Ragnar Björk

Det här är den första handboken om historieskrivningens historia i Sverige. Här kan man följa hur historiker arbetat och hur de löst vetenskapliga problem. Det ger en inblick i hur bilder av det förflutna tillkommit och varför de ser ut som de gör. Tongivande namn från tidigare decennier som Harald Hjärne, Curt och Lauritz Weibull och Erik Lönnroth får sin plats i historieskrivningens historia. Bokens kapitel löper längs två linjer – analyser av historikernas vetenskapssyn och av deras historiesyn. Det här är en viktig historia att känna till, speciellt för historiker och historiestudenter eftersom den bidrar till förståelsen av deras eget arbete. Men det är också mycket intressant för den allmänt historieintresserade att se hur skildringar av det förgångna vuxit fram och bearbetats. Boken är främst avsedd för studenter i historia vid universitet och högskolor, och för yrkesverksamma historiker.

Vem har det yttersta ansvaret för att samhället fungerar? Ett vanligt svar är staten och länge har politiker och teoretiker diskuterat vilken roll statsmakten ska ha. Vad är allmänt och offentligt, vad är enskilt och privat? Den moderna välfärdsstatens rötter kan spåras tillbaka till tiden runt sekelskiftet 1900. Statens uppgifter utökades och vidgades då till nya samhällssektorer. Men gränsen för statliga ingripanden blev föremål för tolkning och intensiv debatt, i och utanför riksdagen. I denna antologi undersöker författarna hur synen på staten och dess mandat förändrades i industrialismens genombrottstid. Genom fallstudier behandlas bland annat statens roll i formandet av skogspolitiken, regleringen av dagspressen, vattendragens allmännytta, alkoholförsäljningen och rätten att bedriva gårdfarihandel.