Peter Jakobsson

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer - till vad som kunde kallas för medie-vetenskapens idétraditioner. Den här antologin inventerar och förmedlar ett förråd av traditioner och texter, fyllt av verktyg för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text och placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang; presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av originaltexterna, inte att ersätta sådan läsning. Boken riktar sig till studenter och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap och närliggande ämnen samt andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Radio och TV i allmänhetens tjänst. Givet de förpliktigande orden är det inte konstigt att public service debatteras. I grund och botten är detta bra: Public service är en institution med makt och ska därför vara föremål för diskussion och debatt. Men samtidigt som det är positivt att public service debatteras är det olyckligt om diskussionen fastnar i ”tyckande”. När det gäller public service finns det ju hyllmeter av akademisk forskning! Att tycka är inte fel – men att argumentera utifrån fakta väger onekligen tyngre. Syftet med Public service: En svensk kunskapsöversikt är att på ett lättillgängligt sätt presentera vad empirisk forskning har kommit fram till i centrala frågor gällande public service. Kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor, och merparten av de resultat och slutsatser som presenteras bygger på genomgångar av tidigare publicerad forskning. I samtliga kapitel är det public services nyhetsjournalistik som fokuseras. Public service: En svensk kunskapsöversikt vänder sig till alla med ett intresse för public service – inte minst politiker, journalister och samhällsdebattörer. Boken har redigerats av Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom.

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer – till medie­vetenskapens idétraditioner. Den här antologin både inventerar och förmedlar ett förråd av olika traditioner och texter som har haft stor betydelse för ämnet. Den är fylld av verktyg som behövs för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text, placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang, presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av original­texterna, inte att ersätta sådan läsning. Denna andra upplaga är reviderad efter de senaste forskningsrönen och utökad med fyra nya kapitel. Boken riktar sig främst till studenter och lärare i medie- och kommunikations­vetenskap med närliggande ämnen, men också till andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Under senare år har nyhetsmediernas roll blivit föremål för allt hårdare kritik. Flera politiker och opinionsbildare på högerkanten hävdar att journalistiken vilseleder allmänheten och bidrar till att föra Sverige till randen av sammanbrott. Liknande anklagelser riktas mot medier i många andra länder och kan ses som en del av en bredare illiberal utveckling, där etablerade institutioner ifrågasätts och där strävan efter makt allt oftare ställs över rätt och sanning. I "Nationens fiender" analyserar Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt föreställningen om medierna som just en ”nationens fiende”. Varifrån kommer denna berättelse? Finns det någon grund för den? Och vad händer när den får fäste i den offentliga debatten? Med utgångspunkt i flera års forskning har författarna studerat de nätmiljöer där denna mediekritik formas och sprids. Genom ett hundratal intervjuer med personer som är aktiva i dessa sammanhang undersöker de varför berättelsen om ett hot mot nationen blivit så övertygande – och vilka konsekvenser den kan få för demokratin. Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt är forskare i medie- och kommunikations­vetenskap vid Uppsala universitet respektive Södertörns högskola.

The media systems of the Nordic countries have for long been characterised by universality, freedom, trust, and cooperation between stakeholders. In comparative media systems research, the Nordic countries have been described as belonging to a single model – the Nordic media welfare state. The future of this model is now more uncertain than ever, as it is under increasing pressure from global tech companies, new digital media infrastructure, and developments in media policy, which all seem to elude domestic regulatory control. These developments raise questions about both the current state and the future of the media welfare state in a digital society – questions that this edited volume seeks to explore through conceptual, theoretical, and empirical analyses. The first section of this edited volume analyses the current state of the media model in the Nordic countries and focuses on some of the challenges that the media welfare states are facing. The section provides a comparative analysis of how the media are used and how they are regulated. It also analyses specific challenges such as disinformation and hate speech and the current measures taken to tackle such issues. The second section of this volume addresses conceptual and theoretical issues regarding the concept of the Nordic media welfare state. Through both historical and contemporary case studies, the section extends the concept of media welfare by attending to digital infrastructures, libraries, environmental issues, as well as the integration of the media with other aspects of social welfare. In the final chapter of the book, the editors propose that the digital media welfare state can be expanded and adapted to the digital media landscape using the public service media companies as a platform to connect cultural institutions and citizens. This book is of interest to students, researchers, and anyone seeking to understand developments in the media industries and media policy in the Nordic countries. The chapters in this volume are written by experts in their respective fields and provide the reader with both an overview and detailed knowledge about the Nordic media model. The editors – Peter Jakobsson and Johan Lindell at Uppsala University and Fredrik Stiernstedt at Södertörn University – have collaborated in several research projects that connect to the question of the future of the digital media welfare state.

Kommunikation är en förutsättning för att ett samhälle eller en kultur överhuvudtaget ska kunna existera. Detta gäller inte minst i en tid då tillvaron genomsyras av digitala medier och ett överflöd av kommunikation. Men vad är kommunikation? Vilka frågor är viktiga att studera? På vilka sätt och med vilka begrepp? Kommunikation förstås på olika sätt beroende på vilken tradition frågorna ställs ifrån och boken tar fasta på denna begreppsmässiga mångfald. Här kartläggs sju centrala kommunikationsteoretiska traditioner som har format och fortsätter forma forskares sätt att närma sig området: den retoriska, den fenomenologiska, den semiotiska, den socialpsykologiska, den kritiska, den cyber­netiska och den socio­kulturella traditionen. Kommunikation. En introduktion vänder sig till alla som är intresserade av vetenskapliga perspektiv på kommunikation men lämpar sig särskilt väl inom humanistiska och samhällsvetenskapliga grund­utbildningar på svenska högskolor och universitet.

I dagens senmoderna samhällen är vi genomsyrade av medier – på arbetet, i skolan och på fritiden – och det påverkar oss i princip all vår vakna tid. Medielandskap & mediekultur ger oss en introduktion till det vetenskapliga studiet av mediernas roll i kultur och samhälle och tar upp en rad viktiga frågor. I boken diskuteras frågor som:Hur inverkar olika medier på oss som medborgare och kulturkonsumenter? Vad betyder det att vi ständigt är uppkopplade mot olika kommunikationsnätverk? Hur formas vi som individer i relation till de till synes oändliga utbud av information, nyheter och underhållning som medierna erbjuder? Hur kan appar och sociala nätverksmedier fungera som kommunikativa resurser i våra vardagsliv? Vad innebär den ökade betydelsen av data för politik, ekonomi och sociala relationer? Hur kan vi analysera mediernas alltmer komplexa och sofistikerade texter? Vilka analytiska modeller kan vi använda oss av för att förstå dessa frågor? Boken lämpar sig väl för grundkurser i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och liknande ämnen, men kan även användas på andra humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser. Den andra, reviderade upplagan har genomgått en allmän översyn och uppdatering av begrepp och modeller. Nya resonemang och diskussioner har adderats kring:ökade globala maktstrukturer kopplade till europeiska, amerikanska och kinesiska plattformsföretagmedier, postkolonialism och kosmopolitismförändrad konsumtion av nyheter onlineden ökade medialiseringen och datafieringen av vardagslivetdet ökade behovet av medielitteracitet och mediekunnighet. Sagt om boken"Det är dock inte enbart studenter som kan ha glädje och nytta av den, tvärtom torde boken vara både intressant och läsbar för en bred allmänhet. I dag är de flesta av oss genomsyrade av medier och behöver därför verktyg för att förstå vad denna nya mediala situation betyder för hur vi uppfattar oss själva och omvärlden – och inte minst hur vårt agerande påverkas. Sådana verktyg ger den här boken genom att på ett begripligt, men ändå gediget sätt diskutera olika perspektiv på vad medierna gör med oss och vad vi gör med dem. Här finns avsnitt om mediernas makt och ideologiproduktion, men också om hur vi som konsumenter använder dem för att skapa identitet och mening i våra liv. Dessutom ger den historiska genomgången djupare förståelse för medieteknikernas kognitiva betydelser". David Björklund, lektör, BTJ-häftet nr 7, 2017. Om författarnaStina Bengtsson, Göran Bolin, Michael Forsman, Sofia Johansson och Per Ståhlberg är lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Peter Jakobsson är verksam i samma ämne vid Uppsala universitet.