Peter Handberg

Sagor och komedier är en samling med tio av Robert Walsers pjäser, skrivna mellan 1900 och 1925: Dammen, Diktare, Askungen, Snövit, Gossarna, Kärleksparet, Törnrosa, Kristusbarnet, Dagdrivaren och Felix-scener. Peter Handberg har översatt och skrivit ett efterord.

Hilde Domin (19092006) var en tysk-­judisk poet och författare. År 1932 lämnade hon Tyskland för Italien där hon var verksam som forskare. 1939 reser hon vidare till England där hon stannar hela kriget. Efter en vidare flytt till Dominikanska republiken, där hon lever i tolv år, återvänder hon 1961 och lever sedan som författare och översättare i Tyskland. Hon debuterar först 1959 och utkommer med diktsamlingar fram till sin död. Exil, hemland och flykt är genomgående teman i hennes poesi. Peter Handberg har översatt det första större urvalet av Domins poesi till svenska. Dessutom innehåller boken två prosatexter och ett initierat efterord av översättaren.

I oktober 2023 följer författaren Peter Handberg med en grupp svenska resenärer till Ukraina. Syftet sägs vara att stödja det ukrainska folket. Men hur gör man det? Handberg betraktar ett land som slåss för sin överlevnad. Sönderbombade hus, provisoriska gravar, sörjande föräldrar, stympade soldater, skräckslagna barn, uppgivna åldringar, ett enormt mod och kampvilja: allt detta samsas på en plats där kriget blivit vardag. Kontrasten mellan den allt bisarrare reseledarens excentricitet och platsen blir större medan dagarna går. Likt i sina andra reseskildringar sammansmälter historia och samtid i Handbergs bok. Denna berättelse är en samtidsskildring av det krig som i grunden skakar om Europa.

Else Lasker-Schüler föddes 1869 i Eberfeld i Tyskland. Debuten sker 1902 och hon fick sitt litterära genombrott före första världskriget med såväl dikter och prosa som dramatik. Hon kom att räknas som en av de ledande expressionisterna, och hennes ställning som en av de mest egensinniga och experimentella författarna, samt faktumet att hon var judinna, gjorde att hon fick yrkesförbud kort efter nazisternas maktövertagande 1933. Hon söker sig samma år till Zürich, men får inte arbetstillstånd och reser vidare till Palestina där hon bor permanent efter 1939. Hon avlider utblottad i januari 1945 och är begravd i Jerusalem. Här samlas ett urval av hennes dikter och porträtt, valda av översättaren Peter Handberg som också skrivit ett efterord. Dikterna uppvisar Lasker-Schülers rikedom som poet och porträtten av litterära teckningar av personer i författarens liv. Denna bok är en utökad nyutgåva.

Med boken Flaskpost från Förintelsen avslutar Peter Handberg sin mäktiga trilogi med resor i Förintelsens fotspår som inleddes med Världens yttersta platser (2019) och Strö aska över ditt huvud (2022). Här rör det sig inte bara om att ge de kvarvarande offren röst utan också om hur historien förvrängs och förvandlas i den samtida politikens tjänst. Boken är en fascinerande och skrämmande resa i Litauen. Den visar på hur minnet av de många mördade judarna finns kvar som ett sår, en tystnad. Författaren behöver knappt skrapa på ytan för att möta det hat som en gång möjliggjorde förföljelsen av judarna. Samtidigt är det ett vittnesmål om hur historien skrivs om, hur bödlar återupprättas och firas som frihetshjältar, och hur de få kvarvarande vittnena inte kan komma överens om det bästa sättet att minnas det som skett. Resultatet är ett samtidshistoriskt storverk. Boken innehåller dessutom både svartvita fotografier från tiden liksom författarens egna bilder från sin resa. Ur boken:»Det förflutna förnekas inte, men det kringgås, förminskas, tunnas ut, osynliggörs till något som är så gott som abstrakt och hur som helst alltid under tysk ledning. Att ta itu med sitt förflutna är lika med att göra det till en abstraktion där inga mördare nämns vid namn, förutom de tyska befälhavarna. Och ett mindre antal litauer som hjälpte till: alltid reducerade i sitt antal och till sitt uppsåt med orden men det var ju bara några skurkar, drägg och gangsters, som om det inte handlade om helt vanliga litauer, vilket det oftast gjorde. I tusental. Hur många tvistas det om och det kommer heller aldrig att kunna klarläggas helt, särskilt som viljan till detta inte har varit stor i en ung nation som försöker skapa sig en nationell identitet. Spökena ovan och den konkreta sovjetiska brutaliteten och terrorn mot de baltiska folken, skymmer sikten på de egna brotten. I frihetens namn vill man inte längre veta av sina mördare.«

Luc de Clapiers de Vauvenargues (17151747) var ursprungligen officer, men övergav den militära banan för att ägna sig åt sitt författarskap. Han beundrade de antika författarna och skrev en rad essäer och moralfilosofiska aforismer. Han uppmuntrades intensivt av Voltaire, men dog 31 år gammal utan vare sig några pengar eller litterär framgång. Senare har hans verk lästs och uppskattats av såväl Friedrich Nietzsche som Paul Rée. Peter Handberg har översatt och skrivit ett introducerande förord till Vauvenargues tänkande.

I Strö aska över ditt huvud fortsätter Peter Handberg sina resor i spåren av Förintelsen och ett svunnet judiskt liv i Östeuropa. Ett stort antal vittnen ger röst åt sina upplevelser av det ofattbara, men också åt ett myllrande folkliv, en kultur och ekonomi före andra världskriget där judarna spelade en avgörande roll. Flera shtetlach [judiska byar, stadsdelar] besöks, men tyngdpunkten är förlagd till Biaystok, som en gång var ett viktigt judiskt centrum. Först såg resan inte ut att kunna genomföras på grund av den skenande pandemin, men när den påbörjades i september 2020 var smittalen låga i Polen. Det skulle snart ändras. Färden går genom allt fler »röda zoner«. Dödstalen stiger, som ett svagt efterskalv av den massiva död som en gång sköljde över Polen. Nutid vävs samman med det förflutna. Peter Handberg är författare och översättare. Hans senaste bok, Världens yttersta platser. Judiska spår nominerades till Augustpriset 2019. År 2020 tilldelades han Doblougska priset av Svenska Akademien.

För första gången presenteras ett stort urval ur Nietzsches efterlämnade anteckningar på svenska. Störst fokus ligger på hans sista produktiva år under 1880-talets senare del. En stor del av texterna utgör förberedelser till det planerade verket med titeln Viljan till makt , som Nietzsche aldrig fullbordade men arbetade på in i det sista. Tematiken här är delvis densamma som i Nietzsches allra sista färdigställda skrifter (Fallet Wagner, Avgudaskymning, Antikrist och Ecce homo), kretsande kring nihilismens problem och samtidens décadence, kristendomens slavmoral och behovet av en omvärdering av alla värden, tillsammans med tillbakablickar på det egna livet och verket. Samtidigt fördjupar sig Nietzsche här, ännu mer än i de publicerade texterna, i sina ständiga frågor om språkets, verklighetens och kunskapens natur. Stilen växlar mellan utförda skisser, aforismer och korta anteckningar, som trots sin ibland oslipade karaktär ofta förmedlar Nietzsches grundtankar i en ovanligt koncis, destillerad form. För översättning och kommentarer till texterna svarar Jim Jakobsson; urvalet är gjort i samråd med redaktionen. Efterordet är skrivet av Peter Handberg. Med detta band är utgåvan av Friedrich Nietzsches Samlade skrifter på Symposion komplett, i sammanlagt tio band (breven i urval bundna i två delar).

Tidens larm är den ryske poeten Osip Mandelstams skildring av sin barndom. Född in i en judisk välbärgad familj kom Mandelstam senare att studera i Frankrike och Tyskland. A ter i Ryssland gör han sig ett namn som poet, men kommer pa kant med makthavarna och dör 1938 av kyla och hunger efter att han deporterades. Tidens larm fra n 1925 tecknar upp en försvunnen barndomsvärld. Det är inte bara människorna och städerna som skildras utan ocksa en hel en hel värld som skulle komma att försvinna. Idag räknas texten till ett av de centrala prosaverken inom den europeiska modernismen. Bengt Jangfeldt har till denna utga va nyöversatt Tidens larm och skrivit ett förord. Författaren Peter Handberg sta r för efterordet. Boken är rikligt illustrerad med bilder fra n epoken.

Skakande resa i Förintelsens fotspår I Världens yttersta platser reser Peter Handberg i Alfred Döblins spår på jakt efter spillrorna av det judiska Centraleuropa som den tyska författaren skildrade på 1920-talet. Vad dröjer sig idag kvar av Förintelsen? Vilka rester av judiskt liv återstår? Vilka minnen bär människor på? Handberg intervjuar ögonvittnen, besöker platser för nästan bortglömda massakrer och umgås med levande och döda representanter för ett judiskt Europa. Resultatet: den skakande inblicken i ett enormt, alltjämt obearbetat, europeiskt trauma. Historien och smärtan ligger precis under ytan och på ett engagerat sätt fångas vittnenas berättelser. Världens yttersta platser blir sålunda ett unikt dokument över alla de som fortfarande sett Europa förändras med egna ögon. Boken vittnar också om hur man i historiens spillror försöker bygga upp en nu judisk gemenskap.

"Om en man vandrar i skogarna halva dagarna för kärlek till dem och för att på lite avstånd betrakta sina medmänniskor med opartiskt öga, uppfattas han som en dagdrivare; men om han tillbringar hela dagen som spekulant och låter hugga ned skogarna, uppfattas han som flitig och företagsam." Mellan 1837 och 1861, året före sin död, skrev Henry David Thoreau dagbok. Det blev till slut sjutusen sidor text, Thoreaus kanske viktigaste men hittills minst kända verk. Här skrev han praktiskt taget dagligen om djur och växter som han studerat på sina promenader, om vad han läst, och utvecklade sin egen filosofi i en fri form mellan essä och aforismer. Dagböckerna blev den viktigaste källan till hans övriga verk. För den svenska publiken har Peter Handberg översatt och gjort ett urval av Thoreaus noteringar och reflktioner om människans plats i naturen och tillvaron, den första mer omfattande samlingen av Thoreaus dagboksanteckningar. Henry David Thoreau var amerikansk författare, filosof och mystiker. Han kallade sig själv "transcendentalist" i Ralph Waldo Emersons efterföljd, och propagerade i sina skrifter för hur människan kunde och borde leva i samklang med naturen och med Gud. Hans tankar om civil olydnad var viktiga inte minst för Gandhi, och han har också haft stor betydelse för senare tiders miljörörelser.

Walden Pond är en liten sjö i delstaten Massachusetts i USA, nära staden Concord strax norr on Boston. Sjön gör egentligen inte mycket väsen av sig, knappt en kilo meter lång och några hundra meter bred. Det var hit Henry David Thoreau sökte sig för att "leva på djupet och suga all märg ur livet" i en liten hydda inte långt från sjöns norra strand. Boken som blev resultatet av åren vid Walden Pond har blivit en klassiker både för miljöaktivister, filosofer och litteraturälskare, en undervisning på ögonhöjd med läsaren i konsten att leva självständigt och nära naturen. Peter Handberg, som gav ut den senaste översättningen av Walden, har sökt sig till sjön för att se miljöerna som inspirerade Henry David Thoreau. Det har blivit en personlig, inspirerande och kunskapsrik rese- och essäbok om en av den amerikanska litteraturens mest egensinniga och märkvärdiga författare, som i sina tankar om civil olydnad, ekologi och vegetarianism, och i sitt motstånd mot slaveriet, har blivit ett föredöme för vår egen tid. Peter Handberg är författare och översättare. Hans senaste skönlitterära projekt har varit en svit självbiografiska romaner: Den vita fläcken (2015), Klubb Ibsen (2013) och Skuggor (2012). Han har också blivit mycket uppmärksammad för sina översättningar av Friedrich Nietzsches brev.

»1. Pessimismens tyngdpunkt ligger i åskådningen av mannen. Den enda sanna och riktiga belysningen av ­världen kulminerar i en förintande kritik av mannen.« Dr Helene von Druskowitz »Mannen som logisk och moralisk omöjlighet och som världens förbannelse« Den österrikiska filosofen, författaren och feminis­ten dr Helene von Druskowitz (1856-1918) tillbringade 27 år på sinnessjukhuset i Amstetten. Där skrev hon sina »Pessimistiska kardinal­satser: Vademecum för de friaste andarna«, varpå hon tvingades intyga att hon aldrig mer skulle författa någon skrift. År 1884 hade hon lärt känna Fried­rich Nietzsche, men bekantskapen blev inte långvarig. I »Promenad med störningar« (ingår i samma volym) försöker Peter Handberg visa hur de båda tänkarna efter det explosiva mötet radikaliserades i sin syn på de motsatta könen. PESSIMISTISKA KARDINALSATSER 3. Mannen är det vulgära arbetets hjälte, en född proletär och den simplaste plebej. Han är den ondskefulla och dumma djävulen som ständigt på nytt stör naturens frid; han har förvandlat livet, som går ut på glädje, lätthet och korthet, till ett ­satanshelvete utan slut. 4. Mannen är ett mellanled mellan djur och människa, ty han är ett missfoster och som sådant så till den grad löjligt utrustad att han varken kan vara det ena eller det andra fullt ut. 23. Hur mycket fantasi det än kan finnas i enskilda ting som mannen har åstadkommit så är det ändå alltid fråga om pärlan hos musslan, »en sjukdom hos djuret«.

Den 21 november 1811 skjuter den tyske diktaren Heinrich von Kleist först sin väninna Henriette Vogel, sedan sig själv, vid sjön Wannsee utanför Berlin. kleist - slutet består av brev, vittnesförhör, obduktionsprotokoll, citat ur böcker, byråkratiska akter m.m. Peter Handberg har av dessa dokument komponerat en »ready-made-roman« av extrem existentiell karaktär - en bok som åstadkommer en lika faktisk som svindlande beröring mellan begreppen liv, skrift och död. Med en isande obeveklighet tecknas Kleists livsöde från födseln till slutet. Heinrich von Kleist [1777-1811] var en tysk dramatiker, novellist, poet och publicist. Peter Handberg är författare och översättare, bosatt i Stockholm.

Den nedkopplade himlen är en personlig och tankeväckande samling essäer om böcker och författare. Här får vi möta de mörka sidorna hos Astrid Lindgren och Tove Jansson, ta del av August Strindbergs och Friedrich Nietzsches korta, intensiva och bisarra brevväxling och följa med på stjärnklara flanörsnätter i dialog med Lars Gustafssons texter. Vi får också stifta bekantskap med minde kända mästare som den polske författaren Aleksander Wat, den tysk-schweiziska mångsysslande modernisten Meret Oppenheim och den schweiziske kriminalromanens främste, Friedrich Glauser. Peter Handberg är författare och översättare och har en av våra dagars mest stilsäkra pennor. Natur & Kultur har givit ut Undergångens skuggor (2007), Kärleksgraven (2008), Släpp ingen levande förbi (2009), Skuggor (2012), Klubb Ibsen (2013) och Den vita fläcken (2015). Handberg tilldelades 2010 Svenska Akademiens Axel Hirsch-pris samt Lotten von Kraemers pris som delas ut av Samfundet De Nio.