Pierre Gilly

Få militära nederlag har skett så snabbt och fått så stora konsekvenser som det franska i juni 1940. Efter bara sex dagars strider bröts den franska fronten och efter sex veckor var striderna över. Frankrikes fall förändrade vår historia. Vad som kunde ha begränsats till en europeisk konflikt spred sig över världen och blev ett nytt världskrig. För de flesta samtida var förlusten oväntad. Idag framställs det ofta som något oundvikligt, men 1940 ansåg de flesta militära experter att den franska armén var den starkaste i världen. Boken skildrar tiden från krigsutbrottet den 3 september 1939 till vapenvilan den 22 juni 1940. Med hjälp av ett omfattande källmaterial visar Pierre Gilly att det franska nederlaget inte var oundvikligt. Pierre Gilly (f. 1971) är en svensk-fransk frilansskribent och har tidigare skrivit Europa mot katastrofen (2019) och Konsten att sälja krig (2015). Sagt om Pierre Gillys bok Europa mot katastrofen (2019): "Ett lyckat försök att förstå mellankrigstidens politiker" (Aftonbladet)"Som en deckare om förspelet till andra världskriget" (Internationalen)

Europa mot katastrofen - förspelet till andra världskriget skildrar de dramatiska åren från vapenvilan 1918 till krigsutbrottet 1939. Segermakternas ledare begick en serie ödesdigra misstag under mellankrigstiden. Länge ansåg brittiska och amerikanska makthavare att det var Frankrike som hotade freden, inte Tyskland. Författaren Pierre Gilly gör upp med patriotiska tolkningar av krigsutbrottet utifrån ett omfattande historiskt källmaterial. Pierre Gilly, född 1971, är svensk-fransk frilansskribent och har tidigare bland annat gett ut böckerna Konsten att sälja krig. Propaganda från Cato till Nato (2015) och Bombdiplomati (2008)."[E]tt lyckat försök att förstå mellankrigstidens politiker utifrån de förutsättningar som de hade att verka under." (Carsten Palmær, Aftonbladet)

Arbete är en institution. Partierna är överens om att jobben är den viktigaste politiska frågan. Samtidigt blir arbetstillfällena allt färre. De som har jobb arbetar för mycket, de som inte har det straffas och kontrolleras. Att hålla hjulen snurrande tär också på miljön. Men det finns alternativ till arbetslinjen. Författarna diskuterar idéer som arbetstidsförkortning, medborgarlön och lokala valutor. De beskriver hur synen på arbete har vuxit fram historiskt och teoretiserar begrepp som arbete och fritid på ett nyfiket och kritiskt prövande sätt. Vill vi ha jobb till varje pris? Är fler jobb enda vägen till jämlikhet och ökat välbefinnande? Är alla jobb nödvändiga? Att kritisera lönearbetet är att rucka på det moderna samhällets grundval. Det väcker frågor om kapitalismen, men också om vår existens. Vilket värde har människan i ekonomin och hur ser människans villkor efter arbetet ut? Den första svenska antologin om arbetskritik spänner över fält som idéhistoria, ekonomi, sociologi, politisk filosofi och filmvetenskap. Författarna är akademiker, aktivister och journalister som delar insikten att arbetslinjen har nått vägs ände. Boken är en lättillgänglig introduktion till arbetskritik i dag och en plattform för vidare debatt. Redaktören Kristian Borg är journalist, tidigare kulturredaktör på Fria Tidningen och förläggare på Verbal förlag.

Vad säger makthavare för att övertyga dig om att krig är nödvändigt? Hur har propagandan utvecklats och förändrats genom historien? Och hur ser dagens och morgondagens propaganda ut? Konsten att sälja krig ger en kritisk introduktion till krigspropagandans metoder. Genom nedslag i 2 500 år av krigshistoria erbjuds läsaren redskap för att lättare genomskåda retoriken kring såväl historiska och pågående som framtida krig. Bokens avslutande analyser av krigen i Syrien, Libyen och Ukraina visar hur krigspropagandan har anpassats till dagens informationssamhälle. Pierre Gilly, född 1971, är svensk-fransk frilansskribent och har tidigare skrivit böckerna Bombdiplomati (2008) och Informationskriget mot Iran (2013).

Vad är fakta och vad är fantasier när det gäller Irans påstådda kärnvapenambitioner? Informationskriget mot Iran visar att föreställningen om Iran som ett hot mot internationell säkerhet har mer att göra med politiska intressen än verifierbara fakta. Frilansjournalisten Pierre Gilly diskuterar hur vår verklighetsuppfattning konstrueras och jämför bilden av Iran med bland annat millenniumbuggen och Vietnamkriget. Boken är ett utmärkt försvar mot den mediala härdsmältan.

Inget annat land i världen framställs som ett större hot mot fred och demokrati än Iran. Ända sedan Mahmoud Ahmadinejad valdes till president 2005 har västvärldens ögon varit riktade mot Mellanösterns Hitler och hans påstådda planer på herravälde över regionen. När våra medier rapporterar om Iran förekommer nästan alltid värdeladdade ord som kärnvapen, diktatur eller fundamentalism. Men är Iran verkligen ett så stort hot som det påstås, eller finns det politiska och religiösa avsikter bakom mediernas rapportering och politikernas högljudda avståndstaganden? Bombdiplomati är en bok om konsten att skapa en fiende. Frilansjournalisten Pierre Gilly har intervjuat amerikanska historiker, litteraturprofessorer, islamologer och medieforskare som målar upp en skrämmande bild av världen efter 2001. Med hjälp av psykologisk krigföring och tjänstvilliga medier har USA lyckats konstruera en hotbild där Iran framstår som urtypen för en skurkstat. Om kriget mot terrorismen är en politisk slogan är Iran dess affischnamn.