Peter Skoglund

Av måldokumentet för det statliga Rektorsprogrammet 2021–2027 framgår att programmet är en professionsorienterad befattningsutbildning. Denna antologi behandlar skilda aspekter av rektorers professionella arbete och boken är den första i sitt slag, som tar ett samlat grepp över kunskapsfältet rektorsprofessionalism i en svensk kontext. Innehållet är organiserat i fyra delar som på olika sätt belyser rektorer som chefer, ledare och som profession:• Rektorskapets professionella premisser• Rektorsprofessionalism i olika skolformer och verksamhetsområden• Kommunikation, kollegialitet och professionshandledning• Rektorskap visavi andra skolprofessionerAtt jobba som rektor är författad av rektorsutbildare verksamma vid samtliga sju lärosäten som anordnar Rektorsprogrammet 2021–2027. Boken vänder sig främst till programmets deltagare, det vill säga nyanställda rektorer samt biträdande rektorer verksamma inom skola och förskola. Andra väsentliga målgrupper är erfarna rektorer, skolchefer och skoladministratörer på statlig- och huvudmannanivå.

Förskola och skola är författningsreglerade verksamheter och personalen förutsätts uppfylla de juridiska krav som ställs. Samtidigt upplever personal att dokumentationskraven är höga och man känner emellanåt osäkerhet på hur dessa ska hanteras och hur handläggningen i övrigt formellt ska gå till. Boken är tänkt att utgöra ett stöd för alla som arbetar med dokumentation i förskola och skola. Handboken innehåller förslag till handläggningsrutiner för barn- och elevärenden samt ett antal blankettmallar allt kopplat till aktuella lagar och förordningar. Stor vikt har lagts vid att såväl handläggningen som dokumentationen med stöd av bokens material ska bli så rättssäker och juridiskt korrekt som möjligt. Förskolans och skolans dokumentation vänder sig främst till dem som arbetar i förskola och skola som önskar ett konkret stöd i sitt myndighetsutövande arbete. Den kan också användas i högre utbildning för lärare och skolledare, exempelvis inom rektorsprogrammet, eftersom den tar upp centrala författningar i skolförfattningarna och visar hur dessa kan tillämpas i skolans inre arbete.

När konflikter ska lösas i skolans värld förväntas rektor agera. Det kan handla om allt ifrån arbetsrättsliga ärenden, betygsättning, kränkningar eller frågor om särskilt stöd till barn och elever. I den här boken visar författarna hur rektor kan få stöd i juridiken för att hantera svåra situationer. Boken utgår från fallstudier som beskriver olika typer av konflikter och kriser i skolans och förskolans värld och utifrån dessa görs en koppling mellan juridisk reglering, teoretiska perspektiv och praktiska lösningar. I bokens första del behandlas frågor som rör lärares och rektors tjänsteutövning. Den andra delen handlar om samarbete, tillit och konflikter. Bokens tredje del handlar om hantering av kränkningar och diskriminering och hur trygghet och studiero skapas. Den avslutande delen handlar om tvärprofessionell samverkan. Bokens pedagogiska upplägg med aktuella fallstudier gör att den kan användas både på rektorsprogrammet och i förskolans och skolans kompetensutveckling. Stephan Rapp är seniorprofessor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap vid Linnéuniversitetet, Linda Löfgren är chefsjurist i Region Jönköpings län och har bred erfarenhet av rådgivning och utbildning inom den offentligrättsliga juridiken. Peter Skoglund är jurist samt föreläsare i juridik och rättsvetenskap. Katarina Ståhlkrantz är lektor i pedagogik och utbildningschef för rektorsprogrammet vid Linnéuniversitetet.

This book investigates the practical and ritual dimensions of trees and timber in the Bronze Age and Iron Age of Scandinavia. The arguments are developed through the study of a broad range of materials including rock-art images depicting trees, charcoal from archaeological contexts identified to species, and prehistoric long-houses. The archaeological remains are related to a wider discussion in anthropology and historical ecology concerning the multifaceted relationship between humans and trees.

"I avhandlingen diskuteras hur materiell kultur förändras när den inlemmas i lokala sammanhang. Diskussionen utgår från gravar, hällristningar och bronsföremål i Sydskandinavien under perioderna senneolitikum och bronsålder, 2350-500 f. Kr. En viktig utgångspunkt i avhandlingen är ett praxisperspektiv. Här betonas att ett föremåls och monuments betydelser var beroende av hur de användes samt att bruket av materiell kultur varierade mellan olika områden i södra Skandinavien. Detta innebar att materiell kultur med likartad form och utseende fick specifika lokala betydelser då de brukades i olika lokala sammanhang i södra Skandinavien. Tryckår: 2005 Mjukband, illustrerad i färg och s/v, 288 s."