Roddy Nilsson

De senaste årtiondena har frågor om brottsprevention integrerats i vår vardag i allt från tekniska lösningar som larm, stöldskydds­märkning och övervakningskameror till engagemang i grann­samverkan. Brottsprevention är ett mångfacetterat område som involverar en mängd verksamheter, aktörer och professioner och som utspelar sig på flera olika samhällsarenor. Mycket av det brotts­förebyggande arbetet ska i dag dessutom bedrivas på lokal nivå, där olika aktörer förväntas samverka. I antologin belyses denna komplexitet och olika sätt att se på brotts­prevention utifrån teori, praktik och historia. Kapitlen behandlar teoretiska och metodologiska aspekter av brotts­prevention, rättsväsendets specifika roller samt olika ingångar till det som i boken benämns ’samhällelig brottsprevention’. I bidragen presenteras även olika aktörer på det förebyggande området liksom olika arbetsformer och pågående projekt, med tyngdpunkt på svenska förhållanden. Boken riktar sig till studerande inom kriminologi och när­­liggande ämnen samt till verksamma inom det brottsföre­byggande området. Den vänder sig även till politiker och myndigheter och till en bredare allmänhet med intresse för frågor om brottslighet.

Allvarligt talat: Berättelser om livet utforskar det allvarliga från olika tider och sammanhang. Betydelsen av ordet allvarligt följer tre linjer. En rör människans existens, helt enkelt meningen med livet. I alla tider har denna fråga varit aktuell. En annan klargör hur sjukdom och död har gripit in i och vänt upp och ned på människors liv. Smärtorna inför insikten om livets förgänglighet bär tidlöshetens tecken, om än uttrycken varierar. Allvarets tredje betydelse poängterar orättvisa samhällsvillkor och rädslan inför genomgripande förändringar. Boken är en historisk resa, från antiken till vår tid. Olika tider skapar varierande former av allvar. Resan påminner om att det djupt mänskliga kan kännas igen från en tid till en annan. Författarna är alla verksamma forskare i humaniora. Här samlas historiker, litteraturvetare, religionshistoriker, musikvetare, språkvetare, konstvetare, antikvetare och arkeologer för att utforska livets och samhällets allvar. Forskarna studerar dödens symbolik i skiftande tider och pekar på hur rädsla för sjukdom och död alltid har varit aktuell. De visar hur könsnormer i högre grad begränsat kvinnor än män, hur det förflutna uttolkas genom manliga glasögon och vilka skeva uppfattningar som nutiden därför har. De framhåller också den oro som djupgående samhällsförändringar, krig och andra trauman har fört med sig. Biografiska perspektiv används för att komma nära det allvarliga i livet. Genom bokens alla aspekter på mänskligt allvar kan vi få nya kunskaper om historiens och livets skiftande förutsättningar. Budskapet är tydligt: humaniora är på allvar.

Kriminalpolitiken är idag ett av våra mest debatterade samhällsområden och en central fråga på den politiska agendan. Lagstiftning, politiska åtgärder och arbetet inom rättsväsendet – från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård – präglas av en tydlig moralisk dimension. Här speglas både samhällets värderingar och individens rätt till integritet. Under de år som har gått sedan förra upplagan av Svensk kriminalpolitik kom (2017) har mycket hänt. Boken ger en fördjupad och tankeväckande analys av den svenska kriminalpolitikens utveckling, från en statligt styrd, institutionsbaserad politik med fokus på straff, via välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens kriminalpolitik som alltmer präglas av liberala styrningsmodeller, kontroll och riskhantering. I boken diskuteras också hur den förändrade situationen i världen, inte minst flyktingströmmar och hotet från terrorismen, lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken och säkerhetspolitiken. Polisiära begrepp som ”utsatta områden” och ”gangsterparadis” granskas – vilken effekt har de på politiken och samhällsdebatten? Här resoneras också om olika aktuella teoretiska begrepp inom kriminalpolitiken som ”penal populism” och ”den straffande vändningen” och vad dessa kan, eller inte kan, göra för vår förståelse av de kriminalpolitiska skeendena i Sverige. Avslutningsvis tecknar författarna möjliga framtidsscenarier. Svensk kriminalpolitik vänder sig till kriminologistudenter på såväl grund- som avancerad nivå men också till de som vill förstå kriminalpolitikens dynamik och dess effekter på vårt samhälle. Om författarnaRobert Andersson är lektor och docent i kriminologi och Roddy Nilsson är seniorprofessor i historisk kriminologi, båda vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Kvinnors våld har med undantag av barnamord inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män. I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter. Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.

Michel Foucault var en av 1900-talets mest inflytelserika samhällsteoretiker. Som tänkare arbetade han i skärningspunkten mellan olika vetenskapliga och kulturella traditioner, samtidigt som han ständigt ställde nya frågor kring vad det innebär att vara människa. Foucaults tänkande kring galenskap, makt, diskurs, kriminalitet, sanning, disciplin, styrning och sexualitet och en rad andra områden är idag självklara referenspunkter inom högre undervisning och kulturdebatt. Arbeten som Vansinnets historia, Övervakning och straff och Sexualitetens historia har nått status av moderna klassiker. I denna bok presenterar historikern Roddy Nilsson dessa arbeten liksom Foucaults övriga tänkande i en översiktlig och sammanfattande form. Boken diskuterar också Foucaults politiska engagemang och presenterar den idémässiga och sociala kontext han verkade inom. Boken vänder sig bl.a. till studenter och doktorander i samhällsvetenskap och humaniora.

Kriminalpolitiken är idag ett mycket uppmärksammat område och en strategiskt viktig fråga för de politiska partierna. Lagstiftningen och de politiska åtgärderna – liksom den verksamhet som bedrivs av polis, åklagarmyndigheter, domstolar och kriminalvård – har en tydlig moralisk dimension, som handlar om såväl samhälleliga värderingar som den enskildes integritet. Boken beskriver och analyserar den svenska kriminalpolitikens utveckling från en institutionsbaserad och straffbetonad kriminalpolitik i statens regi, över välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens ”nya” kriminalpolitik med växande betoning på liberala styrningsmodeller, kontroll och risktänkande. Strafftänkandet har fått en renässans, samtidigt som brottsoffren uppmärksammas allt mer. I denna reviderade och utökade upplaga diskuterar författarna särskilt vilken betydelse EU-medlemskapet har haft för den svenska kriminalpolitiken samt hur den förändrade situationen i världen – inte minst hotet från terrorismen och de ökade flyktingströmmarna – lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken med säkerhetspolitiken. Om författarnaRobert Andersson är lektor och docent i kriminologi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Roddy Nilsson är professor i historia vid Göteborgs universitet. Sagt om boken"Boken är en lysande beskrivning av hur kriminalpolitiken påverkas av och griper in i andra politikområden och hur den bestäms ochstyrs av den dominerande politiska makten. Det är upplysande, överraskande och uppfordrande läsning om ett ämne som politiserats bortom den vetenskapliga verkligheten." BTJ-häftet nr 15, 2017. Lektör Mats Rosén.

Att bli omhändertagen av samhället är ett djupt ingrepp i en människas liv. De individuella mötena med anstalten uppmärksammas sällan, men i Inspärrad får vi följa personer som varit intagna på sinnessjukhus, sanatorier, fängelser, uppfostrings- och alkoholistanstalter i Sverige någon gång mellan 1850 och 1992. Genom att ta del av de intagnas berättelser får vi kunskap om hur de förhållit sig till sin situation och sin omvärld, såväl innanför som utanför anstaltens väggar. Författarna är forskare i skilda discipliner och möts i sitt engagemang för den inspärrades röst. Genom att även höja blicken från de enskilda fallen fångar skribenterna också in övergripande drag och samhälleliga strukturer. I centrum för studierna står uttryck för makt och motstånd, förhandling, identiteter och strategier. Skribenterna belyser de intagnas erfarenheter och vill med dessa exempel utveckla ett forskningsfält som fått förnyad aktualitet.

Historikern Roddy Nilsson analyserar i denna bok fängelsets roll i kriminalpolitiken från 1930-talet och ett halvsekel framåt. Två övergripande frågor står i centrum. Dels hur fängelset som företeelse förändrades mot bakgrund av välfärdsstatens framväxt och konsolidering, dels vilka aktörer, institutionella intressen och försanthållanden som under denna period satte sin prägel på skeendet. Det betonas hur försanthållandena inte minst har varit centrala för att förstå hur relationen mellan disciplinerings- och kontrollsträvanden och behandlings- och rehabiliteringstänkandet har sett ut under detta halvsekel. Framställningen koncentreras på att undersöka det fält som formerats kring fängelset beträffande orsaker, följder och åtgärder speciellt de faktorer som ledde fram till förändringar och en omfattande institutionell expansion. Vidare berör författaren fångvårdens/kriminalvårdens organisatoriska utveckling mot bakgrund av förändringen av straffsystemet, framför allt fängelsets plats inom detsamma.

Med denne bog foreligger en første introduktion til Michel Foucault – muligvis efterkrigstidens mest indflydelsesrige samfundsteoretiker. Bogen giver et overblik over en række af de vigtigste begreber i Foucaults arbejde, bl.a.: - diskurs - magt - guvernementalitet Bogen er skrevet i en tilgængelig stil og med et skarpt blik for de komplekse detaljer i Foucaults arbejde. Den er oplagt læsning for studerende på alle uddannelser, hvor Foucaults teorier spiller en rolle. Oversat fra svensk af Ole Thornye. Roddy Nilsson er docent i historie og lektor i kriminologi ved Växjö Universitet, Sverige.

Våld framställs ofta som något godtyckligt och meningslöst, men våldshandlingar återspeglar i hög grad den kultur och samtid de utspelar sig i. I Våldets mening diskuterar författarna våldet i den historiska verkligheten, i konsten, på museer och i litteratur. Det långa tidsperspektivet i boken ger tankeväckande insikter om det annars så akuta och dramatiska ämnet. Våldets mening är skriven av framstående och välrenommerade forskare som arbetar med synen på våld i sina egna discipliner. Texterna är ett tvärsnitt av olika vetenskapsgrenar och ger analyser av så vitt skilda ämnen som dueller under svensk stormaktstid, kvinnomisshandel i 1800-talets Sverige, våldet i de isländska sagorna och religionens roll i krigshandlingar.-Peter Aronsson är professor i Kulturarv och historiebruk, vid Tema Q, Linköpings universitet.-Irene Andersson är fil. dr och lektor i historia med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen, Malmö högskola.-Per Bauhn är docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet och lektor vid Högskolan i Kalmar.-Christopher Collstedt är doktorand vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Jan Hjärpe är religionshistoriker och professor i islamologi, avdelningen för religionshistoriska ämnen, Lunds universitet.-Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och föreståndare för Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).-Kenneth Johansson är doktorand vid Historiska institutionen i Lund.-Rickard Lagervall är doktorand i religionshistoria med islamologisk inriktning vid Lunds universitet.-Malin Lennartsson är fil. dr. i historia och verksam som lektor vid Växjö universitet.-Marie Lindstedt Cronberg är forskarassistent vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Roddy Nilsson är fil. dr i historia och verksam som forskare vid Centrum för kulturforskning vid Växjö universitet.-Erling Sandmo. är forskare vid Institutt for samfunnsforskning, Oslo.-Birgitta Svensson är professor i etnologi vid Stockholms universitet och Nordiska museet.-Maria Svensson är doktorand i historia vid Lunds universitet.-Eva Österberg är professor i historia vid Lunds universitet.