Ruth Mannelqvist

Denna lärobok tar upp aktuella frågor och ger förslag på hantering av miljömedicinska ärenden. Den samlar hela kunskapsområdet inom arbets- och miljömedicin samt företagshälsovård. Epidemiologi och toxikologi ges stort utrymme då de utgör grunden för riskbedömning och riskkommunikation. Det senare exemplifieras med handläggning av ett miljömedicinskt larm. Det moderna arbetslivet med fokus på ergonomi och sjukdomar i rörelseorganen, psykosociala frågor och arbetsorganisation samt arbetslivsinriktad rehabilitering behandlas. Klimatets allt tydligare påverkan på hälsan uppmärksammas. Kemiska hälsorisker är fortfarande aktuella och fordrar miljöhälsoövervakning med biologisk monitorering och användning av genetiska förändringar som biologiska markörer. Kunskapsläget om miljöns påverkan på foster och reproduktion, liksom betydelsen av barns uppväxtmiljö för uppkomst av astma och allergi redovisas. Cancer, hjärt-kärlsjukdomar, allergi och annan överkänslighet (med fokus på hud och luftvägar) liksom områden som buller, vibrationer, bekämpningsmedel, livsmedel och matförgiftning behandlas. Översiktligt diskuteras arbetslivets nya utmaningar och hälsoeffekter liksom arbetsskadeersättning. Ett särskilt kapitel ägnas åt etiska frågor inom arbets- och miljömedicin. I ett kapitel finns uppdaterade hänvisningar till aktuella lagar och myndigheter samt andra aktörer inom området. Boken vänder sig främst till studerande på läkarprogrammet, men även till sjuksköterskor, studerande i folkhälsovetenskap, miljö och hälsoskydd, toxikologi och epidemiologi. Företagsläkare, företagssköterskor, miljöinspektörer och miljösamordnare och andra med ansvar eller intresse inom miljöområdet kan uppdatera sig.

I en tid av krympande resurser till det gemensamma och då politiska stridsfrågor i högre utsträckning avgörs i domstolen snarare än i talarstolen har tillgången till rättsväsendet rätten till rättvisa blivit en brännande fråga. När detta sker samtidigt som enskilda medborgare allt oftare behöver gå till domstol för att få sina sociala rättigheter tillgodosedda behövs nya sätt att tänka och agera. Antologin Rätten till rättvisa vill belysa denna nya verklighet. De inledande bidragen handlar om hur politiken förrättsligats och juridiken politiserats, och de följande texterna visar genom nedslag i barnrätt, hyresrätt, socialförsäkringsrätt, social­ rätt, asylrätt och miljörätt hur människor får eller inte får tillgång till rättvisa. Ambitionen är att inleda ett politiskt samtal om dessa frågor.

Socialförsäkringen är en central del av den svenska välfärdsmodellen, med ett övergripande syfte att tillgodose social trygghet genom ekonomiska förmåner. Det innebär att samhället genom socialförsäkringen garanterar alla mer än ett grundläggande skyddsnät. Mycket talar emellertid för att så inte alltid är fallet. Sedan år 2011 regleras socialförsäkringen i socialförsäkringsbalken. För att undersöka ändamålsenligheten i socialförsäkringsbalken granskar författarna den ur ett juridiskt perspektiv. Med fokus på sjukpenning, sjukersättning och bostadsbidrag undersöker de lagstiftningens kvalitet och regelverkets förmåga att skapa social trygghet. Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid Juridiska institutionen vid Umeå universitet. Sara Stendahl är professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Den som utsätts för brott och kommer i kontakt med rättsväsendet har ett antal rättigheter. Men hur regleras dessa, och vilka utmaningar finns för polis, åklagare och domstol när brottsoffrets rättigheter ska tillgodoses? Och hur ges brottsoffer upprättelse och gottgörelse? Den här antologin behandlar rättsliga perspektiv på brottsofferfrågor. Det handlar om hur rättsprocessen ser ut, om att det finns olika brottsoffergrupper som har särskilda behov och att företeelser ibland ställer olika rättigheter mot varandra. Juridik är ett område i ständig förändring. Det gäller även juridiken som handlar om eller påverkar brottsoffer. Därför är denna andra upplaga uppdaterad utifrån de förändringar som skett i form av exempelvis införandet av brottet människoexploatering, att fler grunder skyddas avseende hatbrottslagstiftningen och att barn­konventionen blivit svensk lag. Brottsoffer – rättsliga perspektiv vänder sig till studenter inom juridik och polisutbildning, men passar även för kurser inom kriminologi och socialt arbete, samt till dem som i sin verksamhet kommer i kontakt med rättsliga frågor kopplade till brottsoffer.