Pia Lundqvist

Allvarligt talat: Berättelser om livet utforskar det allvarliga från olika tider och sammanhang. Betydelsen av ordet allvarligt följer tre linjer. En rör människans existens, helt enkelt meningen med livet. I alla tider har denna fråga varit aktuell. En annan klargör hur sjukdom och död har gripit in i och vänt upp och ned på människors liv. Smärtorna inför insikten om livets förgänglighet bär tidlöshetens tecken, om än uttrycken varierar. Allvarets tredje betydelse poängterar orättvisa samhällsvillkor och rädslan inför genomgripande förändringar. Boken är en historisk resa, från antiken till vår tid. Olika tider skapar varierande former av allvar. Resan påminner om att det djupt mänskliga kan kännas igen från en tid till en annan. Författarna är alla verksamma forskare i humaniora. Här samlas historiker, litteraturvetare, religionshistoriker, musikvetare, språkvetare, konstvetare, antikvetare och arkeologer för att utforska livets och samhällets allvar. Forskarna studerar dödens symbolik i skiftande tider och pekar på hur rädsla för sjukdom och död alltid har varit aktuell. De visar hur könsnormer i högre grad begränsat kvinnor än män, hur det förflutna uttolkas genom manliga glasögon och vilka skeva uppfattningar som nutiden därför har. De framhåller också den oro som djupgående samhällsförändringar, krig och andra trauman har fört med sig. Biografiska perspektiv används för att komma nära det allvarliga i livet. Genom bokens alla aspekter på mänskligt allvar kan vi få nya kunskaper om historiens och livets skiftande förutsättningar. Budskapet är tydligt: humaniora är på allvar.

Kläder påverkar hela våra liv. Vi klär oss, iakttar andra, konsumerar, kommunicerar, fantiserar. En del av klädernas kraft handlar om arv – alltså den historia och kultur som hänger ihop med mode, kläder och textil, som förmedlas genom traditioner och samhällsnormer. I antologin "Modearv" ger elva av landets främsta forskare och skribenter inom bland annat textilhistoria och modevetenskap exempel på hur historiska perspektiv på kläder och mode kan hjälpa oss att bättre förstå både dåtidens och dagens samhälle. Hur har synsätt förändrats över tid? Och hur förhåller vi oss till spåren av det förflutna idag? I personligt hållna essäer stiftar vi bekantskap med exempelvis puffärmsklädda knektar, nakenbadare, skinheads, män i shorts, väverskor och en sjal från Alva Myrdal. De enskilda exemplen öppnar i sin tur för diskussioner om stora ämnen såsom genus- och klassfrågor, konsumtionskultur, hantverkets roll och industrisamhällets utveckling. Frågeställningar kring kläder och textil har fått en allt högre synlighet i samhällsdebatten och samtidskulturen, vilket Mode­arv ger en lägesbild av. På så vis bidrar boken till förvissningen om att historiska perspektiv på kläder spelar roll och kan handla om så mycket mer än bara nostalgi och retroromantik. JOHANNES DAUN är fil dr i historia och arbetar som 1:e antikvarie på Textil­museet i Borås. Hans forskning rör industri-, social- och urbanhistoria samt kulturarvsfrågor. Hans senaste bok, "När man sydde kläder på fabrik", handlar om konfektionsindustrins historia. Övriga medverkande är Susanna Alakoski, Henric Bagerius, Karin M. Ekström, Tonie Lewenhaupt, Pia Lundqvist, Emma Severinsson, Marie Ulväng, Paula von Wachenfeldt, Philip Warkander och Hanna Wittrock. Bokens illustrationer är gjorda av Olivia Ekelund.

Hur kan människor leva tillsammans i en stad även med skillnader vad gäller geografiskt ursprung, traditioner och religion? Göteborg har ända sedan grundandet varit en mångkulturell stad och i historieskrivningen brukar holländarna som byggde staden, de många tyska köpmännen och de brittiska entreprenörerna nämnas. Men Göteborg har också en lång och innehållsrik judisk historia, inte minst under 1800-talet då judar var högst delaktiga i stadens ekonomiska, kulturella och politiska liv. Plats i staden lyfter fram en för många okänd berättelse om judisk invandring och integration i staden. Frågor om relationer mellan invandrare och mottagarsamhälle är i dag aktuellare än någonsin. Den judiska invandringen till Sverige har pågått under olika historiska skeden och har också nästan alltid mött motstånd, ibland med uppenbart främlingsfientliga argument. Boken bidrar med historiska perspektiv på frågor som är aktuella även i vår samtid. I tjugo kortare och längre kapitel belyses såväl judisk, Göteborgs som 1800-talets historia. Medverkar gör Karin Brygger, Jens Carlesson Magalhaes, Jan Christensen, Kenneth Hermele, Daniel Leviathan, Aviva Scheiman samt Pia Lundqvist som är bokens redaktör.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; text-align: justify; font: 12.0px Helvetica; color: #454545} Fristaten Kongo har kommit att symbolisera ett av den europeiska imperialismens allra mörkaste kapitel. I spåren av koloniseringen startade Svenska Missionsförbundet sin verksamhet i landet under tidigt 1880-tal. Sammanlagt arbetade 124 missionärer för samfundet här fram till 1908 då kolonin övergick i belgiskt styre. De utsända kom från små omständigheter och hade sin bakgrund i väckelserörelsen med dess demokratiska folkrörelseanda. Samtidigt var de påverkade av tidens idéer om hur européerna förväntades civilisera andra folk. Vad hände när radikaliteten i missionärernas kallelse konfronterades med den kongolesiska vardagen och visionen om jämlikhet sattes på prov? I Ett motsägelsefullt möte utforskar historikern Pia Lundqvist missionärernas möte med befolkningsgruppen bakongo. I förhållande till folket framstod missionärerna som auktoriteter, men de befann sig samtidigt i en utsatt position. Under missionens första decennier dog fyra av tio utsända av tropiska sjukdomar. Utifrån en biografisk ansats med material ur dagböcker och brev belyser författaren komplexiteten i missionsprojektet: de utsändas relationer till befolkningen, de koloniala myndigheterna och varandra.

Vad är en person och vad kan en person säga om samhälls­villkoren nu och i det förflutna? I Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora utforskar vi ett antal personer och deras livshistorier. Resultatet är en historisk resa: olika rum och tider skapar varierande former för mänskligt liv. Men det är också en klassresa, för vilka personer har haft förutsättningar att göra avtryck i historien? Det är även en resa i definitionerna av kvinnligt och manligt; flera av bokens bidrag bekräftar att kvinnors livsvillkor har varit och fortfarande är andra än mäns. Här samlas historiker, litteraturvetare, konstvetare, religions­historiker, etnologer, språkvetare, antikvetare och arkeologer kring människors livsvillkor. Genom alla dessa livsberättelser kan vi få kunskap om historien och livets skiftande förutsättningar. Samtidigt ges en provkarta på utforskandets prövningar. Hur kan vi veta något om det förflutnas människor då det saknas skriftligt vittnesbörd? Även då det finns skrift tillstöter svårigheter: vem har skrivit och i vilket syfte? I boken möter resonemang om idéernas och källornas betydelse för vad vi kan veta, vad varierande metoder och perspektiv innebär, på vad sätt platser och ting kan knytas till det mänskligt levda samt hur utsagornas form påverkar innehållet, i det förflutnas såväl som i våra berättelser.

Från tidigt 1800-tal och drygt hundrafemtio år framåt växte ett modernt samhälle fram i Sverige. Omfattande sociala, ekonomiska, politiska och tekniska förändringar skapade nya livsvillkor för många svenskar. På vissa områden skedde utvecklingen gradvis och långsamt, på andra präglades den av snabba skiftningar och tvära kast. Följden blev ett komplext samhälle där gamla strukturer nöttes mot nya