Rikard Schönström

Detta är en historia om litteraturer från hela världen. Den handlar om litterära texter som varit värdefulla i sin egen tid, som bevarats och traderats till nya generationer. Den handlar om litteratur som kommunicerar över tids- och kulturgränser ? litteratur som skrivits ned på palmblad, pergament eller papper, varit muntlig eller digital. Boken är indelad i fem makroepoker. Läs mer om boken på studentlitteratur.se

Bertolt Brechts litterära och teoretiska texter från mellankrigstiden ter sig högst aktuella i vår egen tid. Nu som då framvisar den globala marknadsekonomin sina destruktiva sidor, samtidigt som totalitära ideologier tenderar att breda ut sig över världen. Åsiktsfrihet och grundläggande mänskliga rättigheter är under hård press även i länder där demokrati länge har betraktats som en självklarhet. Under det ständiga hotet från ­nazism och stalinism kämpade Brecht för att påverka och förändra det samhälle han levde i. Genom en analys av det subversiva subjektet i Brechts författarskap försöker Rikard Schönström i den här boken besvara frågan hur man som konstnär och intellektuell kan göra motstånd inte bara mot ett samhälle baserat på ohämmad kapitalism utan också mot alla slag av dogmatiskt eller totalitärt tänkande.

Esaias Tegnérs ( 1782–1846) författarskap bildade länge centrum i den svenska kanon, och ansågs enligt utländska bedömare utgöra Sveriges främsta bidrag till världslitteraturen. På så vis har det haft stor betydelse för såväl den inhemska som utländska föreställningen om svensk kultur. Funktionen som enande nationalsymbol har Tegnér sedan länge förlorat, även om många fortfarande håller honom högt som poet. Parallellt med detta har hans texter i allt lägre grad kommit att intressera litteraturvetenskapen. Men en situation ”efter Tegnér”, i vilken hans närvaro i kulturen inte är lika självklar, kan istället innebära att nya infallsvinklar friläggs och att intressanta sidor av hans texter kan träda fram på nytt. I detta syfte har sex yngre forskare i Lund valt att närma sig Tegnér utifrån sina egna forskningsintressen. Här ges litteraturhistoriska perspektiv på Tegnérs relation till 1700-talet och till den romantiska rörelsen. Vidare undersöks hans erotiska diktning utifrån ett genreperspektiv och hans verskonst i ljuset av kognitiva och semiotiska teorier. Vi får även ta del av bilder av Tegnér som en gestalt på gränsen mellan fiktion och biografi, och se hur hans dikter fungerat som råmaterial för poeter från 1900- och 2000-talet.