Robert Lundmark

Skogen är en värdefull resurs ur många avseenden. Utöver virkesproduktion erbjuder den nyttigheter såsom förnybar energiproduktion, insatser till biokemiska produkter, rekreationsmöjligheter och biologisk mångfald. Skogen är dock en begränsad resurs där nyttjandet av ett värde kan behöva göras på bekostnad av ett annat. I denna rapport analyserar Robert Lundmark den svenska skogens roll i energi- och klimatomställningen med utgångspunkt i de ekonomiska värdena av skogen, skogsbruket och skogens klimatnytta. Bör skogen stå kvar för klimatets skull eller brukas av samma anledning? Går det att undvika att kortsiktig klimatnytta sker på bekostnad av långsiktig klimatnytta och vice versa? Analysen visar på komplexiteten i sambanden mellan skogens olika nyttigheter och problematiken med förenklad målstyrning. Skogens samhällsnyttor måste beaktas tillsammans och avvägningar och prioriteringar är nödvändiga för att uppnå en balans mellan olika värden och ett för samhället optimalt nyttjande av skogen. Robert Lundmark är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Mikroekonomisk teori och tillämpning introducerar ämnet mikroekonomi på ett pedagogiskt och illustrativt sätt. Mikroekonomi är det vetenskapsområde som analyserar hur marknader för olika varor eller tjänster fungerar. Boken presenterar grundläggande begrepp, förhållanden och teorier som ligger till grund för hur individer eller hushåll fattar sina konsumtionsbeslut. Till detta kopplas hur företag fattar sina produktionsbeslut, det vill säga vad som ska produceras och hur det produceras. Innehållet i boken är uppbyggt kring hushållen och företagen som utgör huvudaktörerna i en ekonomi och förklarar de analytiska verktyg som används av nationalekonomer för att besvara många av de ekonomiska frågor som samhället ställs inför. Boken inleds med en övergripande diskussion av marknadens roll i en ekonomi för att sedan ge en djupare förklaring till marknadsaktörernas beteenden. Olika marknadsformer analyseras och uppkomsten av olika marknadsmisslyckanden diskuteras. De mer teoretiska avsnitten blandas med tillämpningar för att förtydliga och visa på olika områden där mikroekonomi kan användas för att förklara ekonomiska fenomen. I denna femte upplagan har flera kapitel revideras med förtydliganden, korrigeringar och utökningar. Datan i statistiska tillämpningar har uppdaterats. Flertalet figurer och diagram har omarbetats för att förtydliga deras budskap. Boken lämpar sig för grundläggande kurser inom mikroekonomi men kan med fördel även läsas av den som vill skaffa sig en bättre förståelse för ämnet.

Tom

Mikroekonomisk teori och tillämpning introducerar ämnet mikroekonomi på ett pedagogiskt och illustrativt sätt. Mikroekonomi är det vetenskapsområde som analyserar hur marknader för olika varor eller tjänster fungerar. Boken presenterar grundläggande begrepp, förhållanden och teorier som ligger till grund för hur individer eller hushåll fattar sina konsumtionsbeslut. Till detta kopplas hur företag fattar sina produktionsbeslut, det vill säga vad som ska produceras och hur det produceras. Innehållet i boken är uppbyggt kring hushållen och företagen som utgör huvudaktörerna i en ekonomi och förklarar de analytiska verktyg som används av nationalekonomer för att besvara många av de ekonomiska frågor som samhället ställs inför. Boken inleds med en övergripande diskussion av marknadens roll i en ekonomi för att sedan ge en djupare förklaring till marknadsaktörernas beteenden. Olika marknadsformer analyseras och uppkomsten av olika marknadsmisslyckanden diskuteras. De mer teoretiska avsnitten blandas med tillämpningar för att förtydliga och visa på olika områden där mikroekonomi kan användas för att förklara ekonomiska fenomen. I denna fjärde upplagan har flera kapitel revideras med förtydliganden, korrigeringar och utökningar. Datan i statistiska tillämpningar har uppdaterats. Flertalet figurer och diagram har om­arbetats för att förtydliga deras budskap. Många samhällsekonomiska problem kan lättare förstås och lösas genom att tillämpa mikroekonomisk teori. Boken lämpar sig för grundläggande kurser inom mikroekonomi men kan med fördel även läsas av den som vill skaffa sig en bättre förståelse för ämnet. Till boken finns en webb med kapitelvisa sammanfattningar och övningar samt boken i digital form så att den kan läsas på läsplatta. Instruktioner för hur man kommer åt materialet på webben finns på omslagets insida.

Här analyseras Sveriges avfallshantering och avfallspolitik ur ett övergripande samhällsekonomiskt perspektiv. Författarna visar hur ekonomiska analyser kan underlätta framtagningen av avfallsstrategier och utvärderingar av avfallsrelaterande åtgärder. I många avseenden kan avfall beaktas som en dold resurs som historiskt sett inte har utnyttjas till sin fulla potential. Under senare tid har en rad styrmedel införts med syfte att förbättra utnyttjandet av avfall och att styra användningen till specifika områden. Författarna ställer två övergripande frågor om avfallspolitiken: Hjälper den till att skapa väl fungerande avfallsmarknader? Har åtgärdernas resultat nåtts till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad? Svensk och europeisk avfallspolitik baseras på en fast avfallshierarki som prioriterar en minskad uppkomst av avfall före återanvändning, följd av materialåtervinning, förbränning och slutligen deponering. Denna prioriteringsordning ifrågasätts av författarna som menar att avfallspolitiken måste vara tillräckligt flexibelt utformad för att tillåta kostnads-, miljö- och tidsmässiga samt geografiska avvägningar i avfallsbehandlingen. Författarna menar att avfallspolitiken måste hantera både eventuella miljöeffekter och andra problem. Utöver miljöproblemen kan höga transaktionskostnader, informationsproblem, problem med prisbildningen försvåra utvecklingen av effektiva avfallsmarknader. Ett viktigt steg för att förbättra avfallsmarknadernas funktionalitet och effektivitet är därmed att inte enbart fokusera på miljörelaterade frågor.

Den svenska skogen har spelat en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen och starkt bidragit till dagens välfärd. Diskussionen om skogens utnyttjande har skärpts de senaste åren, inte minst till följd av att skogen nu står i centrum för de tankar och förslag som finns kring det hållbara samhället och omställningen till ett energisystem som är baserat på förnyelsebara resurser. I denna kontext har det uppstått tydliga intressekonflikter, både av renodlad marknadsmässig karaktär och av mer politisk karaktär. Målsättningen med boken är att ge ett samhällsekonomiskt perspektiv på utnyttjandet av skogen och dess resurser genom att belysa ett antal centrala ekonomiska och politiska faktorer som påverkar den svenska skogens utnyttjande och till viss del också dess produktionsförmåga. Vidare diskuterar författarna behovet av statlig styrning inom skogssektorn samt införandet av specifika politiska styrmedel. Det finns ett stort behov av samhällsekonomiska analyser som beskriver de konsekvenser som uppstår i samband med olika politiska vägval. Förhoppningen är att denna bok ska fylla delar av detta behov. Runar Brännlund är professor i nationalekonomi vid Umeå universitet. Robert Lundmark är docent i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och extern forskningsledare vid SNS. Patrik Söderholm är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.