Roger Blomgren

Med sitt särpräglade utseende och barska framtoning och en röst som gick utöver det mesta blev hon film- och teatersveriges mest älskade krutkäring. Julia Cæsar (1885 1971) var med i fler svenska långfilmer än någon annan svensk aktris. Men störst var hon på Stockholms friluftsteatrar och revyscener, där hon var publikfavorit i över fyrtio år. Som 83-åring krönte hon sin långa karriär med en svensktoppsplacering 1968, där hon vrålade refrängen Jonaajted stejts ov Ameerka så taket lyfte i radiostudion. Julia Cæsar var hennes riktiga namn, och hon växte upp under fattiga förhållanden i Stockholm. I tonåren bodde hon på skyddshem, men hon tog sig snart till teatern som var hennes stora dröm. I unga år träffade hon operettsångerskan Frida Falk, som blev hennes livspartner i många år. Boken ger bilden av en kvinna med stark vilja och stort publiktycke. Den berättar också om teatrarna där Julia spelade, och om den folkliga filmgenre hon oftast syns i: filmlustspel, lättsamma komedier, farser och filmerna om seriefigurer som Åsa-Nisse, 91:an Karlsson och Kronblom. Lika älskade av publiken som hatade av kritikerna. Anna-Maria Blomgren är fil. dr. i statsvetenskap och arbetar som utredare. Hon har gett ut romanen Alla är svin och skrivit böcker om nyliberal politisk filosofi, teaterpolitik och politik mot rasistiskt våld. Roger Blomgren är professor i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot kulturpolitik. Han har bland annat skrivit böcker och artiklar om svensk filmpolitik, teaterpolitik och svensk kulturpolitisk debatt. Nu, mer än femtio år efter sin död, har Julia Cæsar förärats en omfattande och gedigen biografi, skriven av Anna-Maria Blomgren och Roger Blomgren. Den är en lång och detaljrik resa genom ett sekel av så kallad fulkultur: av folklustspel, revyscener, buskteater och pilsnerfilmer. Annina Rabe i ExpressenAtt skriva Julia Cæsars levnadsteckning kan inte ha varit enkelt. Hennes kvarlåtenskap är skingrad, fotoalbumet är försvunnet, nästan alla som kände henne är döda. Färgstarkt och detaljrikt skildrar makarna Blomgren både Julias kaotiska barndom och det dryga decennium hon arbetade i olika resande teatersällskap i Sverige och Finland. Carsten Palmaer i Aftonbladet

Biblioteksgeografin är ett översiktsverk som på ett kartläggande vis introducerar de vanligaste bibliotekstyperna i Sverige samt sätter in dem i relevanta begreppsliga, juridiska och historiska sammanhang. I antologin presenteras och analyseras ett stort antal bibliotekskategorier såsom folk-, national-, skol-, företags- och sjukhusbibliotek. Boken visar på bredden och komplexiteten som ryms inom det samlade biblioteksväsendet och på den mångfald av perspektiv som kännetecknar forskningen inom fältet. Författarnas skiftande bakgrund och kompetenser skapar en ändamålsenlig blandning av teoretiska och praktiska infallsvinklar på biblioteksverksamheten, med ingångar av såväl humanvetenskapligt som samhällsveten­skapligt slag. Biblioteksgeografin vänder sig i första hand till studenter på grund­­­­l­äggande och avancerad nivå i biblioteks- och informationsvetenskap samt till företrädare för bibliotekarieprofessionen.

Han kallades »Sveriges Hitchcock« och gjorde världssuccé med Hon dansade en sommar – startskottet för »den svenska synden«. En sällsynt produktiv publikfavorit, men också en av 1960-talets mest utskällda filmregissörer med svårigheter att få uppdrag.

I en tid då megatrender som klimatförändringar, pandemier, flyktingströmmar och demografiska förändringar visar på världens sårbarhet finns det anledning att fundera över hur det vi kallar välfärd varit, är och kommer att bli. I den här boken sätter vi spaning på styrning, organisering och ledarskapande inom välfärden och hur det tar sig uttryck i olika verksamhetsområden och sammanhang. Det övergripande syftet är att genom ett antal spaningar på aktuella företeelser och observationer med fokus på hur olika välfärdsverksamheter styrs, organiseras och leds presentera reflektioner om framtidens utmaningar och möjliga lösningar. Analyser och reflektioner görs utifrån olika vetenskapliga perspektiv och med teman för en hållbar framtid. Boken vänder sig till dig som ställer dig undrande över vart välfärden är på väg. Författarna har i första hand haft personer som använder sig av olika välfärdstjänster, professionella som arbetar i välfärden, politiker med intresse av välfärden samt studenter som har en framtid inom välfärden i åtanke. Framtidens välfärd – hållbar styrning, organisering och ledning öppnar för en diskussion om att framtidens välfärd även berör andra grupper.

En antologi om Text, Kvalitet och Makt i olika konstellationer. Inbegriper både kulturutövare och kulturpolitiker. Medförfattare är publicister eller forskare från Centrum för kulturpolitiks forskning i Borås; Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning – Linnéa Lindsköld, Roger Blomgren, Anders Frenander vid Centrum för kulturpolitiks forskning och Christer Wigerfelt, redaktör nättidskriften Alba.nu.