISKA 173 Bengt Olle Bengtsson Medverkande 183

This book is a selection from the articles that I have written over a period of more than twenty years. Since the focus of my research interests has shifted several times during this period, it would be difficult to identify a common theme for all the papers in the volume. Following the Swedish tradition, I therefore present this as a smörgåsbord of philosophical and cognitive issues that I have worked on. To create some order, I have organized the sixteen papers into five general sections: (1) Decision theory; (2) belief revision and nonmonotonic logic; (3) induction; (4) semantics and pragmatics; and (5) cognition and evolution. Having said this, I still think that there is a common theme to my work over the years: The dynamics of thought. My academic interests have all the time dealt with aspects of how different kinds of knowledge should be represented, and, in particular, how changes in knowledge will affect thinking. Hence the title of the book.

I fokus för Peter Gärdenfors bok Lusten att förstå står den unika mänskliga egenskapen att vara en lärande, och undervisande, varelse. Vi föds med en naturlig nyfikenhet och lust att lära. Det rör sig om ett slags informellt lärande, där motivationen tycks komma inifrån. En viktig uppgift för skolan i dag är att skapa och vidmakthålla motivationen i det formella lärandet. I ett fungerande utbildningssystem är eleverna motiverade – lärandet leder till förståelse – och då kan man alltså ta hjälp av de processer som är aktiva i det informella lärandet. Lusten att förstå inleds med en diskussion kring vad lärande är, hur förståelse skapas och vilka processer i hjärnan som spelar roll i sammanhanget. Under de senaste decennierna har kognitionsvetenskapen kommit fram till ny kunskap om samspelet mellan tanke, känsla och lärande. Nya rön om neurologiska processer i hjärnan har också bidragit till att vi har en allt bättre möjlighet att förstå hur det informella lärandet går till och hur vi kan dra nytta av detta även inom det formella lärandet. En mer tillämpad infallsvinkel finns i de kapitel som tar upp lek, berättelse och olika former av visualisering. Här diskuteras också hur olika former av teknikstött lärande kan utvecklas. I ett avslutande sammanfattande kapitel ger författaren en rad konkreta rekommendationer för hur undervisning kan bedrivas för att gynna och utveckla elevernas motivation och förståelse. Lusten att förstå vänder sig främst till lärare, lärarstuderande och föräldrar, men kan läsas av alla som är intresserade av grundläggande frågor kring vad det egentligen innebär att vara människa.

Our ability to think is one of our most puzzling characteristics. What it would be like to be unable to think? What would it be like to lack self-awareness? The complexity of this activity is striking. Thinking involves the interaction of a range of mental processes - attention, emotion, memory, planning, self-consciousness, free will, and language. So where did these processes arise? What evolutionary advantages were bestowed upon those with an ability to deceive, to plan, to empathize, or to understand the intentions of others? In this compelling work, Peter Gärdenfors embarks on an evolutionary detective story to try and solve one of the big mysteries surrounding human existence - how has the modern human being's way of thinking come into existence. He starts by taking in turn the more basic cognitive processes, such as attention and memory, then builds upon these to explore more complex behaviours, such as self-consciousness, mindreading, and imitation. Having done this, he examines the consequences of "putting thought into the world", using external media like cave paintings, drawings and writing. Immensely readable and humorous, the book will be valuable for students in psychology and biology, whilst remaining accessible to readers of popular science.

Tankens vindlar berättar Peter Gärdenfors på ett underhållande sätt om forskning kring hur tänkandet förhåller sig till språk, minne och berättande. Hur har språket uppkommit under människans evolution och hur har vår hjärna kommit att hantera språket? Samspelet mellan tänkandets inre landskap och hur använder vi det yttre landskapet som stöd för minne och kommunikation belyses med spännande exempel. Bokens andra del behandlar olika synsätt på minnet genom tiderna och intuitionens och känslornas roll för tänkandet. Den tredje delen visar hur den moderna tekniken kommit att förändra berättandets former och hur vi kommunicerar med datorer. Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap och har tidigare utgivit bl a Hur homo blev sapiens. Han medverkade i Lärda i Lund och är en flitig föredragshållare och ofta uppmärksammad i medierna.

This book is a selection from the articles that I have written over a period of more than twenty years. Since the focus of my research interests has shifted several times during this period, it would be difficult to identify a common theme for all the papers in the volume. Following the Swedish tradition, I therefore present this as a smörgåsbord of philosophical and cognitive issues that I have worked on. To create some order, I have organized the sixteen papers into five general sections: (1) Decision theory; (2) belief revision and nonmonotonic logic; (3) induction; (4) semantics and pragmatics; and (5) cognition and evolution. Having said this, I still think that there is a common theme to my work over the years: The dynamics of thought. My academic interests have all the time dealt with aspects of how different kinds of knowledge should be represented, and, in particular, how changes in knowledge will affect thinking. Hence the title of the book.

Peter Gardenfors offers his theory of conceptual representations as a bridge between the symbolic and connectionist approaches. He aims to present a coherent research programme that can be used as a basis for more detailed investigations.

När vi jämför människan med andra djur, letar vi gärna efter särdrag som gör henne unik. Hur Homo blev sapiens lyfter fram människans alldeles speciella förmåga att tänka och att skaffa sig kunskap om världen. Under människans långa utveckling blir tänkandet gradvis alltmer avancerat. Gärdenfors vägleder oss genom hjärnans och tankeförmågornas vindlande tillblivelse, och visar hur människans inre värld blir allt rikare. Denna utveckling har gett oss en föreställningsförmåga som vida överskrider andra djurs. Våra nära släktingar bland aporna kan visserligen planera, men det är bara människor som kan planera för framtiden, vilket ger oss andra användbara förmågor, som att kunna bedra – en raffinerad form av planering som dessutom kräver att man kan föreställa sig andras tankar. Vi är också ensamma om kunna reflektera över våra egna tankar. Det ger oss ett självmedvetande, vilket är förutsättningen för den fria viljan, då den kräver att man förstår sin egen vilja och kan ändra den. Vårt språk, som är mycket rikare än djurens signaler, är också unikt för oss. Genom det får vi förmågan att kommunicera om våra inre världar. Peter Gärdenfors är professor i kognitionsforskning vid Lunds universitet och en känd och efterfrågad filosof, både av forskarsamfund och allmänhet. Illustrerad.

Tänker vi i ord eller bilder? Hur behandlar hjärnan ord och begrepp? Hur har människans medvetande uppstått? Kan maskiner ha ett medvetande? Finns det något vi människor inte vill veta? Detta är några av de frågor som Gärdenfors behandlar i Blotta tanken . Kognitionsforskningen undersöker vårt tänkande utifrån nya resultat inom filosofi, psykologi, lingvistik och artificiell intelligens. Här kombineras den med filosofisk analys i populär ton. En utmärkt presentation av den moderna forskningen kring kunskap och tänkande.