Petra Carlsson

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle, alternativt blir något vissa ägnar sig åt privat eller i krympande kyrkor. Utvecklingen tar sig många olika uttryck. Ett uttryck är att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perpektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.

Ju mer kontroll människan får över skapelsen desto ensammare blir hon i den. Den natur som var en besjälad livsvärld förvandlas till en ansamling av resurser. Också mellan människor har klyftorna vuxit, inte minst under pandemin. Men kanske kan pandemin också bidra till en större medvetenhet om behovet av sammanhang, ömsesidighet och gemenskap med varandra och med vår planet. I detta nummer av Tidens tecken utforskar författarna den ensamhet som nu blivit en kollektiv erfarenhet.

Världen över växer engagemanget för klimatet och miljön. Även i Sverige tar allt fler hotet mot vår överlevnad på allvar. Equmeniakyrkan har utlyst klimatnödläge, och Sveriges kristna råd uppmanar församlingar att gå samman i nätverk för att ta konkreta steg mot en hållbar värld och bli en grönare kyrka. För detta viktiga engagemang behövs teologi. För klimatkrisen handlar inte bara om politik eller teknik, utan det är en andlig kris och rör samhällets grundläggande inriktning. Författarna i denna antologi öser ur kyrkornas teologiska källor och erfarenheter, och ger nya perspektiv på vad skapelsevänlighet innebär. På så sätt blir klimatkrisens existentiella, teologiska och kulturella dimensioner tydliga. Att utlysa klimatnödläge är inte så svårt. Men ord behöver följas av handling, nya arbetssätt, resurser och en tid av omställning. Det är en omistlig del av evangeliets efterföljelse idag. Karin Wiborn i förordet Medverkande: Thomas Arentzen, Lena Bergström, Petra Carlsson, Rune W Dahlén, Jenny Dobers, Leander Franke, Simone Kotva, Jonas Lundström, Harry Månsus, Andreas Nordlander, Lisa Strand och Marie Tonkin.

Människans livsvillkor och självuppfattning påverkas när teknik och teknologi förändras. De förändringar som pågår just nu, som det ökande användandet av artificiell intelligens och digital teknik i vardagen, saknar historiskt motstycke. Teknoteologi undersöker skärningspunkter mellan teologiska, filosofiska, biologiska och teknologiska aspekter av vad det är att vara människa. Bokens sju kapitel är skrivna av forskare inom etik, systematisk teologi, bibelvetenskap, teknikfilosofi och mänskliga rättigheter. Tillsammans bidrar kapitlen med att tolka våra teknikgenomsyrade liv utifrån kristen teologi och filosofisk reflektion. Boken vänder sig till studenter inom ämnen som filosofi, teologi, religionsvetenskap och teknik men är samtidigt angelägen läsning för alla som intresserar sig för filosofiska och teologiska frågor som vad en människa är och hur människan kan förstå sig själv i relation till intelligenta maskiner.