Petra Holmberg

»Sammantaget bidrar författarna i antologin Den flytande världen till en mångsidig och perspektivrik skildring av en livaktig kulturell stadskultur, i vilken de många illustrationerna samverkar föredömligt med texterna.« Populär HistoriaUnder Edo-tiden (1600 1868) blomstrade den japanska nöjeskulturen. Den var nära kopplad till städernas framväxt samtidigt som förutsättningarna ökade för vanligt folk att ta del av nöjesliv och populärkultur. I praktverket Den flytande världen får läsaren ta del av denna pulserande nöjesvärld med plats för kroppsliga förlustelser, såväl sexuella som gommens. Men ännu mer var nöjeskulturen en fristad för konst, musik, litteratur och mode för fascinerade borgare och stadsbor i miljonstaden Edo (fram till 1868 namnet på Tokyo).

BORO: Nödens konst handlar om idérikedom sprungen ur brist. Om spår av historia och minnen i lappade och lagade tyger. Den beskriver en japansk textilkultur där minsta tygbit togs till vara på och där kreationer av sparsamhet gick i arv, generation efter generation. Boken innehåller en fotodokumentation av nyckelverk ur folkloristen, arkeologen och etnologen Chuzaburo Tanakas (1933-2013) samling. Publikationen behandlar boros textila historia, men även hur boros sociala, ekonomiska och estetiska status med tiden kom att förändras. Med Kyoichi Tsuzukis fotodokumentation samt texter av Staffan Appelgren, Petra Holmberg, Yoshiko Iwamoto Wada och Philip Warkander. Publicerad i samarbete med Östasiatiska museet, Stockholm.

De hundra skratten presenterar en serie anslående japanska träsnitt från Meiji-perioden (1868-1912) som numera ingår i Östasiatiska museets samlingar. Det är en bilddonation från Jan Myrdal och Gun Kessle. Träsnitten är gjorda av konstnären Kobayashi Kiyochika (1847-1915) och visar en japansk konstnärs "skildringar av kineser under det första sino-japanska kriget 1894-1895. Bilderna är exempel på det gobala fenomenet att bildmakare i krigets tjänst strävar efter att gestalta motståndarna ur ett rasistiskt perspektiv" skriver museiintendent Petra Holmberg i bokens inledning. Detta som ett sätt att mobilisera till våld och för att "förebygga att de egna utvecklar empati för den utpekade fienden". Denna samling träsnitt har en alldeles egen karaktär med starka färger och en mardrömslik bildvärld som kan föra tanken till barnböcker för vuxna. Träsnitten har en historisk roll i den japanska historien, de var bland annat bruksbilder som användes i vardagen.