Salam Rassi

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet. Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen. Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt. I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Christian Thought in the Medieval Islamicate World: ? Abdisho? of Nisibis and the Apologetic Tradition is the first monograph-length study and intellectual biography of ? Abdisho? of Nisibis (d. 1318), bishop and polymath of the Church of the East. Focusing on his works of apologetic theology, it examines the intellectual strategies he employs to justify Christianity against Muslim (and to a lesser extent Jewish) criticisms. Better known to scholars of Syriac literature as a poet, jurist, and cataloguer, ? Abdisho? wrote a considerable number of works in the Arabic language, many of which have only recently come to light. He flourished at a time when Syriac Christian writers were becoming increasingly indebted to Islamic models of intellectual production. Yet many of his writings were composed during mounting religious tensions following the official conversion of the Ilkhanate to Islam in 1295. In the midst of these challenges, ? Abdisho? negotiates a centuries-long tradition of Syriac and Arabic apologetics to remind his readers of the verity of the Christian faith. His engagement with this tradition reveals how anti-Muslim apologetics had long shaped the articulation of Christian identity in the Middle East since the emergence of Islam. Through a selective process of encyclopaedism and systematisation, ? Abdisho? navigates a vast corpus of Syriac and Arabic apologetics to create a synthesis and theological canon that remains authoritative to this day.