Prokopios

Goterna, de viktigaste folken i sammanhanget, hade kommit från floden Weichsels mynning och slagit sig ned i södra Ryssland, där de delades upp i ostrogoter (östgoter) och visigoter (västgoter). De senare gick på 370-talet över Donau, samt intog staden Rom år 410, för att därefter slå sig ned i Gallien (nu Frankrike) och bilda Västgoternas rike . År 476 lät den germanska kungen Odovakar avsätta Väst­roms siste kejsare, Augustulus, och utropa sig till Italiens kung. År 493 besegrades han dock av ostrogoternas kung Theoderik den Store, vars rike därefter bestod av Italien och norra Balkan. I Frankrike blev frankerna vid denna tid allt mäktigare. Östroms kejsar Justinianus I återerövrade bl. a. Italien från ostrogoterna år 552. Italien erövrades dock några år senare delvis av langobarderna, och andra folk gick från norr ned i Mellan- och Sydeuropa. Därmed var Västromerska riket blott historia. Under 600-talet erövrade araberna Syrien, Palestina och Egypten. År 711 behärskade de hela Nordafrika. De härjade i Mindre Asien och grekiska övärlden, och försökte även erövra Byzantion. Östromerska rikets kamp mot araberna fortsatte under flera århundraden ända till Byzantions fall år 1453, det år som brukar betecknas som Östromerska rikets slut. Prokopios, från Caesarea i Palestina, har av många betraktats som senantikens främste historiker. Han föddes omkring år 500 e. Kr. och dog 554 eller något senare. Han var således runt 27 år gammal när Justinianus, vars tid han skildrar, uppsteg på Östromerska rikets, det vill säga Byzantinska rikets, kejsartron år 527. Hans skrifter om de krig som kejsaren förde kallas Bella, vilket är det latinska ordet för Krigen . De krig han skriver om är tre till antalet, nämligen kriget mot perserna i öster (Bok 1-2), mot vandalerna i Nordafrika (Bok 3-4), och mot goterna i Italien (Bok 5-7). En åttonde bok är ett tillägg som behandlar händelser i olika delar av riket fram till år 554. Prokopios skildringar av dessa krig anses vara den främsta källan för vår kunskap om dem.

På författaren Prokopios tid, femhundratalets första del, då de händelser utspelas som han berättar om i detta verk, hade romerska riket funnits till i tusen år. Från och med rikets delning år 395 fram till senare delen av kejsar Justinianus regering 527 565 utkämpade Östromerska riket ständiga krig mot perser, hunner och germanska folk. Under kejsar Justinianus återerövrades bland annat Nord­afrika från vandalerna och Italien från goterna. Efter hans död gick dock delar av dessa områden åter förlorade. Under åren 379 531 plågades Persien av tronföljdsstrider och inre oro, samt av ständiga strider med Östromerska riket. Chosróes, som regerade 531 579 brukar betraktas som den främste av de sasanidiska kungarna. Per­siens kung Chosróes och Östromerska rikets kejsar Justi­nianus (527 565) är således de stora namnen under de mäktiga rikenas rivalitet som Prokopios skildrar i Perserkrigen.

A fully-outfitted edition of Prokopios' late Antique masterpiece of military history and ethnography--for the 21st-century reader. "At last . . . the translation that we have needed for so long: a fresh, lively, readable, and faithful rendering of Prokopios' Wars , which in a single volume will make this fundamental work of late ancient history-writing accessible to a whole new generation of students." --Jonathan Conant, Brown University

A fully-outfitted edition of Prokopios' late Antique masterpiece of military history and ethnography - for the last 21st century reader.

By exposing the perversion, repression, corruption, and injustice at the heart of Justinian's regime, Prokopios' "The Secret History" destroyed forever that emperor's reputation as the great and benevolent ruler of a vast Byzantine state. In this title, Prokopios' tell-all is faithfully rendered in blunt and idiomatic English.