Ronny Ambjörnsson

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet. Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet. Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".

Konsten att vandra och andra essäer samlar några av Henry David Thoreaus mest inflytelserika texter, där läsaren får möta honom som ekolog, politisk filosof och poet. Thoreau, en av Amerikas mest ikoniska tänkare, utforskar här en skarp civilisationskritik, en livsbejakande individualism och, inte minst, en djup och outtröttlig kärlek till naturen. Naturen är för Thoreau inte bara en bakgrund till människans liv, den utgör själva kärnan för hela tillvaron, en konstant och oföränderlig kraft som står över alla mänskliga konstruktioner och föreställningar. I essäerna framträder hans filosofi i full blom. Här ges naturen företräde framför allt annat till och med Gud. Det är hälsosammare att se ned på marken än upp mot himlen , skriver han i sin dagbok och fångar därmed sin djupa respekt och vördnad för det jordiska, såväl som sin obevekliga tro på människans förmåga att leva i harmoni med världen omkring oss. Essäerna ger inte bara en inblick i hans briljans som stilist, utan också i hans vision om en mer naturlig och rättvis värld. Thoreaus ord har inspirerat generationer, från ekologer till människorättsaktivister som Gandhi och Martin Luther King, och hans budskap om naturens och frihetens värde är lika aktuellt idag som det var på hans egen tid. Denna reviderade nyutgåva av Konsten att vandra är översatt av Erik Carlquist och har ett insiktsfullt förord av idéhistorikern Ronny Ambjörnsson.

I en fin kombination av bildning och det personliga skriver Ronny Ambjörnsson i denna essäsamling om alltifrån de stora grekiska filosofernas spörsmål under antiken till dagens forskning om äldrevård och exoskelett. Vi läser om vänskap, vad som skiljer den från kärlek, om åldrande, döden och melankolin. Men också om ämnen såsom religion, mänskliga rättigheter, motsättningar mellan öst och väst, och om de första människorna på jorden, neandertalarna och Eva och Adam. Det är med glimten i ögat, en underfundighet och humor som Ambjörnsson berättar om sin barndom, och vackert skildrar han sin kärlek till sin nyligen bortgångna dotter och till sin fru. Detta blandat med så mycket allmänbildning och kunskap som man som läsare kan begära. Upplyst och upplyft lägger man boken åt sidan. Ronny Ambjörnsson är professor emeritus i idéhistoria och författare till en rad uppmärksammade böcker, däribland Den skötsamme arbetaren idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880 1930 (fjärde utökade upplagan 2017). Numera är Ambjörnsson bosatt i Stockholm efter uppväxt i Göteborg och professorsår i Umeå.___"Ambjörnsson skriver ledigt och med den mångbildades arsenal av berättelser och referenser om hur föreställningarna om kontinenten berikade kartografers och andra forskares fantasi och tankevärld." Martin Lagerholm, BTJ. Helhetsbetyg: 4

Åttahundra år innan de första europeiska vetenskapsakademierna var påtänkta blomstrade Visdomens hus i de muslimska kalifernas Bagdad. Där verkade Mellanösterns största snillen inom geografi, optik, historia, filosofi, medicin, kemi, astronomi och många andra ämnen. De har skänkt eller förmedlat en rad kunskaper som vi använder oss av än i dag, men de var också influerade av äldre tänkande i regionen - mesopotamiskt, indiskt, judiskt, grekiskt, kristet. Under medeltiden utgjorde denna tankevärld ett slags blandkultur som, trots motsättningar, intellektuellt förenade öst och väst. Visdomens hus bestod i över fyrahundra år, men arvet efter det sträcker sig ända in i våra dagar - alltså långt bortom den traditionella guldålder som historiker främst ägnat sig åt att studera. I den här boken skildras hela den muslimska idéhistorien, från Muhammeds dagar till våra egna, och därtill de uråldriga traditioner som muslimerna byggde på. Ronny Ambjörnssonär professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Hans många böcker och artiklar spänner över en rad olika ämnen: utopier, manligt och kvinnligt, socialism, trädgårdshistoria. Han har bland annat mottagit Lotten von Kraemers pris, Längmanska kulturfondens pris och Övralidspriset och är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Mohammad Fazlhashemiär professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans intresseområden innefattar kulturmöten, mångfald och islam, ämnen som han också ofta debatterar i det offentliga. Han är ledamot av bland annat Kungliga Vitterhetsakademien och Migrationsverkets etiska råd. Läsningen av Visdomens hus (är) som att syresätta hjärnan. Ronny Ambjörnssons och Mohammed Fazlashemis berättelse om islams idéhistoria har allt det som dagens islamdebatt saknar - kontext, nyanser, kunskap - och är dessutom kärnfullt skriven. Här finns i stort sett allt med: det förislamiska (och förkristna) tänkandet, islams uppkomst, guldåldern, svackan efter mongolinvasionen (om det nu var en svacka) och så vidare fram till våra dagar ... det finns ändå något väldigt tilltalande med en bok som gör oss lite mer kunniga om ett ytterst infekterat ämne. Som sänker den där samtalstonen lite. Det är nästan en bedrift nuförtiden. Johan Anderberg, ExpressenMohammad Fazlhashemi (professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet) och Ronny Ambjörnsson (professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet) har tillsammans skrivit denna både lättillgängliga och sakliga islamiska idé- och kulturhistoria ... Det är en läsvärd, väl sammanställd, saklig och balanserad bok. BTJ

En modern idéhistorisk klassiker om den skötsamhetskultur som växer fram inom den svenska arbetarklassen under 1900-talets första årtionden. Den hade sina centra inom fackföreningar, nykterhetsloger och bildningsorganisationer och tog sig uttryck i nya attityder, beteenden, idéer; en ny mentalitet. Här finns en ny efterskrift till denna fjärde upplaga av boken, som utkom första gången 1988. Ordföranden i Svenska Röda Korset, Anna Carlstedt, har skrivit ett företal. "Den skötsamme arbetaren är en makalöst bra studie och det är en fröjd att den finns tillgänglig på bokmarknaden igen. En av anledningarna till att den är så rolig att läsa är att Ambjörnsson är en så lysande stilist. - Flamman "Boken har sedan [den utgavs första gången] ansetts vara en helgjuten idéhistorisk svensk klassiker. Nu finns denna bok, som sedan ett bra tag varit svår att få tag på, åter utgiven i en fjärde och reviderad upplaga på Carlsson Bokförlag. Tilltaget att åter ge ut boken är en mycket välkommen gest, både i den akademiska världen och bland en allmän läsekrets som är seriöst intresserad av ett stycke lärdomsmässigt viktig modern svensk idéhistoria. - Tidningen Kulturen "Framför allt präglas Ambjörnssons berättande av hans initierade kunskaper, sakliga redogörelser och kloka reflektioner, som ger djup och bredd mot all historisk statistik och fakta. - BTJ

Den hemliga trädgården skildrar idéer och föreställningar om trädgårdar. Den berättar också målande hur trädgårdar konkret kan ha sett ut under olika epoker, men det är tankarna som står i centrum för Ronny Ambjörnssons framställning. Trädgårdar har under historiens gång ingått i människors hushållning och ekonomi, men också i deras föreställningsvärld. Förutom den uppenbara nyttan av ett grönsaksland har man haft förväntningar på trädgården och trädgårdslivet som en plats för umgänge och samtal. Ronny Ambjörnsson besöker trädgårdar ur fantasin och ur verkligheten: det antika Grekland, renässansens Italien, svenska koloniträdgårdar och Edens lustgård. Han skriver om det konkreta i trädgårdsskötseln, kroppsarbetet som terapi och njutning, och om trädgården som en metafor för våra känslor och inre rum – rädslan för det vilda och strävan efter ordning. Det är en bok som lockar fram känslor och minnen, som doftar av barndomens trädgårdar och väcker lust att läsa alla de böcker ur världslitteraturen som Ronny Ambjörnsson skriver om. En liten pärla som innehåller både stort och smått, där Epikuros och galonklädda förskolebarn samsas i samma text – en bok för alla som någon gång legat på marken och tittat upp i trädkronorna.

Utställningen "Barnets århundrade: Nordisk design för barn 1900 till idag (10 maj-28 september 2014) är Museum Vandalorums största hittills. Här visas för första gången 1900-talets och nutidens mest progressiva nordiska design, arkitektur och konst för barn. Utställningen lånar sin titel från Ellen Keys bok med samma namn från år 1900. Hennes banbrytande teorier om vikten av att främja barns kreativitet, utbildning och rättigheter löper som en röd tråd genom projektet. Målet med utställningen är att visa hur nordiska formgivare, arkitekter och konstnärer bidragit till att stärka barns intellektuella, känslomässiga och fysiska utveckling. De ur designperspektiv förväntade inslagen som leksaker, kläder och möbler visas tillsammans med skolarkitektur, konstprojekt, lekparker, barnböcker, textilier, kollektivboenden, spel, reklamkampanjer, illustrationer, sagovärldar, förskolor mm. Genom detta inkluderande och breda förhållningssätt till design vill utställningen förnya och erbjuda exempel på alternativa lösningar i dagens debatt om barns utbildning, boende och roll i samhället. Utställningskatalogen innehåller texter av ett 15-tal nordiska och amerikanska författare, curatorer, forskare och professorer, däribland Ronny Ambjörnsson, Hedvig Hedqvist, Ning de Coninck-Smith, Elna Svenle, Aidan O"Connor, Anne-Louise Sommer och Christian Holmsted Olesen. De berättar om ett 60-tal av utställningens ca 200 föremål och projekt, skapade av exempelvis Alvar Aalto, Elsa Beskow, Kay Bojesen, Nanna Ditzel, Olafur Eliasson, Estrid Ericson, Stephan Gip, Arne Jacobsen, Tove Jansson, Wilhelm Kåge, Carl Larsson, Stig Lindberg, Alva Myrdal, Palle Nielsen, Vuokko Nurmesniemi, Peter Opsvik och Hans J Wegner.

Människors undran är första delen i fyrbandsverket Europas idéhistoria. Ronny Ambjörnsson skriver om det antika skedet och berättar om den europeiska kulturens rötter, den antika grekiska filosofin och den begynnande vetenskapen. Det är under antiken tankelinjer dras upp, forskningsprogram initieras och förhållningssätt formuleras, allt som sedan kommer att ingå som bärande element i vår kulturs fortsatta historia. Ronny Ambjörnsson lägger tyngdpunkten på vad som kan kallas idéernas utanverk, det vill säga sådant som är villkor och förutsättningar för olika idélärors uppkomst. Han tar sin avstamp i medelhavsvärlden och basen för den europeiska kulturens framväxt : stadsmiljö, antik bokproduktion och bokhandel liksom skriftens utveckling. I motsats till mer traditionella handböcker gör Ronny Ambjörnsson inte en kronologisk skildring utan tydliggör i stället frågeställningar och problemområden i det antika tänkandet. Ett första tema är synen på universums uppkomst, ett andra handlar om idéer om människan, om samhället och moralen, och ett tredje är religionen, den traditionella grekiska gudaläran och mysteriekulterna judendom och kristendom.

Vid sekelskiftet 1900 var Ellen Key på allas läppar, mitt i den feministiska och pedagogiska debatten som hon stod. Hon var en stridbar person som slogs för yttrandefrihet och var en av de första i Sverige att kräva kvinnlig rösträtt. Strindberg kallade henne smädfullt Hanna Paj, men vid sidan av just Strindberg och Lagerlöf var hon en av våra mest kända författare utomlands. Hennes stora verk Barnens århundrade kom ut i ständigt nya översättningar och upplagor. Idag är hon i stort sett bortglömd. Vem var hon, vad ville hon, vad tänkte hon? Sedan sin avhandling om Ellen Keys feminism 1974 har Ronny Ambjörnsson ständigt återvänt till Ellen Key och ger i denna nyskrivna, brett anlagda idéhistoriska biografi en mer heltäckande bild av hennes inflytande på det nya århundrade hon stod inför. Men också varför hon är värd att fördjupa sig i än idag.

Vad vet vi om vänskap mellan könen, idag och genom historien? Varför är den vänskapen så lite utforskad? Könsöverskridande vänskap sätter fokus på vänskapen mellan könen ur ett idéhistoriskt perspektiv. Vi presenterar ett antal "vänskapspar", kvinnor och män som har haft långvariga vänrelationer präglade av intellektuellt utbyte. Det intellektuella betonas, då kvinnor och män med erfarenhet av sådan gemenskap kan tänkas ge alternativ till den traditionella vänskapssynen och oftare än andra formulera sig i skrift om kön/genus och vänskap. Vissa av vänskapsparen är kända som Beauvoir och Sartre, Wollstonecraft och Godwin, andra mindre kända som filosoferna Anne Conway och Henry More, men inriktningen på vänskap ger nya perspektiv på samtliga relationer. Teman som dryftas är förhållandet mellan vänskap och kärlek/sexualitet, vänskapens betydelse för parternas intellektuella verksamhet samt vänskapens beroende av tid, kön och social bakgrund. Trots att undersökningen sträcker sig från 1600-talet till senare delen av 1900-talet framträder vissa gemensamma drag i vänskapens karaktär. "Könsöverskridande vänskap" är ett centralt begrepp i idéhistorikern och genusforskaren Eva Gothlins (1957--2006) ofullbordade forskningsprojekt "Synen på vänskap mellan kvinna och man i den västerländska idéhistorien". Förhoppningen är att denna antologi ska skapa intresse för det nya forskningsfält hon initierade.

Europa är ett begrepp som inte alltid entydigt gått att bestämma med hjälp av hav, bergskedjor och floder. Först i förhållande till icke-Europa blir Europa synligt, väst existerar inte utan öst. När 1700-­talets tänkare valde en kultur att jämföra med, riktade de blickarna mot Asien, kulturens vagga, föregång­aren. Europa framstod som en ung kontinent. På 1800-talet blev istället Amerika det självklara jämförelseobjektet, och då betraktades Europa tvärtom som den gamla världen. I denna fascinerande studie visar Ronny Ambjörns­son upp de speglar i vilka européerna har betraktat sina växlande anletsdrag.

"Ämnet för den här boken är mannen, sådan denne presenteras i en rad berättelser om Faust, Don Juan, Robinson, Frankenstein, Dracula, Sherlock Holmes, Tarzan, James Bond. Det finns ingen kvinnlig Faust, Don Juan, Robinson, Tarzan eller någon av de andra figurerna. Kanske gör det det i verkligheten, men inte i mytens värld. Och det är om myter vi här skall resonera." Så skriver Ronny Ambjörnsson i inledningen till sin bok om några av de gestalter ur den europeiska litteraturen som blivit mytiska och format våra föreställ­ningar om mannen och manliga egenskaper. Eller har kanske myterna format och förstärkt vissa egenskaper hos mannen och undertryckt andra?

Tankens pilgrimer behandlar medeltiden. En grundläggande tanke hos Ronny Ambjörnsson är att kulturmöten spelar en viktig roll, att nya idéer ofta uppstår i mötet mellan olika religioner, världsbilder och sätt att leva. Miljöer där sådana möten varit möjliga har också på olika sätt varit kreativa. I det medeltida Europa utgjorde t ex mellersta och södra Spanien en sådan miljö. Där möttes tre kulturer, den muslimska, den judiska och den kristna. Här översattes lärda arbeten från arabiska och hebreiska till latin och spreds till övriga Europa. Den världsbild som utvecklades vid de medeltida universiteten i det kristna Europa var inspirerad av judiska och muslimska tänkare. Muslimsk och judisk idéhistoria får därför stort utrymme liksom den bysantinska kulturen, som utgör bakgrund till den ryska och östeuropeiska idéhistorien. Även i Västeuropa spelar mötet mellan olika kulturer en central roll. Vid sidan av den latinska traditionen tar Ronny Ambjörnsson upp de keltiska och nordiska tankevärldarna. Det är t ex i mötet mellan keltiskt sagostoff och kristen människosyn som den nordfranska riddarromanen utvecklas. De nordiska eddadikterna är också en del av det europeiska kulturarvet. De rymmer ett tänkande som har paralleller inte bara i andra folks myter utan även i den filosofiska traditionen. Sociala och allmänt kulturella förhållanden tas också upp. Miljön för de lärda studierna, klostren och universitetens värld beskrivs ingående liksom de världsliga hoven och den ridderliga miljön. Boken inleds med ett avsnitt som skildrar de kulturgeografiska förutsättningarna för medeltidens intellektuella liv: kommunikationernas utveckling och sjövägarnas och vandringsledernas roll. Medeltidens lärda var ständigt på vandring mellan olika kloster och lärosäten. Bokens titel syftar på detta förhållande.

I Fantasin till makten! redogör Ronny Ambjörnsson kunnigt och ingående för några utopier, allt från hoppet om ett paradis eller himmelrike efter döden, till sökandet efter en ursprunglig, oförstörd kontinent, till kampen för ett rättvist samhälle, utan svält och sjukdomar. Men framför allt berättar han om människorna bakom dem. Han ger oss historien om kvinnan som skrev en roman om Jungfrulandet, ett land där endast kvinnor lever, och alkemisten som drömde om att lära sig tillverka guld så att guldet skulle bli värdelöst och det kapitalistiska samhället störta samman. Ambjörnsson berättar också om det svenska försöket att skapa ett utopistiskt samhälle i Sierra Leone, och naturligtvis om den utopi som fått ge namn åt hela företeelsen Thomas Mores Utopia. Resultatet är en svindlande resa genom tid och rum, där drömmar och drömmare avlöser varandra, och som dessutom illustreras med bilder ur originalverken. En bok för historieintresserade, samhällsförbättrare och nutida utopister. »Ambjörnsson skriver med den sortens starka engagemang som ohjälpligt smittar läsaren. Och som sagt: han dyker djupt; men här finns också bredd, en rad udda figurer och det ljus som den goda stilen alltid kastar över sitt ämne.« Dan Sjögren, Norrköpings Tidningar / Arbetarbladet

Ronny Ambjörnsson växte upp i Göteborgs arbetarkvarter på 30-talet när engelska namn som hans eget började bli vanliga genom film och annan populärkultur. Hans korta självbiografiska bok blir en tät skildring om den klassresa som är hans egen och samtidigt hela det svenska samhällets. ”En alldeles underbar liten bok som vimlar av fyndiga observationer och knivskarpa minnesbilder.” Göran Hägg

Har ordet klasse noen mening i dag? Mange forkaster det, mens andre vil gi det et nytt innhold. Begrepet klassereise knyttes gjerne til den vesle boken "Mitt förnamn är Ronny" (1996). Kulturhistorikeren Ronny Ambjörnsson ser her kritisk på sin egen utvikling, fra oppveksten i en ettroms leilighet i ett av Stockholms arbeiderbydeler, til professorstilling i Umeå og en intellektuell karriere. Klassesamfunnet handler ikke bare om økonomi, hevder han; det er først og fremst en kulturell konstruksjon. Klassereisen går gjennom det sosiale landskapet, og er en problematisk overgang som ligner på innvandrerens dilemma mht. identitet og tilhørighet. Ambjörnsson ble født i Sverige på 1930-talet, og tok del i velstandsøkningen og utdanningsrevolusjonen. Han opplevde også massekulturens gjennombrudd, og tror det var på kino at foreldrene fant fornavnet hans. Forfatteren er ikke i tvil om betydningen av sin egen bakgrunn. I arbeiderklassen rådde janteloven, og som barn var Ronny lite stolt over arbeiderkulturen. Men som kulturradikal student romantiserte han den. Fornavnet mitt er Ronny er en skarp analyse av identitet og tilhørighet, og et dyptpløyende forsøk på å forstå vår nære, nordiske fortid - en bok i slekt med nyere filmer som Roy Anderssons "Sanger fra andre etasje" og Bengt Hamers "Salmer fra kjøkkenet".