Peter Jackson Rova

Boken är resultatet av ett forskningsprogram i vilket deltagarna har arbetat för att fördjupa förståelsen av de indoeuropeiska språkens och kulturernas ursprung och utveckling. Genom att förena språkvetenskap, arkeologi och religionshistoria har projektet undersökt hur språkliga och kulturella mönster kan rekonstrueras och analyseras för att belysa förhistoriska samhällen. Projektet tar avstamp i de indoeuropeiska språkens särställning som en av världens mest spridda språkfamiljer. Dessa språk delar ett gemensamt ursprung, som forskningen länge arbetat med att rekonstruera genom att jämföra språkens ljud, grammatik och ordförråd. Ändå återstår många grundläggande frågor: Hur spreds språken? Vilka samhällen bar upp dem? Och hur förhöll sig språk, riter och ekologiska omständigheter till varandra? Författarna har närmat sig dessa frågor genom en ansats där ekologi, teknologi och symboler getts en central plats – något som visat sig fruktbart för att förstå språkens och kulturernas djupt sammanlänkade utveckling.

How have humans sought to prevent viable assumptions about themselves and their world from being in force, how does this propensity manifest itself, and in what terms has it been theorized and criticized throughout the ages? Through a diversity of discrete case-studies spanning a vast time-scale (including topics such as paleolithic personal ornaments, pre-ancient ritual economy, ancient philosophy, and modern artful science), this study explores the means by which humans voluntarily suspend habitual patterns of judgement and disbelief in order to perceive the world differently. In recognizing how such modes of suspension can be variously traced back to religious comportments and institutions, a new sense of religious participation is identified beyond the credulous subjunction to artifice and its critical dismissal. The relevant outcome of this long-term comparative approach is that sincere devotion to a (practical or theoretical, scientific or spiritual) cause and the temporary affirmation of artifice are not mutually exclusive comportments, but rather genealogically akin to the discretely sacred (alchemical, ataraxic, epistemological, spectacular, thaumaturgic, etc.) concerns of a pre-modern world.

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner. Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet.

How have humans sought to prevent viable assumptions about themselves and their world from being in force, how does this propensity manifest itself, and in what terms has it been theorized and criticized throughout the ages? Through a diversity of discrete case-studies spanning a vast time-scale (including topics such as paleolithic personal ornaments, pre-ancient ritual economy, ancient philosophy, and modern artful science), this study explores the means by which humans voluntarily suspend habitual patterns of judgement and disbelief in order to perceive the world differently. In recognizing how such modes of suspension can be variously traced back to religious comportments and institutions, a new sense of religious participation is identified beyond the credulous subjunction to artifice and its critical dismissal. The relevant outcome of this long-term comparative approach is that sincere devotion to a (practical or theoretical, scientific or spiritual) cause and the temporary affirmation of artifice are not mutually exclusive comportments, but rather genealogically akin to the discretely sacred (alchemical, ataraxic, epistemological, spectacular, thaumaturgic, etc.) concerns of a pre-modern world.

I denna introduktion till religionshistoriens teori och metod beskrivs ämnets innehåll, karaktär och gränser: Vad är religionshistoria, vilka frågor ställer en religionshistoriker och hur skiljer ämnet sig från andra närliggande ämnen? I den första delen introduceras olika sätt att studera och synliggöra religion. Här presenteras jämförande, historiska, etnografiska, sociologiska, kognitionsvetenskapliga, genusvetenskapliga, postkoloniala, politiska och didaktiska perspektiv på religion. I bokens andra del behandlas centrala religionshistoriska begrepp och hur de kan användas i vetenskapliga sammanhang. Här ges pedagogiska beskrivningar av magi, gudar, myt, rit, symbol, asketism och sekularisering. Boken är avsedd för studenter på grundnivå i religionshistoria, men är även användbar i andra ämnen där studiet av religion utgör en viktig del. Den kan läsas av studenter och andra intresserade utan närmare förkunskaper, men också utgöra ett referensverk för de studenter som kommit längre i sina studier.