Robert Thornberg

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Grupparbete är en vanligt förekommande arbetsform på alla nivåer i utbildningssystemet, från skola till universitet. Ofta används grupparbete som en av flera möjliga undervisningsformer utan att någon funderar över dess möjligheter och konsekvenser. Ibland fungerar det väl och till de studerandes belåtenhet. Vid andra tillfällen uppstår mindre konstruktiva processer. Både lärare och studerande efterfrågar mer kunskap om arbetsformen. I Handbok för grupparbete bidrar författarna med sina samlade kunskaper om och erfarenheter av hur ett välfungerande grupparbete som gynnar lärande kan skapas. I denna fjärde upplaga av boken har flera delar uppdaterats och vidareutvecklats. Nya tillskott är exempelvis ett kapitel om kommunikation och interaktion inom grupparbete, samt avsnitt som tar upp teorin om ömsesidigt beroende, självbestämmandeperspektivet, spinnteorin, auktoritativt ledarskap och gruppvärdig uppgift. Handbok för grupparbete vänder sig till alla som använder eller är intresserade av grupparbete som arbetsform. Både lärare och studerande kan ha stor glädje av bokens innehåll. Diskutera gärna bokens innehåll i grupp.

Det här är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling. I Handbok i kvalitativ analys får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja. Metodansatser som presenteras ingående:reflexiv tematisk analysteoretisk tematisk analysgrundad teorihermeneutikdiskursanalysdiskursiv psykologiaktör-nätverksteoridiffraktiv analysempirisk fenomenologiinterpretativ fenomenologisk analysfenomenografitextanalyskonversationsanalysfältforskninglivsberättelserI denna uppdaterade fjärde upplaga finns tre nyskrivna kapitel om reflexiv tematisk analys, teoretisk tematisk analys och diffraktiv analys. Till samtliga kapitel finns också tips om litteratur för vidare läsning. Sagt om boken"Denna fjärde upplaga av Handbok i kvalitativ analys bjuder på tre nya kapitel [...] Det är värdefulla tillskott som gör att tidigare upplagor bör ersättas.""Mycket är föredömligt tydligt och rekommenderas starkt som läsning för uppsatsskrivande studenter. Ett sådant exempel är den inledande delen om metodansats, där författarna lyckas med att förklara den ibland snåriga forskningsprocessen med imponerande tydlighet. Det är pedagogiskt och en bok som jag varmt rekommenderar för studenter som ska skriva uppsats." Marie Leijon, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2024. Helhetsbetyg: 5. Om författarnaHuvudredaktörer:Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogikRobert Thornberg, professor i pedagogik, vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Övriga författare:Song-ee Ahn, Christina Back, Katarina Eriksson Barajas, Linda Barman, Carina Berterö, Linnea Bodén, Eva Bolander, Asta Cekaite, Lars Owe Dahlgren, Helene Elvstrand, Karin Forslund Frykedal, Ronny Högberg, Kristina Johansson, Henrik Nordvall, Andrzej Szklarski, Michael Tholander, Ingrid Westlund, Maria Weurlander, Pär Widén, Ulrika Jepson Wigg, Sally Wiggins Young och Emilia Åkesson.

Det sociala livet i skolan är en introduktion till socialpsykologi där kunskapsområdet relateras till skolans värld genom skildringar av vardagssituationer och resultat från forskning. Kapitlen handlar bland annat om grupper, grupputveckling, normer, grupptryck, lärarens ledarskap, social identitet, prosociala beteenden, konflikter och mobbning. I denna tredje upplaga har i synnerhet kapitlet om mobbning uppdaterats och utökats, inte minst den avslutande delen om antimobbningsarbetet. Även kapitlet om lärares ledarskap har i betydande grad bearbetats. Boken har också uppdaterats när det gäller forskningsreferenser, och nya begrepp har tillkommit. Skolan är en plats där sociala relationer och grupper etableras, upprätthålls och förändras. Socialpsykologi relaterat till barn, ungdomar och skola utgör därför en viktig kunskap för lärare, specialpedagoger och personal inom elevhälsan. Att vara lärare innebär att i stor utsträckning möta, hantera, organisera, påverka och påverkas av individer sammansatta i grupper. När skolpsykologer, kuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor och annan personal från elevhälsan arbetar med elever är det grundläggande att förstå att dessa elever är inbäddade i sociala grupper och sammanhang både i och utanför skolan, vilket påverkar deras attityder och beteenden i skolan, klassrummet och kamratgrupperna. Boken vänder sig till lärar-, psykolog- och socionomstudenter, men även till studenter i pedagogik, specialpedagogik och pedagogiskt arbete, liksom till studenter i psykologi, sociologi och socialt arbete med intresse för sociala processer i skolan. Sagt om boken "Detta är en introduktionsbok till socialpsykologin, men den vill också belysa och ge inspiration i lärares arbete med normer och värden. […] Förutom grundlig faktagenomgång av ett antal socialpsykologiska teorier och begrepp på området finns ett flertal illustrativa exempel från skolans värld. Boken är skriven på ett pedagogiskt sätt och till de stora förtjänsterna hör en synnerligen rik och aktuell referenslista liksom en begreppsordlista, som underlättar läsningen. Dess främsta målgrupp torde vara lärare samt kurser på universitetsnivå." BTJ häfte 13116020 Lektör Martin Järnek Om författarna Robert Thornberg är professor i pedagogik, och är verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Han har sedan början av 2000-talet forskat om sociala relationer och värdefrågor i skolan och har i över 10 år forskat om mobbning bland barn och ungdomar.

I Värdepedagogik diskuterar författarna den pedagogiska praktiken i förskola och skola i förhållande till moraliska och politiska värden. Det handlar om frågor som rör andras väl, omsorg, rättvisa, rättigheter, medmänsklighet, dygder, ansvar och inflytande samt hur sådana värdefrågor gestaltas och hanteras av lärare, barn och unga. Boken är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion kring det egna värdegrundsarbetet i verksamheten. Författarna närmar sig det värdepedagogiska området med olika fokus, metodologi och teoretiska perspektiv. Exempel på olika teman som presenteras är:- Värdepedagogik, moral och moralisk utveckling.- Värden då och nu.- Demokrati och delaktighet.- Den levda moralen i vardagen.- Omsorg och erkännande.- Konflikter, mobbning och kränkningar. Värdepedagogik vänder sig till lärarstudenter på alla nivåer och yrkesverksamma lärare. Om författarnaEva Johansson är professor i pedagogik vid Institutt for barnehagelærerutdanning, vid Universitetet i Stavanger. Robert Thornberg är professor i pedagogik och verksam vid Institutionen for beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

"Som lærebog i de psykologiske og pædagogiske fag på lærer- og pædagoguddannelserne er bogen særdeles velegnet, fordi alle relevante teorier står i bogen" Heidi Friborg Christophersen, Undervisere Som lærer har man daglig at gøre med mennesker i grupper - eleverne i klassen, forældrene, kollegerne - og det er en vigtig del af lærens arbejde at organisere og påvirke disse grupper. Læreren påvirkes også selv af de grupper, han eller hun indgår i. Derfor er viden om gruppeprocesser og den sociale påvirkning, der finder sted både i og uden for skolen, af central betydning. Det sociale liv i skolen giver en indføring i den grundlæggende teori og eksisterende forskning om socialpsykologiske processer og relaterer denne viden til skolen og lærens arbejde, illustreret med konkrete eksempler fra hverdagen i skolen. Bogen rummer kapitler om bl.a. mobning, sociale mekanismer i og mellem grupper, gruppepres, konflikter og dannelse af social identitet hos børn samt om lærerens rolle som leder og opdager. Den giver et teoretisk grundlag for refleksion over social påvirkning og værdipædagogik og lægger dermed op til diskussion af lærerens rolle. I denne reviderede udgave er navnlig kapitlet om mobning blevet opdateret og revideret og præsenterer nu flere perspektiver på mobning. Også kapitlet om læreren som autoritet er blevet omfattende bearbejdet med bl.a. inddragelse af forskning i lærer-elev-relationen. Det sociale liv i skolen er velegnet som lærebog på lærer- og pædagoguddannelsen, Den henvender sig desuden til psykologistuderende og andre med interesse for gruppemekanismer og sociale processer i skolen,, fx gymnasielærere og lærere under uddannelse. Det sociale liv i skolen er oversat fra svensk af Nanna Gyldenkærne. Robert Thornberg er docent i pædagogik og ansat ved Institutionen för beteendevetenskapKoch lärande ved Linköping Universitet, hvor han beskæftiger sig med bl.a. læreruddannelsen og skoleforskning.