Rasoul Nejadmehr

Rasoul Nejadmehrs livsresa börjar i en nomadstam i sydöstra Iran, där ingen kan läsa eller skriva. Han visar sig dock ha läshuvud, får möjlighet att börja skolan en väg som så småningom leder till en doktorsexamen i filosofi vid University of London. I Tusen och ett liv skildrar Rasoul Nejadmehr sin uppväxt och sitt liv i Iran. Hans personliga berättelse lika allvarlig som humoristisk vidgas till en bred beskrivning av Persiens kulturhistoria och det moderna Irans politiska strider. Som lärare i en liten stad väcks hans intresse för samhällsfrågor. Han blir alltmer kritisk mot shahens regim och senare mot den islamiska republiken, vilket leder till politiskt engagemang. Han grips och tillbringar mer än sju år i mullornas fängelser utan rättegång, utan dom, men under ett ständigt dödshot. Redan i unga år finner han vägen till böckernas värld. Genom livet och genom åren i fängelse befinner sig Rasoul Nejadmehr i en fortlöpande dialog med Platon och Nietzsche, med Hannah Arendt, Immanuel Kant och med, inte minst, Zarathustra. Rasouls självbiografi är nog det mest spännande jag läst i den genren. Ett fantastiskt liv har blivit stoff för en fantastisk bok. Jag avundas er alla som ännu inte läst den. ur Sven-Eric Liedmans förord

Rasoul Nejadmehr är författare och forskare inom filosofi. Han kom till Sverige från Iran 1990. Han har publicerat böcker och essäer på persiska, svenska och engelska, bl a Education, Science and Truth (2009), Kantian Genesis of the problem of Scientific Education (2020) på bokförlaget Routledge och romanen Den namnlöse på nordienT förlag. Lidandets kreativitet är Rasoul Nejadmehrs fjärde diktsamling på persiska.

Kantian Genesis of the Problem of Scientific Education terms the dominant educational paradigm of our time as scientific education and subjects it to historical analysis to bring its tacit racial, colonial and Eurocentric biases into view. Using archaeology and genealogy as tools of investigation, it traces the emergence of scientific education and related racial and colonial inequities in Western modernity, especially in the works of the defining figure of Western Enlightenment, Immanuel Kant. The book addresses the key role played by Kant in establishing a Eurocentric rational notion of the human being. It also reveals genealogical continuities between Kantian and neoliberal rationality of the all-embracing market of today. It discusses several strategies for resistance against the imperial rationality based on decolonial and postcolonial perspectives and suggests basic principles for a shift of paradigm in education, including shifts in our understanding of the notions of criticism, freedom, the universal, art and the human being. This book will be of great interest for academics and researchers and post graduate students in the fields of education, philosophy, and philosophy of education.

Detta är ett verk som ständigt växer och byter skepnad, såväl i tematik som i form. Händelseförloppet förs parallellt, eller låt oss säga mångdimensionellt, där den nya rösten tar inte nödvändigtvis vid där den förra slutade, den fortsätter inte heller i samma tematiska spår. Därutöver blandas tredje personens perspektiv med den förstas. ”Den namnlöse” är en ramberättelse, inom vilken genom ett myller av karaktärer och en mängd olika situationer avkläds det mänskliga psyket lager efter lager. Gränser mellan myt och verklighet, nu och då, man och kvinna, den torterare och den torterade upphävs. ”Den namnlöse” höjer sig över tid och rum och är en betraktelse över människans existens och förutsättningar för samlevnad. Boken är på samma gång en poetisk och filosofisk överläggning om tid, historia och människans möjligheter till att uppnå frihet. Rasoul Nejadmehr är författare och forskare inom filosofi. Han kom till Sverige från Iran 1990. Han har publicerat böcker och essäer på persiska, svenska och engelska, bl a Education, Science and Truth (2009), Kantian Genesis of the problem of Scientific Education (2020) på bokförlaget Routledge. Den namnlöse publicerade han på persiska 2003.

Kantian Genesis of the Problem of Scientific Education terms the dominant educational paradigm of our time as scientific education and subjects it to historical analysis to bring its tacit racial, colonial and Eurocentric biases into view. Using archaeology and genealogy as tools of investigation, it traces the emergence of scientific education and related racial and colonial inequities in Western modernity, especially in the works of the defining figure of Western Enlightenment, Immanuel Kant. The book addresses the key role played by Kant in establishing a Eurocentric rational notion of the human being. It also reveals genealogical continuities between Kantian and neoliberal rationality of the all-embracing market of today. It discusses several strategies for resistance against the imperial rationality based on decolonial and postcolonial perspectives and suggests basic principles for a shift of paradigm in education, including shifts in our understanding of the notions of criticism, freedom, the universal, art and the human being. This book will be of great interest for academics and researchers and post graduate students in the fields of education, philosophy, and philosophy of education.

En resa i tid och rum, i gapet mellan det förflutna och framtiden, där berättarjaget försöker skapa mening och sammanhang som hela tiden går förlorade och måste återskapas på nytt om och om igen. All fasta punkter löses upp, men berättarjaget försöker orientera ändå.

Läs varje dikt ett par gånger. Det som sägs eller inte sägs, det som fyller tomrummet mellan orden är laddat. Självupplevda erfarenheter från ett hårt liv utgör stommen kring vilken eviga frågor presenteras. Diktsamlingen "Jag har förlåtit gud", "Man khoda ra bakhshideam på originalspråket persiska", är Rasoul Nejadmehrs tredje diktsamling på persiska.

What is the main problem of contemporary education? Rasoul Nejadmehr argues that the cardinal problem with education is that it does not have an adequate notion of truth underpinning it. Thinkers mainly tend to veer towards two poles - absolutism and relativism. While a one-sided tendency toward absolutism leads to reified categories of thought and alienation, a tendency toward relativism leads to lack of universality and nihilism. Education, Science and Truth suggests a way out by bridging not only divides between and within analytical and continental philosophy but also those of modernism and postmodernism. By using a range of issues, disciplines and literature, Nejadmehr formulates a new version of the concept of objectivity based on the inclusion of multiple perspectives, including ones from art, philosophy and marginalized groups.

What is the main problem of contemporary education? Rasoul Nejadmehr argues that the cardinal problem with education is that it does not have an adequate notion of truth underpinning it. Thinkers mainly tend to veer towards two poles - absolutism and relativism. While a one-sided tendency toward absolutism leads to reified categories of thought and alienation, a tendency toward relativism leads to lack of universality and nihilism. Education, Science and Truth suggests a way out by bridging not only divides between and within analytical and continental philosophy but also those of modernism and postmodernism. By using a range of issues, disciplines and literature, Nejadmehr formulates a new version of the concept of objectivity based on the inclusion of multiple perspectives, including ones from art, philosophy and marginalized groups.