Rolf Lind

I den här boken fokuserar vi på offentliganställda civila tjänstemän, sådana som verkar inom statlig och kommunal förvaltning. Men alltså inte i krigsmakten. Även så är detta en minst sagt bred kategori som fokus. Man får tänka sig att tjänstemannen, av valfritt kön eller inte, är en person eller en funktion som står närmare politiken, ledningsgruppen, direktionen, verkschefen än den övriga personalen. Var gränserna går, uppåt och nedåt, kan vara flytande. Den typiske tjänstemannen är en handläggare snarare än en beslutsfattare, och tar han/hon beslut är det i allmänhet på delegation. Om den övriga personalen befolkningen utgör en majoritet eller en minoritet, torde vara historiskt bestämt. Det finns flera goda skäl till valet av skönlitteratur som källmaterial. I diktens och fiktionens form framträder ofta drag i samhällslivet och de sociala relationerna som annars inte uppmärksammas, antingen för att de tas för givna eller för att man inte vill tala om dem. Kanske kan man inte. Visst händer det också att de förgrovas, rentav till groteskeri. Skönlitteraturen kan dessutom vara ett effektivt sätt att komma en viss tidsanda in på livet och bli varse hur den har förändrats och till slut upplösts. Män och kvinnor som skriver noveller, romaner och poesi har inte sällan själva haft erfarenheter av tjänstemannajobb eller kanske tillhört någon profession som fått dem att se ned på, och inte sällan förlöjliga, företrädare för mer okvalificerade tjänstemannasysslor. Honoré de Balzacs roman Les Employés (Byråkraterna, 1838) lär vara den första skönlitterära framställning som gör tjänstemän i staten till berättelsens huvudpersoner i Balzacs övriga produktion vimlar det annars av litteratörer, kurtisörer, aristokrater, konstnärer, arrivister, bankruttörer, militärer, entreprenörer. Tjänstemannen var då ännu ett maktens redskap, kanske till och med manipulatör, och servilitet snarare än självständighet tycks ha varit hans emblem eller varumärke. Det har förstås inte uteslutit sådana kvaliteter som briljans, intelligens, handlingskraft när det kommer till kritan och en konkret uppgift måste lösas. Balzacs hjälte, Rabourdin, har ett projekt: han vill halvera statsförvaltningens storlek och fördubbla dess skatteintäkter (och naturligtvis blir det bråk). Men i skildringar av tjänstemän förekommer också olater som långsamhet, indolens, viktigpetteri, trälsinne, konflikträdsla, osjälvständighet litet om vart annat. Hunsade, obefordrade kanslister dräller det av i den ryska litteraturen, liksom sluskar, eviga studenter, suputer. Nej, någon enhetlig grupp med självfallen solidaritetskänsla får vi inte syn på i litteraturen, och det hade vi inte heller väntat oss. Vad vore det för litteratur i så fall? Medverkande:Beata Agrell, Åsa Arping, Anders Björnsson, Stefan Bohman,Anna Cregård, Eva Fjellander, Anders Hammarlund,Anna Hedlin, Lars Karlsson, Rolf Lind, Johan Lundberg,Per Lundin, Lennart J. Lundqvist, Stellan Malmer, Anna Nyberg,Östen Ohlsson, Ulf Persson, Björn Rombach, Johanna Schiratzki,Karin Svedberg Helgesson och Anna Maria Ursing

I Vidga vetandet behandlas uppläggning och genomförande av uppsatser i högre utbildning. Boken utgår från tre genomgående forskningsexempel. Med utgångspunkt i en jämförelse av dessa diskuteras fyra fundament i en undersökning: • Problemformulering – hur undersökningar inriktas. • Teorikopplingar – hur teorier, modeller och begrepp används. • Forskningsmetod – hur undersökningar läggs upp och genomförs. • Argumentation – hur underlag och slutsatser presenteras. Jämförelsen av forskningsexemplen klargör vilken funktion de fyra fundamenten har och hur de samspelar med varandra. Vidare visas på viktiga val som måste göras när en undersökning utformas. Boken behandlar även arbetsprocessen, samt den betydelse som skrivande och vetenskapliga formalia har. Avslutningsvis ges en översikt av två vetenskapsteoretiska synsätt. Vidga vetandet är lämplig som stöd för uppsatsarbeten. Den kan också användas i introducerande metodkurser i samhällsveten­skapliga ämnen, samt i professionsutbildningar.

I den här boken behandlas utformningen av vetenskapliga undersökningar med utgångspunkt i tre exempel på samhällsvetenskaplig forskning. Med grund i forskningsexemplen diskuteras fyra fundament i arbetet med en undersökning:• Problematisering - hur forskningsproblem definieras. • Teorier - hur teorier, modeller och begrepp används.• Metoder - hur undersökningar utformas och genomförs.• Argumentation - hur underlag och slutsatser presenteras. Forskningsexemplen exemplifierar viktiga val och visar på en del av de handlingsmöjligheter som finns när en vetenskaplig undersökning ska genomföras. Genomgående framhålls att de val som görs är tydligt redovisade och bildar en sammanhängande helhet. I den andra, utvidgade och reviderade upplaga av Vidga vetandet har kapitlen som behandlar forskningsarbetets fundament disponerats om för att tydliggöra vilken funktion de har i en undersökning. Kapitlet som behandlar hur undersökningar genomförs har kompletterats med avsnitt om skrivande och vetenskaplig formalia. Vidare har ett kapitel som ger en introduktion till vetenskapsteoretiska frågor tillkommit. Boken kan användas i metodkurser och i samband med uppsatsskrivande inom olika samhällsvetenskapliga ämnen.

Bilden av sockenbarnen är ofta mörk. De säljs till lägstbjudande på auktion, far illa i olika fosterhem och blir i vissa fall märkta för livet. Genom att på mikronivån följa ett sockenbarn genom livet kan författarna visa på nyanser och alternativa berättelser. Allt var inte mörkt. I sockenbarnets liv kunde det också finnas blommande syrener. Boken är exempel på en forskningsinriktning inom historieämnet som har rönt allt större uppmärksamhet under senare år: mikrohistoria.