Richard Pettersson

I den här boken får du tillgång till flera metoder och strategier som i forskning har visat sig ge en tydlig effekt för att minska sömnproblem. Metoderna bygger på Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT). KBT är en psykologisk behandlingsmetod som visat sig vara lika effektiv mot sömnproblem som medicinering. Boken är även användbar för dig som arbetar med vård av människor, och innehåller texter och ­formulär som kan användas som stöd i den egna verksamheten. Alla bokens formulär, liksom en lättanvänd dagboksapp för sömn, kan laddas ner i redigeringsvänligt format från förlagets hemsida, www.kbtakademin.se/nattvakna och användas fritt. Boken är en omarbetad återutgivning av "Bli fri från dina sömnproblem med KBT" (Albert Bonniers Förlag 2007).

En välfungerande kulturmiljövård förutsätter en transparent organisation och parter med tydliga mandat. Men hur ska roller och ansvar egentligen fördelas och hur ska lokala, regionala och centrala aktörer samsas för att nå sina gemensamma mål i allmänhetens tjänst? Utgångspunkten för denna studie är 1976 års länsantikvariereform som innebar att länsstyrelsen tog över ansvaret för den kulturmiljövård som då i decennier hade vilat på landets regionala museer och dess chefer, landsantikvarierna. Reformen väckte omgående starka reaktioner och delade tidens intressenter i sympatisörer och kritiker. Sedan dess har kulturmiljövården genomgått både smärre och mer omfattande förändringar som skapat en i långa stycken välfungerande organisation. Icke desto mindre har den varit kantad av kritik mot att roller och ansvar förblivit otydliga. I boken redogörs för vilka uttryck kritiken tagit sig, vem som varit avsändare och mottagare och hur återkommande utredningar för att övervinna problemen blivit utformade. Svensk kulturmiljövård har osedvanligt gamla anor. Studien tar sitt avstamp redan i 1600-talet för att visa på hur senare skeenden i kulturmiljövårdens utveckling har påverkats av tidigare ideal och upparbetad praxis. Översikten avslutas med en genomlysning av vilka faktorer som har påverkat och alltjämt påverkar relationer i en alltmer komplex kulturmiljövård. Till det ges förslag på hur sektorn möjligen kan öka sin tydlighet kring roller och ansvar.

Turismen sägs sedan länge vara en av världens största näringsgrenar. Och företeelser som kopplas till kulturarv tycks locka allt fler att profilera sin semester. Merparten av oss möter dock kulturarv på sin ordinarie turistresa hemma eller fjärran - vi passar på att kika på sevärdheterna på platsen eller efter vägen. Hemmavid visar teven stundtals intressanta dokumentärer och på internet är sevärdheterna bara några musklick bort. Turismen omger oss. En del forskare menar därför att turismen finns och pågår överallt. Samma allomfattande slutsats skulle kunna dras om kulturarv som numera återfinns inte bara på museer eller i avgränsade reservat. De pågår och transformeras genom våra sätt att vara och agera kontinuerligt i vår vardag. Samtidigt ligger det en hund begraven i sådana anspråk. Är allt, ständigt och jämt, turism eller kulturarv? Kulturell turism vill ge en komprimerad översikt om kulturarvsturismens framväxt och även gå i klinch med de centrala begrepp som binder samman kulturarv med turism. Richard Pettersson är lektor och forskare i museologi vid institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.

Tidig folklivsforskning eller etnologiska studier av "kultur" utifrån materiella objekt och dess utbredningsområden, utgör en central tematik i denna skrift. Under de senaste tvåhundrafemtio åren har artefakter och avgränsande miljöer i stigande grad tjänat som källmaterial för svensk kulturhistoria. Dessa kulturtolkningar har tillskrivits en rumslig utbredning som därmed projicerats på en enskild region eller på riket/nationen som helhet. Föreliggande skrift vill kommentera hur föreställningar om det "svenska" alternativt "den regionala kulturen", har behandlats och uttryckts under stor del av 1900-talet. Utgångspunkten är således en idé- och vetenskapshistorisk studie av materiell och miljöbaserad kulturtolkning. Utifrån folklivsforskningens fältbaserade kulturstudier - med jämförande inslag från arkeologisk kulturteori och miljötolkning - har analysen satts i relation till rådande uppfattningar om ras, kynne och etnicitet. Med föresatsen att tolka och skildra den svenska "kärnkulturen" gav sig folklivsforskare som Sigurd Erixon, med adepter, ut i fält med kamera och frågelistor. Vad var det man kartlade? Vad ville man förmedla genom kartbildernas kulturgränser och föremålstyper? Och hur hanterade forskarna problemet att tolka social kultur med hjälp av topografiskt orienterade föremålsstudier?