Rebecka Lennartsson

Ulla Winblad har gått till historien som fiktiv gestalt i nationalskalden Carl Michael Bellmans rika sångskatt. Svartlockig, yr, dekolleterad och evigt ung är hon sinnebilden för sinnlighet, supande och stockholmskt 1700-tal. Varje epok har skapat sin egen bild av henne: kokett, förförisk, försupen, tragisk, trotsig. Men vem var verklighetens Ulla Winblad? Det här är sannsagan om Maria Christina Kiellström (1744 1798), flickebarnet som växte upp i Stockholm och blev ett helt sekels sexsymbol. Hon föddes som utfattig och dog som gift husägare. Däremellan rumlade hon och larmade i den sceniska stad där hon rörde sig mellan krog och bal, stuga och slott. Hon dansade, födde barn och miste det, slogs och blev slagen, åtrådd, bedragen, besjungen och bespottad. Som en skugga genom livet följde henne Ulla Winblad. Rebecka Lennartsson är docent i etnologi och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm. Boken om Ulla Winblad bygger på hennes forskning om kommersiell sexualitet i 1700-talets Stockholm.

Se Stockholms historia i ansiktet! Pigor, grosshandlare, militärer, fabriksarbeterskor, sjömän, byråflickor. 1860 utbryter cartomani i Stockholm. Ny teknik revolutionerar bildvärlden. Porträttfotografiets guldålder inleds. Alla vill förevigas hos fotograf. Ateljéer öppnar överallt och stockholmarna lär sig posera och gå på visit med kort. Album blir högsta mode. Porträtten manifesterar den moderna epokens nya rörelser, ideal och urbana identiteter. Samtidigt blir kameran ett verktyg för tidens strävan efter ordning och övervakning. Porträtten har bevarats på Stadsmuseet. 400 000 ansikten. Lika många levnadsöden. Nu lyfter vi dem från magasinshyllan och in i den digitala tidsåldern. Vad kan dagens teknik få dem att berätta? Möt 1800-talets stockholmare i en antologi om porträttens besvärjelser och gåtor, lurendrejerier och maktmedel. Boken är ett resultat av forskningsprojektet Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1870–1930, som finansierats av Vetenskapsrådet 2021–2025.

Kliv in i stadens gömda, förbisedda och försvunna rum! I Bakom stadens kulisser tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg i Stockholm från tidigt 1800-tal till sent 1900-tal. Antologin tar sin början bland de första omstridda schweizerierna i Staden mellan broarna, passerar stadens nya centrum för konsumtion och förströelser på Norr, gör uppehåll på det fashionabla Östermalm och avslutas i de förfallna Klarakvarteren. Läsaren får besöka försvunna kaférum och slå in på det beryktade bordellstråket Norra Smedjegatan, träda in i undangömda kökstrappor, bevittna hemliga möten i Humlegårdens urinkurer och bekanta sig med de stora varuhusens upplysta skyltfönster. Vandringen avslutas bakom kulisserna på den svenska syndens stråk Klara porra under 1970-talet. Rummen har både fysiska och mentala gränser. De präglas av normer och ideal kring manligt och kvinnligt, liksom av gränsöverskridanden i spänningsfälten mellan offentligt och privat, arbete och fritid, smutsigt och rent, konsumtion och produktion. Det är också rum som inte alltid lämnat tydliga spår i kulturarvsinstitutionernas samlingar. Antologin Bakom stadens kulisser är ett resultat av forskningsprojektet Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia. Genom ett nära samarbete mellan arkivarier, antikvarier och forskare har projektet syftat till att skriva fram en mer mångfacetterad stadshistoria med utgångspunkt i de spår av levt liv som speglas i kulturarvsinstitutionernas föremål, bilder och foton.

En sommardag i Stockholm 1747 står snickarmästarens dotter Lena Cajsa Bohman inför rätta för olydnad mot sin far. Snart erkänner hon allvarligare brott. En härva av handel med unga flickor kring kopplerskan Lovisa von Plat rullas upp. Det utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler. Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes. Det väcker frågor om hur sexhandeln såg ut innan den definierats med ett särskilt begrepp. Vem betraktades som hora? Vilka konsekvenser fick det för en kvinna att dömas i rätten och av samhället? Med utgångspunkt i borgardottern Lena Cajsa Bohmans besynnerliga levnadsöde tar etnologen Rebecka Lennartsson läsaren med till Stockholm i en tid präglad av sinnlighet, supande och sträng religiositet. Med stöd i en mångfald källor, från polisarkiv och mantalslängder till memoarer och hatiska hordikter, utforskar författaren nattlöperskornas stad - en till delar okänd historia med paralleller till vår egen tid.