Rosanna Fellman

Räävitöntä runoutta pikkukaupungin pimeydestä. Rosanna Fellmanin runokokoelma on suorasukaista sosiaalirealismia. Sen kuvaus ulkopuolisuudesta ja kiusaamisesta osuu lukijaa suoraan sydämeen - ja vyön alle. Tervetuloa Pietarsaareen eli Jeppikseen: huumeiden, Jeesuksen ja rannikkoruotsalaisen rahan kaupunkiin. Täällä kulttuurieliittiä puukotetaan selkään, piriin tutustutaan jo pienenä ja tiedetään ketkä ovat sukua ja ketkä lestoja. Astukaa Koulupuistoon, missä joku kampittaa maahan ja kaataa kaljat naamalle. Minäkertojasta on tullut hesalainen runoilija. Hän palaa takaisin kotikaupunkiinsa, jossa kaikki on ennallaan: öisin kaatuillaan grillijonossa tai törmätään exään, niin että nahkatakkien niitit takertuvat yhteen. Paikalliset tuijottavat, mutta heitä on paras vain tuijottaa takaisin. Tyttö, joka ei sopeutunut mihinkään ja jota kukaan ei halunnut, on muuttunut, vai onko? Mitä hänestä on vielä jäljellä vai onko mitään? Rosanna Fellman voitti teoksella Svenska Ylen kirjallisuuspalkinnon 2024. ”Fellman kykenee kuvaamaan kiusaamisen uhrin tuntoja niin raa'an rehellisesti, että lukijan on pakko pysähtyä kuuntelemaan.” Rosanna Fellman (s. 1995) on suomenruotsalainen lavarunoilija ja kirjailija. Pietarsaaresta kotoisin oleva Fellman asuu nykyisin Helsingissä. Hän kuvailee runotyyliään absurdiseksi ja eksplosiiviseksi. Pietarsaari, jota kukaan ei halua on Fellmanin ensimmäinen suomennettu teos.

Hösten 2022 startades ett forskningsprojekt i Autiskt skrivande vid HDK-Valand, ett projekt som gav upphov till en livlig debatt på kultursidorna i bland annat GP och Svenska Dagbladet. Kursen utgick från neurodiversitet som en resurs i konstnärlig forskning och som en del av projektet genomfördes en skrivkurs för autistiska personer. Denna antologi är ett resultat av den kursen. Antologin består av bidrag från både studenter och lärare. Texterna har stor spännvidd och rör sig mellan poesi, skönlitterärt skrivande, resonerande texter och texter som inte låter sig kategoriseras. Här finns texter som virvlar fram över sidorna och texter som noga lyssnar till en erfarenhet. De delar rum och de skiljer sig åt.

Diktjaget i Rosanna Fellmans debut blir fastspänt med dubbla säkerhetsbälten i bilen och måste bo längst bort i korridoren. Diktjaget pratar med sin mormor, iklär sig en röd mantel och vägrar hålla käften. Diktjaget är både punkare och akademiker. Diktjaget är en mamma som gör Snapchat stories och dricker Redbull. Tystnaderna blir högljudda när Rosanna Fellman intar de tryckta boksidorna. Fellman ger röst åt vitt skilda individer som har ensamheten gemensamt, varelser som på olika sätt förnekar sina realiteter och söker samhörighet. Röst efter röst berättar om sina världar, skriker ut de historier om hopplöshet som sist och slutligen binder dem samman. I Strömsöborna förhåller sig Fellman till det som anses vara civiliserat och normalt. Vad är egentligen rätt och fel, vad är egentligen normen? Fellman vill rucka på den tillrättalagda finlandssvenska idyll som syns i tv-programmet Strömsö. Hennes poesi är stundvis avskalad och akut, stundvis frodig på gränsen till prosa. Det samhälle som skildras är influerat av det finska språket - men litet och bångstyrigt som Svenskfinland. Rosanna Fellman, född 1995, är estradpoet och skribent. Fellmans poesi är influerad av spoken word och den samtida samhällsdebatten. För sin diktsvit Störd mottog hon första pris i Arvid Mörne-tävlingen år 2018. Strömsöborna är hennes debut.

Välkommen till KnarkJeppis, JesusJeppis, KulturfondsJeppis. Här talar man skit om andra kulturpersoner som inte är på plats. Stadens munnar lär en tidigt vad ”piri” betyder, vem som är laestadian, vem som är släkt. Det Jakobstad ingen vill ha skymtar bakom blomrabatterna i Skolparken. Nån sätter sig gränsle över en och häller öl rakt i ansiktet. Diktjaget har blivit poet och flyttat till Hesa. När hon återvänder till sina hemtrakter är allt som det var när hon for: där gungar man i kön till kebab vid nattgrillen, där går man rakt in i sitt ex så att läderjackornas nitar klinkar mot varandra. Alla glor när man går förbi och man blänger tillbaks. Vilken är skillnaden mellan en själv och den som blev socialt missanpassad? Hur många versioner av ens jag bor kvar? Rosanna Fellmans tredje diktsamling är socialrealism rakt igenom. Lika träffsäkert som vanligt, tonen mer hudlös.

Republikens president - Tasavallan presidentti är Rosanna Fellmans andra diktsamling. Boken är ett flerspråkigt satiriskt diktepos om politisk makt, där symbolik och konsumtion påverkar den nationella identiteten. Republikens president - Tasavallan presidentti handlar om den fiktiva Rouva Presidentti. Till hennes dagliga arbete hör att representera, delta i krismöten och hålla fast vid sina sponsorer. Politiken styrs av sponsorerna, och turligt nog har Rouva Presidentti ett långt sponsorskap med Jauhojen ja Perunoiden rättigheter i Finland. Vid ett representationsbesök till Nationalmuseet får hon syn på bronsstatyn av Mannerheims häst. Statyn får henne att stanna upp i sin yrkesbild. När den viktigaste av alla hennes arbetsuppgifter infaller, firandet av självständigheten den 6 december, är det ändå bronsstatyn hon inte kan sluta tänka på.