Richard Öhrvall

As democratic systems come under increasing strain worldwide, assessing their strength and resilience is more urgent than ever. Some argue that local democracy can serve as a bulwark against democratic backsliding—providing institutional resilience, political diversity, and grounded arenas for citizen engagement. But to fulfil this role, it must itself be strong, accountable, and responsive. Local Democracy at Crossroads to Swedish Local Democracy at the Crossroads makes the case for continuous, systematic evaluation of democratic institutions at the local level and introduces a structured framework for doing so. Applying this framework to Sweden—one of the world’s most decentralised countries—the book offers the most comprehensive and up-to-date analysis of Swedish local democracy available in English. Swedish municipalities are key actors in delivering welfare services, upholding political legitimacy, and maintaining citizen trust. Yet they increasingly face rising demands, institutional ambiguity, and weakened party structures that challenge their ability to govern effectively. Grounded in historical context and detailed empirical analysis, the book explores enduring tensions and outlines potential pathways for reform. It examines core dimensions such as representation, participation, institutional design, and the evolving relationship between politicians and bureaucrats. While centred on the Swedish experience, its insights extend well beyond national borders and will appeal to researchers, students, policymakers, and practitioners concerned with democratic governance and institutional renewal.

Den kommunala nivån är central för det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och fattar dagligen beslut som berör kommuninvånarna. Därmed utgör de för demokratins och välfärdsstatens funktionssätt grundläggande byggstenar. Denna bok ger en lättillgänglig introduktion till de svenska kommunerna – hur de vuxit fram, hur de styrs och hur den lokala demokratin i Sverige fungerar. Framställningen bygger på aktuell forskning och innefattar också diskussioner om de utmaningar som kommunsektorn står inför. Boken vänder sig till studenter i statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Den är även väl lämpad för tjänstepersoner och kommunpolitiker liksom andra som vill lära sig mer om svenska kommuners verksamhet och betydelse. Denna tredje upplaga är grundligt omarbetad och aktualiserad. Detta är en bok som alla borde läsa för att förstå hur välfärden i Sverige styrs och fungerar. Kommunerna ansvarar för det mesta av det som får vår vardag som fungera, och det borde därför höra till vår grundläggande allmänbildning att förstå hur de arbetar och varför den svenska förvaltningsapparaten ser ut som den gör. Författarna beskriver detta på ett tydligt och begripligt sätt med flera exempel. Annika Wallenskog, chefsekonom vid Sveriges Kommuner och Regioner Politik och förvaltning i svenska kommuner är en påminnelse om varför kommunerna och det lokala självstyret spelar en nyckelroll i Sveriges demokratiska statsskick. Författarna lyckas förena ett vetenskapligt förhållningssätt med en pedagogisk och engagerande framställning av kommunernas förutsättningar, ansvarsområden och utmaningar. Varmt rekommenderad läsning för alla samhällsintresserade som vill få en djupare förståelse för den lokala demokratins mekanismer. David Karlsson, professor vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Sveriges kommuner ansvarar för betydelsefulla och kostnadstunga verksamheter. De har därtill långtgåendebefogenheter och rätt att beskatta sina invånare. Kommunernas centrala roll idet svenska statsskicket ställer därför höga krav på en välfungerande lokaldemokrati. De fyra forskarna i SNS Demokratiråd 2022 undersöker hur demokratin i landets kommuner mår. Vilka är defrämsta utmaningarna? Och vilka vägval står den inför? Utifrån sin analys förde fram förslag till hur demokratin skulle kunna fungera bättre. SNS Demokratiråd 2022 består av Gissur Ó Erlingsson (ordförande), professor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, David Karlsson, professor i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan, Göteborgsuniversitet, Jessika Wide, universitetslektor i statsvetenskap, Umeå universitet, och Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpingsuniversitet, och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning(IFN).

Enligt så gott som alla internationella rankningslistor över korruption är Sverige bland de minst korrupta länderna i världen, med få avslöjade fall. Men innebär det att det svenska samhället inte alls är drabbat? Författarna till A Clean House? kastar med sin bok ljus över en ljusskygg verksamhet. Deras studie kombinerar aktuell forskning och egna empiriska undersökningar. Vad vet vi om korruption i Sverige, och vad kan sägas om utvecklingen över tid? Bokens författare, med bakgrund i samhällsvetenskap och ekonomi, visar hur länder som ses som okorrupta kan ha specifika problem som inte bör underskattas eller ignoreras. Detta är den första djupgående studien på engelska av korruption i ett lågkorrupt, utvecklat välfärdsland. Genom att peka på orsaker, händelseförlopp och konsekvenser av korruption i lågkorrupta länder identifierar författarna faktorer som saknas i internationella undersökningar av korruption. De föreslår konstruktiva reformer som kan motverka de typer av korruption som förekommer i "hälsosamma" samhällen.

Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av offentlig finansiering, ökande grad av konkurrens mellan olika utförare samt större valfrihet för brukarna. Hur har den här modellen vuxit fram? Varför skiljer sig utvecklingen åt mellan olika delar av landet och mellan olika tjänster? Vilken roll har politiker på nationell och lokal nivå, utförarorganisationer och tjänsternas brukare spelat? I dag produceras en sjundedel av de skattefinansierade välfärdstjänsterna av privata utförare. Men variationen mellan enskilda kommuner och landsting är stor. I Stockholms län finns till exempel fler platser på privata än på kommunala äldreboenden, samtidigt som mer än hälften av landets kommuner helt saknar privata äldreboenden. Antologin redogör först ur ett historiskt perspektiv för privatiseringen av välfärdstjänster sedan 1980-talet, med fokus på nationella reformer och lokala initiativ. Därefter undersöks ett antal möjliga förklaringar till hur pass utbredd privatiseringen av olika tjänster är i olika delar av landet. Tillsammans visar antologins kapitel att politiska, ekonomiska och geografiska drivkrafter har samspelat när den privata produktionen har vuxit fram. I flera fall redovisas nya samband som åtminstone i Sverige inte har undersökts som möjliga förklaringar till välfärdens privatisering. Antologin ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Författare är forskarna Matz Dahlberg, Mikael Elinder, David Isaksson, Henrik Jordahl (red.), Anders Lindbom, Heléne Lundqvist, Ulrika Winblad och Richard Öhrvall.