Peter Sköld

Denna bok är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan San Research Centre, University of Botswana och Vaartoe – Centrum för samisk forskning (CeSam) vid Umeå universitet. De olika kapitlen är skrivna av projektdeltagare som representerar urfolksforskning, urfolksstudenter, urfolksorganisationer och – samhällsarbetare samt personal vid universitetsbibliotek. Olika aspekter diskuteras kring ämnen som sårbarhet och satsningar på hållbar utveckling för Sanfolket och det samiska folket genom teman som urfolksrätt, samhällsutveckling, traditionell kunskap, etnicitet, språk, utbildning, hälsa och urfolksforskning. Utgångspunkten är att toppstyrda tillvägagångsätt och externa perspektiv sällan uppnår positiv förändring på lång sikt, vare sig det gäller utvecklingsinsatser eller forskning. För att lyckas måste hållbar utveckling förankras hos och definieras av de berörda folken själva.

Forskning inom en rad ämnesområden har utmärkta möjligheter att bistå det samiska samhället i strävan mot en positivoch hållbar utveckling. Den kunskapsgrund som finns idag har åtskilliga luckor att täta. Därför är det viktigt att forskningen behandlar frågor av stor betydelse. Ett område som från samiskt håll har påtalats som särskilt angeläget är den traditionella samiska kunskapen - Árbediehtu. Kunskapsförluster, ägande av traditionell kunskap, natursyn, internationella konventioner, terminologi, förvaltning, kunskapsöverföring, undervisning och samförvaltning är områden som behandlas i den föreliggande publikationen. Den diskussion som föregår i de ledande dagstidningarna, de beslut som fattas vid domstolar och den bild allmänheten har av det samiska behäftas av en god portion okunskap och fördomar. Bara forskning, undervisning och samverkan kan råda bot på detta. Långa perspektiv - samisk forskning och traditionell kunskap innehåller fjorton artiklar skrivna av forskare från flera olika ämnesdiscipliner. Boken erbjuder mycket ny kunskap och ger goda prof på den mångfald som idag präglar forskning med samisk tematik.

Research can hopefully contribute to an improved understanding of the role of conflicts and conflict management to the sustainable use of natural resources, and provide knowledge of the opportunities and scope for action and recommendations on conflicts management methods that can be used by different sectors, environmental authorities, and stakeholders to manage conflicts successfully. Conflicts are a recurrent theme of this publication; the dispute between the Finnish state and environmental protective Sami over nature conservations policies, the essence of consultations in conflicts regarding natural resource management involving reindeer herders and forestry in northern Sweden, the psychosocial conditions of reindeer herders in southern Swedish Sápmi where conflicts are a main cause of the stressful situation, and the problematic balance between modern economy and traditional sustenance in the western Kola Peninsula are issues addressed by the authors. Dating reindeer herding settlements, initiatives to introduce reindeer herding in Canada, the ratification of the ILO Convention No. 169, storytelling, Sami films, historical elderly mortality, indigenous polio research and the ageing population are other topics that are represented. Rivers to Cross – Sami Land Use and the Human Dimension includes twelve representations of current research devoted to the Sami society. It is our sincere anticipation that they will contribute to an improved understanding, and inspire further research. Boken som utges med stöd av Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland.

Artiklarna i Vid foten av fjället berör två tematiska områden som är mycket angelägna för det samiska samhället. Det handlar om rättigheter och kunskapsöverföring. Idag tvingas rennäringen att ändra sin verksamhet i takt med att externa krafter i form av jord- och skogsbruk, gruvnäring, vind- och vattenkraft, vägbyggen, järnvägar, rovdjur och turistverksamhet försvårar deras möjligheter att bedriva sitt värv. Tre av texterna behandlar den historiska bakgrunden till dessa konflikter, svårigheterna att komma överens med Norge om beteslanden och Sveriges underlåtenhet att underteckna konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter. Ett av de viktigaste argumenten för väsentligheten av samisk forskning är att det saknas kunskap. Det gäller inte minst den breda allmänheten. Det finns två viktiga sammanhang att erbjuda en bättre och mer nyanserad kunskap om det samiska samhället. Det ena är skolan som genom sin undervisning har en unik möjlighet att på bred front förändra kunskapsläget, det andra är media. Två texter analyserar den bild av det samiska som ges i svenska läroböcker och av Sveriges Television. Sammantaget presenteras mycket ny och värdefull kunskap, något som behövs för att Sápmi ska ges möjlighet till en positiv och hållbar utveckling.

Forskning och politik som berör samiska förhållanden står i ett nära förhållande till varandra och har så gjort under lång tid. Utvecklingen inom Sápmi har gått fort och hunnit långt i ett internationellt urbefolkningsperspektiv men har mycket i övrigt att önska i nationella och samiska perspektiv. Forskningen står inför den viktiga uppgiften att analysera de syften och drivkrafter som vetenskapen haft i förhållande till det samiska samhället. En fortsatt granskning av samernas politiska mobilisering på vägen mot ökat självbestämmande är också synnerligen angeläget. Boken innehåller elva artiklar som bör ses som ett steg på denna väg, men boken hoppas samtidigt inspirera till framtida forskning.

Denna antologi samlar en rad artiklar som ursprungligen presenterades vid Nordiska Samehistoriska Symposiet i Kautokeino 1998. I de femton artiklarna, som både är på svenska, norska och engelska, behandlas en rad olika frågeställningar, de flesta med fokus på samisk historia men några med inriktning på Ryssland. I några artiklar med fokus på 1700-och 1800-tal berörs sjösamerna vid den norska kusten, samiska strategier vid kriser i renskötseln, hur Rysslands annektering av Finland på sikt påverkade efterlevnaden av Lappkodicillen, religiösa väckelserörelser bland den samiska befolkningen samt utvecklingen av det skogssamiska samhället. I de mer samtidshistoriska artiklarna berörs samepolitiken i både Sverige, Norge och Finland, där faktorer som klassificering av folk, rasantropologi och statliga utredningar tas upp. I artiklarna med rysk tematik berörs frågor som de arktiska upptäcktsresandena Eduard Toll från Ryssland och Fritjof Nansen från Norge, Norges policy rörande ryska flyktingar under 1920- och 1930-tal och gränsavtalet mellan Ryssland och Norge efter andra världskriget.