Peter Luthersson

Under omprövning rymmer ett stort antal bidrag som förenas av att de utifrån ett kritiskt perspektiv diskuterar vår tids mest karakteristiska estetiska hållningar och konstnärliga tendenser. Antologin försöker se framåt, förbi de modernistiska och postmodernistiska strategier som kännetecknat 1900-talets utveckling inom konstarter som litteratur, musik, bildkonst och arkitektur. Detta innebär också en omvärdering av kulturhistorien, där en rad förbisedda författarskap och konstnärskap lyfts fram. Och där kulturhistorien utvärderas med avseende på vad som kan te sig fruktbart och ofruktbart för framtiden.

Hemligheter och drivkrafter, sorg och glädje. Översättare, författarkollegor, lärda och vanliga läsare ställer de stora frågorna – om konsten, idealen och livet – utifrån Ulf Peter Hallbergs författarskap. Boken innehåller även gott om citat ur ett tiotal av hans verk. Resultatet, Ensamhetens strategier, är en samling texter och bilder om livets skapande dimensioner och minnets räddande kraft. Projektet tar sin början i ett översättarmöte i Bergslagen, närmare bestämt med en av deltagarnas plötsliga bortgång, Hallbergs vän Erland Anderson. Boken utvecklas till en resa i minnet, både i livet och i konsten; själva skrivandet blir en protest mot döden: »räddning«. Äldre och nyare texter och intervjuer om Hallberg och hans konstnärliga praxis som fiktionsförfattare och översättare av Walter Benjamin och de stora dramatikerna fyller ut bilden och gör den allmängiltig. Med finns också relevanta texter om helt andra ämnen. Verket kröns med några symboliska gestaltningar i dialogform av bokens tema, framimproviserade av Hallberg i samarbete med medarbetare, framför allt William Crona. Medredaktör har varit översättaren och essäisten John Swedenmark. Bland de medverkande kan nämnas litteraturforskarna Peter Luthersson, Michel Ekman, Sylvain Briens och Karin Monié; författarna Reinhard Jirgl, Per Wästberg, Lars Andersson, Claudio Magris och Carl-Henning Wijkmark, samt fotografen J. H. Engström. För intervjuerna står Per Engström, Nicola Baroni och Marta Herzbruch.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på? Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Dante Alighieri var inte bara en stor diktare på folkspråket italienska utan också en lärd som skrev avhandlingar på latin. En sådan avhandling är De Monarchia, där Dante prövar att utreda hur världens nationer bör regeras för att två för mänskligheten centrala värden ska kunna förverkligas: fred och frihet. Han rekommenderar ett världsomspännande imperium styrt av en kejsare. En komponent i hans utredning gäller hur den världslige härskaren ska förhålla sig till den andlige ledaren, påven. Dante bjuder en skarp vidräkning med kyrkans världsliga maktanspråk. Hans avhandling fördes av inkvisitionen upp på listan över förbjudna böcker, Index Librorum Prohibitorum. Arnold Norlind var en geografidocent och polyhistor i det tidiga 1900-talets Lund. Han hade målsättningen att till svenska översätta allt som Dante skrivit, att åstadkomma ett samlade verk som kund inspirera samtiden till bättre tänkande. Hans översättning av De Monarchia har förblivit uoutgiven i ungefär 100 år. Här publiceras den med dels en fyllig introduktion om den fascinerande översättaren, dels kommentarer till det aktuella verket.

Historien missbrukas i nuet i politiska syften. Man förenklar historien och ljuger om de döda. Det gäller inte minst 1800-talet och kolonialismens epok. Peter Luthersson har via litteraturen försökt komma under skinnet på 1800-talsmänniskor. I sin förra bok Förlorare (2014) utländska författare från stora länder med direkt erfarenhet av kolonialismens värld. I Sverige finns inga sådana författare. Svensk litteratur präglas av erfarenhetsunderskott, är privat och provinsiell. Peter Luthersson intresserar sig för några etablerade författare som trots allt försökte, i första hand Fredrika Bremer som reste i både öster- och västerled. Långa, strapatsrika resor under många år. Och han intresserar sig inte minst för andra svenskar som skrev men som aldrig fick någon plats i litteraturhistorien, svenskar som var direkt involverade i kolonialismens vardag. Soldater, missionärer och upptäcktsresande. Via alla dessa personer berättar han om världen då och dess relevans för vår världssyn idag. RÖSTER OM FÖRLORARE: "Förlorare beskriver en idéstrid, men vittnar samtidigt om en glädje åt de många färgrika detaljerna. De är hämtade ur en mycket omfattande beläsenhet, som tillåter överraskande associationer och många frappanta iakttagelser." Göran Lundstedt i Tidningen Kulturen "Läsaren inbjuds att följa med på en resa genom det sena 1800-talets värld som den framträder i romaner, reseskildringar, brev och memoarer. Och bättre reseledare på detta fält kan man nog inte få." Ingemar Nilsson i Tidskriften Respons "Akademiskt finlir? Det är precis vad det inte är. Luthersson skriver med lätt hand, hans perspektiv är både breda och djupgående och han väver av sina kunskaper något som kunde jämföras med ett vackert lapptäcke, där personligheterna och idéerna bryts och återkommer." Thomas Nydahl i Occidentbloggen OM FÖRFATTAREN Peter Luthersson (född 1954) är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Axel och Margret Ax:son Johnsons stiftelse. Han har tidigare varit universitetslektor vid Lunds universitet, kulturchef på Svenska Dagbladet och förläggare och vd på Bokförlaget Atlantis. I två studier, Modernism och individualitet (1986) och Svensk litterär modernism (2002), har Peter Luthersson utmanat en förhärskande litteraturhistorieskrivning. I den andan är också hans förra bok, Förlorare, som utkom 2014, skriven.

Vad förorsakar krig? Hur ser krigsorsaker ut i ett historiskt perspektiv? I vilken utsträckning har krig sin upprinnelse i etniska, religiösa eller ideologiska motsättningar? I kulturella skillnader och sinsemellan olikartade civilisations­ideal? Beror krig på kanalisering utåt av inrikespolitiska svårigheter? På ärelystnad hos individer eller rent privata konflikter och antipatier ledare emellan? Finns märkbara förändringar och skiften från en tid till en annan? Och hur har själva kriget som praktik förändrats? Vad blir konsekvenserna när krig börjar inbegripa hela befolkningar? Eller när krig inte längre förutsätter rivaliserande stater utan kan föras av terrorgrupper? Vilka är de ekonomiska effekterna av krig? De teknologiska? De existentiella? Ett tjugotal i huvudsak doktorander i ämnena historia, krigshistoria, arkitekturhistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer.

Nittonhundratalet blev de totalitära ideologiernas århundrade men också den litterära modernismens. Inte minst den senare bidrog till att skapa en ny världsbild, verklighetsförståelse och livshållning. De litterära modernisterna blev segerrika i idéstrider som runtom i västvärlden kom att avsätta spår i det allmänna medvetandet, producera förgivettaganden och normer, föreställningar om vad som är naturligt och riktigt. Men vem var det som förlorade? Och hur såg dessa förlorares världsbild ut, deras verklighetsförståelse och deras livshållning? Vad händer om man vänder på perspektivet och försöker se historien och skeendet med förlorarnas ögon? Vilka som ingår i kretsen av förlorare kan i förstone verka förvånande. Där finns sådana som Herman Melville, Rudyard Kipling, Winston Churchill, Antoine de Saint-Exupéry och Karen Blixen. Genom att igenkänna dem som förlorare kan man fördjupa förståelsen av dem och ändra bilden av dem. Om författaren Peter Luthersson (född 1954) är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Axel och Margret Ax:son Johnsons stiftelse. Han har tidigare varit universitetslektor vid Lunds universitet, kulturchef på Svenska Dagbladet och förläggare och vd på Bokförlaget Atlantis. I två studier Modernism och individualitet (1986) och Svensk litterär modernism (2002) har Peter Luthersson utmanat en förhärskande litteraturhistorieskrivning. I den andan är också Förlorare skriven. Röster om Svensk litterär modernism (2002) Luthersson får över huvud taget det välbekanta att framstå i nytt ljus. Han för en kamp om varje millimeter i den litterära gyttjan och delar ut betyg till både levande och döda forskare. Leif Zern i Svenska Dagbladet Friskheten i anloppet, den djärva perspektivförskjutningen, den språkliga briljansen och en ställvis infam karaktäriseringsförmåga gör detta till en av den svenska litteraturhistoriens mer läsvärda stridsskrifter. Stig-Lennart Godin för Bibliotekstjänst

Under sin tid på Svenska Dagbladet tyckte Mats Svegfors om att ordna seminarieövningar i olika ämnen. De kunde vara utdragna över flera dagar och de kunde vara blixtsnabba korridorsamtal. Han är en sällsynthet i vårt offentliga liv - en självständig intellektuell som inte är rädd för att byta ståndpunkt och äger lusten att bli motsagd. Boken Det ansvarsfulla uppdraget är skriven till och om en lyssnande människa, en som gillar att argumentera för och emot, en människa vars identitet är gränsöverskridande. Han existerar mellan politikens, förvaltningens och mediernas värld, men utan att förlora livets andliga värden. Personer som mött och berörts av Mats Svegfors skriver om honom på ett gripande, roligt och informativt sätt.