Roger Qvarsell

Det goda åldrandet är något av en klassiker med sina 25 kapitel om människan och den åldrande kroppen. Det är ingen sjukdomsbok utan en "friskhetssamling" texter, skrivna av Karolinska sjukhusets främsta överläkare och professorer om alla viktiga medicinska områden. Syftet med boken är att helt enkelt ge en bild av vad som naturligt sker i kroppen allteftersom livet framskrider. Förslitning är naturligt, viss stelhet likaså, håret förändras, själva konstitutionen ändrar karaktär. En glidande förändring sker hela tiden utan att det innebär sjukdom. Den nya upplagan har kompletterats med flera nyskrivna kapitel, t.ex. om kostens betydelse och om vad som sker av mer psykologisk/mental natur. Boken är illustrerad. Dan Bagger-Sjöbäck, bokens redaktör, är professor med specialitet öron-näsa-hals och bokens initiativtagare. Han har likaså bidragit med en nyskriven inledning och ett förord. Han är bosatt i Stockholm.

Kläder kan användas både för att dölja och för att visa fram den kropp som finns därunder. Man kan maskera kroppsformer och kroppsdelar som man anser vara av privat natur, mindre tilltalande eller inte överensstämmande med den egna identiteten. Men man kan också markera kroppsliga egenskaper genom glipor, slitsar och halvt genomskinliga klädesplagg. Det nästan dolda kan locka till sig fler intres

Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligtfamiljeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem. Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning. Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt medkonsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?

Kungliga sällskapet Pro Patria räknar sin början från år 1766 och fyller alltså 250 år 2016. Hur kommer det sig att ett nationellt, samhällsnyttigt och maskulint befolkningspolitiskt projekt till stöd för barnafödandet, mot barnamordet och för barnavården kunnat överleva under ett kvarts årtusende? I denna jubileumsbok belyser ett antal författare och forskare Pro Patrias roll i samhället. En stor plats i Sällskapets liv och arkiv, liksom i denna antologi, tar Sällskapets skötsel av landets första BB mellan åren 1774 och 1951. Här finns också bidrag om Pro Patrias ursprung ur synen på medborgerliga dygder, om sällskapets organisering, finansiering, ledning och framtid. Omsorgen om det allmänna bästa har tagit sig och kommer att ta sig olika uttryck genom tiderna.

Var börjar en kropp, och var slutar den? Frågan kan tyckas enkel. Men framsteg inom medicin, bioteknik, datalogi, nanoteknik och artificiell intelligens har på senare år skapat enorma möjligheter att ersätta förlorade kroppsdelar eller nedsatta funktioner. Och när tekniken flyttar in i våra kroppar, vad händer med oss då? Det här är en bok om människa och maskin. Om intelligenta handproteser som styrs med tanken. Om hörhjälpmedel kopplade direkt till nervsystemet. Om möjligheten att odla organ och kroppsdelar i laboratorier. Men det är också en bok om varför vi strävar efter att förstärka våra kroppar, om vad som är en duglig kropp och om vilka etiska frågeställningar som forskningen och teknikutvecklingen väcker. Här möter du forskare och användare, historia och framtid. Idag har vi också möjlighet att ersätta allt fler av människans arbetsuppgifter med teknik. Robotik, automation och artificiell intelligens får allt större inflytande över våra liv när tekniken utför sysslor som förr enbart kunde skötas av människor. Så hur förändrar tekniken i och utanför kroppen vårt sätt att se på oss själva? Var går gränsen mellan människa och maskin, mellan kropp och teknik? mellan människa och maskin? Medverkande är vetenskapsjournalist Lotten Wiklund, intendent Magdalena Tafvelin Heldner, professor Roger Qvarsell, avdelningschef Sofia Seifarth. Fotograf Milis Smith m fl.

Omvårdnadsforskningen i Sverige är en ung vetenskap som i dag är väl etablerad vid landets universitet och högskolor. Många sjuksköterskor på olika befattningar har bidragit till detta liksom ett antal politiska beslut, som till exempel högskolereformen 1977. I dag har omkring 1300 sjuksköterskor disputerat i Sverige, varav 85 innehar professorstjänster eller är professor emerita/emeritus. Hur har denna snabba utveckling varit möjlig? För att belysa det gör här några av de tidiga pionjärerna inom omvårdnadsforskningen en tillbakablick på utvecklingen under de tre första decennierna, åren omkring 1970–2000. Perioden kännetecknas av entusiasm, viktiga organisatoriska, finansiella och politiska beslut och en övertygelse om behovet av forskningsbaserad kunskap för att ge en kvalitativt god vård och omsorg. Även en avvaktan och ett ifrågasättande av värdet och möjligheten att beforska något så "självklart och praktiskt" som omvårdnadsverksamheten noteras. I boken medverkar sammanlagt 32 författare. Vi får läsa hur det var att tillhöra de första sjuksköterskorna som genomgick en forskarutbildning, av att vara starkt engagerad i uppbyggnaden av omvårdnadsinstitutioner och får exempel från den tidiga omvårdnadsforskningen under de tre första decennierna. I boken beskrivs också några utbildningsreformer och finansieringssätt - förutsättningar för de första decenniernas omvårdnadsforskning. Som läsare möter du en idéhistorikers tankar kring tillkomsten av ett nytt ämnesområde och i slutet av boken får du ta del av en sjuksköterska och professors framtidsspaning kring dagens och morgondagens omvårdnadsforskning och dess utmaningar. Boken vänder sig främst till lärare och studenter inom sjuksköterske- och andra vårdutbildningar på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå samt till kliniskt verksamma och forskare inom hälso-, sjukvård och omsorg. Sagt om boken”[…] Boken är en intressant dokumentation över ett ungt ämnes etablering som vetenskap.” Motzi Eklöf, lektör, BTJ-häfte 14112229." En inspirerande och läsvärd bok för studerande och verksamma inom vården." Läkartidningen. 2014;111:CXWX Lakartidningen.se 2014-05-28, Karin Kjellgren. Om författarnaRedaktörer för boken När Omvårdnad blev vetenskap är Elisabeth Hamrin och Mona Kihlgren, båda professorer emeritii, Alice Rinell Hermansson, dr. med. Vet. och Gerthrud Östlinder, journalist och filosofie kandidat/magister inom omvårdnad och folkhälsovetenskap, samtliga legitimerade sjuksköterskor. I arbetsgruppen för framtagning av boken har dessutom under hela arbetet ingått Hjördis Björvell, Astrid Norberg, Ulla Qvarnström och Vivian Wahlberg, samtliga legitimerade sjuksköterskor och professorer emeritii.